Vi glömmer aldrig

Subvention eller inte subvention är frågan

I en debattartikel i SvD presenterar Fastighetsägarna Stockholm sin lösning på bostadsbristen och föga förvånande är deras universallösning kraftigt höjda hyror. Det intressanta i debattartikeln är dock inte detta då Fastighetsägarnas ståndpunkt i hyresfrågan är välkänd. Det som är mer intressant är att man säger emot sig själva.

För först skriver man att subventioner inte är lösningen för att sedan skriva att höjda bostadsbidrag är lösningen. Jag vet inte vad Fastighetsägarna menar med subventioner men för mig är subventioner direkt till fastighetsägarna för att bygga i praktiken det samma som höjt bostadsbidrag i kombination med marknadshyror. För bostadsbidraget är även det en dold subvention som via omvägar går till fastighetsägarna. Med andra ord är man emot en typ av subvention och samtidigt för en annan trots att båda beror på samma sak – för höga hyror.

Det finns en hel del som behövs åtgärdas för att få fler bostäder – kraftigt höjda hyror eller statliga subventioner är ingen hållbar lösning.

Naturreservat ingen orsak till bostadsbristen

Foto: Johnny Rönnberg.
Stockholms Handelskammare har än en gång funnit sin alldeles egna lösning på ett stort problem. Problemet man gett sig på denna gång är bostadsbristen i Stockholm. Orsaken till bostadsbristen, enligt Stockholms Handelskammare, är tydligen att kommunerna får inrätta naturreservat inom sina egna gränser. Tydligen är kommunerna så effektiva på att inrätta naturreservat att detta är en grundorsak till bostadsbristen. Hur detta går ihop med att 90 procent av ytan i Storstockholm inte är naturreservat har i alla fall jag svårt att få ihop.

Naturreservat finns av en särskild anledning och oftast handlar det om att det finns särskild skyddsvärd natur och/eller djurliv. Om vi tar Sollentuna som exempel har vi i kommunen fyra naturreservat som alla har sin unika miljö. Dessa fyra naturreservat utgör ungefär 30 procent av ytan i kommunen. Den mesta av denna yta ligger så till att även om man fick bygga skulle det dröja länge innan någon byggherre skulle se marken som intressant. Råder det då brist på byggbar mark i Sollentuna? Hindrar dessa fyra naturreservat bostadsbyggandet i Sollentuna? Skulle bostadsbyggande i Sollentuna skjuta i höjden om dessa tre naturreservat avvecklades? Svaret på alla tre frågor är nej.

Det finns gott om ställen i Sollentuna att bygga på, därmed inte sagt att det ska byggas överallt. Om det ändå i en framtid skulle bli ont om mark har vi både hela Häggsviks handelsområde med sina markkrävande parkeringar och tre golfbannor inom kommunen att bygga på. Vi har även en möjlighet till försiktig och hänsynstagande förutsättningar inom visa kommundelar. Med andra ord är det inte länets naturreservat som är orsaken till bostadsbristen. Bostadsbristen minskar heller inte genom att inskränka kommunernas självbestämmande och flytta besluten än längre från människorna de berör.

Det finns mycket att göra åt bostadsbristen men att koppla ihop två frågor som inte har någon orsakskoppling är att bland bort korten och köra med falskspel.

Kommunen förlorar

Christoffer Sjögren (MP) och Sollentunas skattebetalare har vunnit en viktig seger i den så kallade grindstugeaffären. I korthet handlar det hela om att kommunen har betalat överpris för en fastighet och på detta sätt otillbörligt gynnat en enskild. Kommunens första reaktion är att man ska överväga att överklaga inte att man ska foga sig till domstolens beslut och inse att man gjort fel.

Detta beteende är inget unik verken för Sollentuna eller andra kommuner. Det känns ibland som att kommuner i allmänhet inte är beredda att erkänna att man har fel förrän man blivit ”slagen i huvudet” ett flertal gånger att domstolar och andra myndigheter. Detta beteende kostar inte bara tid och obehag för personer utan även stora belopp av skattebetalarnas pengar. Detta både i form av löner till kommunens egna tjänstemän och ersättningar till externa konsulter och advokater. När man sedan förlorar kan även andra kostander tillkomma.

Det bästa är naturligtvis att göra rätt från början och när det gäller överklaganden som personer gör av till exempel detaljplaner är kommuner inte sena att gnälla på detta. När kommunen själv överklagar i absurdum är det dock tydligen okej oavsett kostnad för skattebetalarna. Det som gör mig extra orolig är dock att affärer som den med grindstugan med största sannolikhet bara är toppen på ett isberg. Med andra ord finns det säkert en hel drös med likande affärer som passerar under radarn och som aldrig kommer till allmänhetens kännedom.

Då politik handlar om förtroende och det är medborgarnas pengar vi politiker förvaltar är det extra viktigt att i första hand göra rätt och om man gjort fel åtgärda det på bästa och mest effektiva sätt utan onödig pengarullning.