2011-03-09

Discovery under inflygning. Foto: NASA TV.

Efter 365 dagar i rymden, fördelat över 39 uppdrag, landade Discovery för en sista gång på ett något blåsigt Kennedy Space Center på onsdagseftermiddagen. Landningen skedde på landningsbana 15 klockan 17:57, svensk tid, och för utom den sedvanliga välkomstkommittén fanns flera höga Nasachefer på plats samt en hel del personal som har Kennedy Space Center som sin dagliga arbetsplats. Alla för att hylla Discovery och hennes sista besättning

Discoverys bakhjul tog mark klockan 17:57.17, framhjulen klockan 17:57.28 och rymdfärjan stannade klockan 17:58.14. Alla tider avser svensk tid. Total uppdragstid för detta uppdrag var 12 dagar, 19 timmar, 4 minuter och 50 sekunder. Totalt har Discovery färdas 238 539 663 kilometer i rymden och genomfört 5830 varv runt jorden under sina nästan 27 år i tjänst.

Landningsdagen började klockan 09:33, svensk tid, på onsdagsförmiddagen då markkontrollen spelade dagens väckningslåt för Discoverys besättningen. Låten var passande nog "Coming Home" framförd av Gwyneth Paltrow. Efter en sista frukost i tyngdlöst tillstånd satte besättningen igång med att förberedda både sig själva och rymdfärjan inför landningen. Bland annat konfigurerades Discoverys datorer för att kunna sköta alla manövrar och order som behövs för att kunna genomföra en säker landning. Besättningen klädde även på sig sina start- och landningsdräkter. När detta var klart var det sedan dags för astronauterna att spänna fast sig i flygstolarna.

Discoverys båda lastrumsdörrarna stängdes strax efter klockan tre, svensk tid, på onsdagseftermiddagen och dryga timmen senare gav flygledaren klartecken för att genomföra "deorbit burn". "Deorbit burn" genomförs för att bromsa in rymdfärjans hastighet och få henne att börja fall ut ur omloppsbana. Under "deorbit burn" används rymdfärjans styrmotorer för att bromsa ner rymdfärjan. Motortändningen inleddes klockan 16:52, svensk tid, och pågick i två minuter och 27 sekunder. Vid tidpunkten för "deorbit burn" befann sig Discovery ovanför och utanför Australiens kust.

Bakhjulen nere och fallskärmen ute. Foto: NASA.

Förutom att bromsa in rymdfärjan avgör även "deorbit burn" till mycket vilken inflygningsvinkel rymdfärjan kommer ha. Detta då det enda som befälhavren och piloten kan styra under inflygningen är vingklaffarna och rymdfärjans rollning. Med andra ord är rymdfärjan att genomföras med en jättelik glidflygare under inflygnings- och landningsfasen eller som en astronaut uttryckt det - en flygande tegelsten.

Som varmast under inflygningen genom atmosfären var det mellan klockan 17:34 och 17:44, svensk tid. Som mest utsattes värmeskyddspanelerna för temperaturer upp till 1650 grader celsius. Det är även under denna period som kommunikationen men besättningen utsätts för störningar på grund av den heta plasman som bildas runt rymdfärjan.

Klockan 17:30, svensk tid, påbörjades "rollningen" av rymdfärjan för att sänka hennes hastighet. Under denna manöver tilltar hon först höger vinge upp till 83 grader och sedan vänster vinge upp till 77 grader för att sänka hastigheten.

Förutom att genomföra en perfekt landning sköte sig Discovery även under sina två veckor i rymden och Mission Management Team hade ingen allvarlig teknisk händelse med Discovery att ta ställning till under hela uppdraget. Kanske kände hon på sig att detta var hennes sista föreställning och ville med anledning av detta visa sig från sin bästa sida?

Wheels stop. Foto: NASA.

Som en liten hyllning till Discoverys sista landning kommer stället som rymdfärjan stannade på märkas ut. Där hennes framhjul stannande kommer ett minnesmärke sättas upp vid sidan av landningsbanan. Vid landningen vägde Discovery, inklusive innehåll, 93 ton vilket är 29 ton lättare än vid start.

Discovery kommer bogseras till sin flyghangar senare under kvällen, svensk tid. Hennes nästa flygning kommer vara ovanpå en av Nasas specialbyggda Boeing 747 och då kommer flyghöjden vara betydligt lägre än vad hon är van vid.

Det som nu väntar Discovery är ungefär ett år av förberedelser innan hon kan bli ivägskickad till ett museum. Förutom dem brukliga saker som alltid görs efter en landning ska även Discoverys kyl- och bränslesystem tömmas på alla vätska, motorer och annat tas bort och rymdfärjan göras om till ett ofarligt utställningsföremål.

Landningen

Äldre nyheter >>>

Uppdragsinformation

Besättningen från vänster Alvin Drew, Nicole Stott, Eric Boe, Steve Lindsey, Michael Barratt och Steve Bowen. Foto: NASA.

Om inte USAs Senat, Kongress samt president beslutar något annat kommer STS-133 vara Discoverys sista uppdrag. Detta gör att NASA arbetar för fullt med att kunna maximera uppmassan på nyttolasten ombord. Detta agerande gäller alla återstående rymdfärjeuppdrag men under förberedelsearbetet inför STS-133 har detta vara extra tydligt. Bland annat har det diskuterades att minska antalet besättningsmedlemmar för att spara vikt, detta alternativ har dock övergivits.

Detta hade dock gjort att dockningen med rymdstationen hade fått flyttas fram en dag för att besättningen ombord på Discovery skulle hinna med allt obligatirskt arbete. En minskning av besättningen hade även inverkat negativt på hur effektivt besättningen hade kunnat arbeta under den dockade fasen.

Förutom maximal uppmassa kommer Discovery även ha med sig den sista amerikanska ISS-modulen, Permanent Multipurpose Module (PMM). PMM är en modifierad version av en Multi-Purpose Logistics Module (MPLM). Det som skiljer modulerna åt är att den förstnämnda utrustas med utvändiga skyddspaneler och andra system för kylning och strömförsörjning. PMM kommer dockas till Node 1. Installationen av modulen kommer ske under flygdag 6.

Bland nyttolasten kan även Robonaut-2 nämnas. Robonaut är en robot med en mänsklig överkropp med armar och huvud som ska hjälpa astronauterna med arbete. Till en början inne i Destinymodulen men hans arbetsområde kommer troligen utökas. Den MPLM som har gjorts om till en PMM är Leonardo. Anledningen till att en MPLM göras om till en PMM är att det alltid finns behov av extra förrådsutrymme ombord på ISS. I rymdfärjans lastutrymme kommer det även finnas en plattform (ExPRESS Logistics Carrier 4 (ELC4)) för diverse utrustning.

Totalt finns två inplanerade rymdpromenader vilka kommer utföras av Steve Bowen och Alvin Drew. Läs mer om rymdpromenaderna >>>

Besättningen ombord kommer bestå av sex erfarna astronauter. Läs om besättningen >>>

STS-uppdrag

Föregående Efterföljande Atlantis STS-132.  Endeavour STS-134.