2008-03-27
Endeavour och hennes besättning är tillbaka på jorden.
Foto: NASA.
Pilotens utsikt strax innan landning. Till
höger och vänster syns xenonlamporna.
Foto: NASA TV.
|
Efter att det
första landningsförsöket fick ställas in på grund av molnbankar över Kennedy
Space Center fick besättningen klartecken att genomföra den nödvändiga
motortändningen för att börja falla ur bana tio minuter innan den var tvungen
att ske. Markkontrollen frågare även vad Dominic Gorie, befälhavare ombord, tyckte om
väderstationen samt att genomföra en nattlandning under rådande omständigheter
innan de tog beslutet att landa. Detta är inget som hör till vanligheterna och
Gories svar var att vädret var okej för besättningen och att de hade tränat på
nattlandningar.
Motortändningen, som sker när rymdfärjan flyger med aktern
först, pågick under två minuter och 45 sekunder och genomfördes när Endeavour
befann sig väster om Australien. Vid samma tidpunkt som Endeavour genomförde sin
motortändning började den konvoj av bilar som möte Endeavour på landningsbanan
sin res ut mot landningsbana 15. För att hjälpa Gorie att sikta in sig på rätt
landningsbana lystes den upp att flera starka xenonlampor. Inflygningen
till Kennedy Space Center skedde från sydväst och till landningsbanan från
nordväst.
Nedstigningen genom atmosfären genomfördes utan problem och klockan 01:39.08,
svensk tid, landade Endeavour på landningsbana 15 på Kennedy Space Center. När
Endeavour äntligen stod stilla på landningsbanan hade uppdraget pågått i 15
dagar, 18 timmar, 12 minuter och 27 sekunder. Klockan stod då på 01:40.41,
svensk tid. Detta gör STS-123 till det i särklass längsta
rymdfärjeuppdraget inom ISS-projektet. Det är även det rymdfärjeuppdrag hittills
till ISS med flest rymdpromenader. Det finns inte heller några inplanerade
rymdfärjeuppdrag till ISS med lika många rymdpromenader. Landningen var den
tjugoandra nattlandningen inom rymdfärjeprogrammet.
Endeavours nästa uppdrag är STS-126 och är
planerat till oktober i år. Hon kommer dock att rullas ut till startplatta 39B
redan i augusti för att stå redo i fall Discovery (STS-125)
inte kan återvända till jorden efter sin uppskjutning. Nästa rymdfärjeuppdrag är
Discovery STS-124. STS-124 är planerat till
slutet av maj.
Äldre nyheter >>>
Uppdragsinformation
Besättningen från höger (främre raden) Dominic L. Gorie och Gregory
H. Johnson. från vänster (bakre raden) are astronauts Richard M.
Linnehan, Robert L. Behnken, Garrett E. Reisman, Michael J. Foreman
och Takao Doi.
Foto: NASA.
|
Befälhavare för STS-123 var rymdveteranen Dominic Gorie som har genomfört
tre tidigare rymdfärjeflygningar. En annan veteran ombord var uppdragsspecialisten
Richard Linnehan som även han genomfört tre tidigare rymdfärjeflygningar.
Av de andra i besättningen var det bara japanen Takao Doi
som hade tidigare erfarenhet av rymdflygningar.
Läs mer om besättningen >>>
De två övergripande målen med uppdraget var att montera
den första delen av Japans forskningsmodul Kibo och installera
robotarmen
Dextre (Special Purpose Dexterous Manipulator). Den modul som STS-123
hade med sig var Kibos förrådsmodulen. Dextre är byggd av Kanada och är
dubbelarmad robotarm som kommer att användas på utsidan av ISS.
Läs mer om Kibo och Dextre >>>
Totalt utförde besättningen fem rymdpromenader under
det 15 dagar långa uppdraget. Detta är det högsta antalet rymdpromenader som utförts under ett
rymdfärjeuppdrag till ISS. Läs mer om rymdpromenaderna
>>>
En annan viktig del av uppdraget var utbytet av en av
ISS-besättning 16s besättningsmedlemmar. Den som bytas ut var
fransmannen Léopold Eyharts som ersattas av amerikanen Garrett Reisman.
Eyharts tillbringade totalt 48 dagar i rymden varav 44 stycken på ISS.
