Innan sommaren skickade Sollentuna kommun ut sin nya cykelplan på remissrunda. Som hittills över 80 stycken andra har jag lämnat mina synpunkter på cykelplanen och vad som kan bli bättre i Sollentuna gällande cykling. Då kan läsa mitt svar nedan och cykelplanen finner du på kommunens webbsida, remisstiden går ut den sista september.
Synpunkter på ”Cykelplan för Sollentuna kommun” – 2012
På sidan 3 står det att cyklister ska prioriteras framför andra trafikslag, hoppas att detta blir mer än bara några fina ord. Oftast brukar likande utfästelser bara vara tomma ord och med tanke på hur det ser ut i dagsläget måste en hel del förändras innan jag börjar tro på detta. Bland annat ”grön våg” för cyklister, separerade cykelbanor, ett sammanhängande nord-sydligt cykelnät etc.
På sidan 5 står det sedan att denna prioritering bara ska gälla vid lokala resor, varför inte vid regionala resor? Många som använder cykeln dagligen till och från arbetet, exempelvis, förflyttar sig längre sträckor och oftast även mellan två eller flera kommuner. Om man vill får fler att cykla på daglig basis kan man inte stirra sig blind på de lokala resorna utan även de regionala resorna måste prioriteras. För att klara detta gäller det att ha ett bra och konstruktivt samarbete med kommunens grannkommuner.
Planen blandar även begreppen cykelvägar och GC-vägar, vilket är två helt olika saker. Ordet cykelväg används dock väldigt sparsamt och i stort sätt uteslutande pratar man om GC-vägar, när ska man inse att det finns olika typer av cyklister och att visa cyklister inte passar på en smal GC-väg? Speciellt för regionala resor är cykelvägar och cykelmotorvägar viktiga, alltså vägar enbart för cyklister utan gångtrafik.
Man pratar om att cykelnätet ska vara sammanhängande och medge en fart av 25 – 30 km/h. Det sistnämnda kan man glömma så länge man blandar gående och cyklister på samma vägar, så länge man inte tänker att cyklister ska vara ute och cykla mitt i natten. Gällande ett sammanhängt nät är det intressant att man i planen säger en sak och på cykelkartan/cykelplanen säger en annan. På cykelkartan visar man att man inte vill ha ett sammanhängande nord-sydligt nät då man anser att det är helt okej att cykla på vägtrafikerade villagator i närheten av skolor. Gällande cykelplan ger inte heller någon bot på detta (för förslag på hur man ska få ett sammanbundet nord-sydligt GC-nät kan Sollentunapartiet budgetförslag för 2013 studeras).
Varför har man som huvudinriktning att cykeln är ett transportmedel till och från arbete och skola? Både inte huvudinriktningen vara att cykeln ska användas för alla transporter oavsett om det är skola, arbete, träningen, släktträffen eller annan aktvitet?
I planen dras även den felaktiga slutsatsen att det inte finns något problem mellan gående och cyklister då det inte finns några olyckor rapporterade. Som cyklist vet jag att det dagligen förekommer både incidenter och olyckor mellan cyklister och gående men då det ytterst sällan leder till personskador finns det ingen anledning att verken besöka sjukhus eller anmäla det hela. Speciellt incidenter där gående, både unga och gamla, utan att kolla bakåt helt plötsligt byter sida på GC-vägen eller genar tvärsöver är vanliga. Detta visar än en gång att man måste se cykel som ett eget transportslag och inte blanda det med gående, speciellt om man ska uppnå en genomsnittshastighet för cykel på 25 km/h till 30 km/h.
Bra att planen tar upp britsen gällande GC-vägar i planeringen av nya områden, har finns det mycket att ändra på och cykeln måste få minst samma status som bilen när man planerar nya områden och ombyggnader. Idag saknar Sollentuna totalt ett cykelperspektiv när det gäller planering av nya områden och ombyggnationer (som exempel kan ta nybygganderna i södra Häggvik tar cykeln inte verkar ha varit med i planeringen alls).
