När sommaren var som varmast blev det allmänt känt att Kungliga Vetenskapsakademin har beslutat att lägga ner Observatoriemuseet på Observatoriekullen vid Odenplan. Museet har varit öppet sedan 1991 och ligger i samma ursprungliga lokaler som Stockholms första riktiga observatorium, invigt på 1750-talet. Museet är med andra ord något så unikt som ett museum som huserar i samma byggnader som det museet berättar om.
Observatoriemuseet är även ett levande museum med visningar, både av huset och dess instrument samt av stjärnhimlen. Varje år besöks museet av tusentals personer som förutom att få uppleva den historiska atomsfären även får möjlighet att studera planeter och nebulosor från centrala Stockholm.
Att Kungliga Vetenskapsakademin nu har beslutat att lägga ner hela härligheten är inget annat än en skandal och det känns minst sagt löjligt att en organisation med en årlig omsättning på 200 miljoner inte ska ha råd att ha kvar ett unikt museum och rekryteringsbas för nya astronomer/fysiker bara för att verksamheten går med en liten förlust några år i rad.
Det är dock inte första gången som byggnaderna är ila ute då det redan innan det blev ett museum höll på att bli en moské i dessa (kultur)historiska viktiga byggnader – byggnader som så sent som 2007 blev förklarat som enskilt byggnadsminne för sitt kultur- och vetenskapshistoriska värde, såväl för sin arkitektoniska och arkitekturhistoriska betydelse. Men då som nu får vi hoppas att räddningen kan komma “fem i tolv” och Kungliga Vetenskapsakademin tar sitt förnuft tillfånga och inte låter det gå prestige ifrågan.