När det gäller halkbekämpningen skulle denna kunna bli betydligt bättre och en enkel åtgärd man skulle kunna göra är att ploga bussgatorna istället för att salta dessa som halkbekämpning. Detta då man skulle slippa bli helt nedstänkt när man cyklar på dessa gator pga att GC-vägarna ej är plogade. Detta skulle nog vara den enklaste och billigaste åtgärden om man vill öka cyklandet på vintern.
Gällande cyklister och bilar är det inte hastigheten som är det viktigaste (gällande 50 eller 30) utan hur mycket utrymme det finns på sidorna. Rotebroleden är ett bra exempel på visa sträckor där det finns en väl tilltagen väggren och trots den höga hastigheten på biltrafiken känns det tryggt att cykla. Det bästa är dock att så mycket som möjligt separera snabbcyklande cyklister, långsamtcyklande cyklister, gångtrafikanter och bilister.
När det gäller grindar, betongfundament och dylikt är ett bättre alternativ lösborttagna polare som hindrar bilarna. Detta då det oftast räcker men en sådan placerad i mitten av GC-vägen vilket gör det lätt att mötas samtligt som man passerar hindret.
Gällande kanten på nya cykelvägar bör man undvika upphöjda banor och istället satsa på en vit kant. Detta då en kantskillnad mellan cykelvägen och övrig väg utgör en fara för cyklister om man måste göra en plötslig sidleddsförflyttelse. Under vintern utgör även dessa kanter en fara då det är svårt att se vad cykelvägen slutar när det ligger snö på vägen. Även indragna cykelöverfarter bör undvikas då detta minskar säkerheten för cyklister då bilar har en tendens att ställa sig på överfarten. Dessa överfarter utgör även ett allvarligt hot mot cyklister när en bil bärgar en annan bil med bogserlina och den första bilen stannar framför överfarten.
Gällande avståndet mellan målpunkten och väderskyddat cykelställ är det bara att göra ett platsbesök vid Stinsen Norra för att inse att 25 meter är för långt. Det samma gäller 100 meter vid stationer. Cyklister vill komma så nära som möjligt och det är utefter detta man ska planera. Dessa metergränser borde med andra ord minskas.
Cykelparkeringsnormen vid kontor måste öka om man menar allvar med att få fler att cykla. Minst dubbel norm borde användas. Här borde kommunen även ligga på fastighetsägarna (både privata och offentliga) för att få fler bra cykelställ. Ett bra cykelställ är ett där det enkelt går att låsa fast cykeln vid en kraftig stolpe med exempelvis ett kedjelås och gärna med tak.
Gällande punkt 5 på sidan 15 borde det istället för ny skyltning anordnas en ny cykelväg om man nu menar allvar med att ha ett sammanhängde GC-nät. I GC-vägstunnlarna under E4an borde man även satsa på belysning, typ energisnäl led-belysning, som lyser dygnet runt då det är rätt mörkt i dessa. Skulle i stort sätt räkna med 3 – 4 armaturer på 1x3W för att ge tillräckligt ljus och öka säkerheten både för trafikanter och gångtrafikanter.
Även dessa bommar som ska hindra bilar att köra in på GC-vägar borde ses över och i många fall ersättas av en mittplacerad, lösborttagbar, mittstolpe och eventuella stolpar på sidan. Detta för att åka framkomligheten och minska riken för olyckor.
Kommunen borde även aktivt och mer intensivt arbeta med att röja/klippa träd, buskar etc som hänger ut över GC-vägar samt skymmer sikten på många ställen. Detta arbete gäller såväl på kommunens egen mark, Sollentunahems mark samt privat mark.
Avslutningsvis skulle det även vara klädsamt om fotografiet på omslaget av cykelplanen var taget inom kommunen eller anser författarna att det inte finns några bra cykelvägar/gång-cykelvägar i Sollentuna som duger till omslaget?