Juno
- Uppdragsdata -
Uppdrag: Juno
Uppskjutning: Den 5 augusti 2011 klockan 18:25.
Förbiflygning jorden: oktober 2013.
Framkomst Jupiter: 4 juli 2016.
Uppdragslängd: till oktober 2017.
Bärraket: Atlas V 551.
Startplatta: SLC-41, Cape Canaveral, Florida.
Uppskjutningsfönster: 21 dagar.
Omloppsbana: 4300 kilometer (som närmast).
- Mer läsning -

Amerikanska rymdsonder.

www.astrowebb.com
 
USA| Juno
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


2011-08-31

Drygt tre veckor efter uppskjutning var det den 26 augusti dags för Juno att ta farväl av jorden för denna gång. Detta gjorde rymdsonden genom att från ett avstånd av 9,66 miljoner kilometer rikta sin ena kamera mot jorden och månen. Fotografiet togs under ett systemtest av instrumenten ombord, ett systemtest som genomförts planenligt.

Att Juno för tillfället avlägsnar sig från jorden hindrar inte att rymdsonden kommer komma tillbaka till jorden 2013 för att få en gravitationsknuff av jorden. Framkomsten till Jupiter är planerad till 2016.

x
Jorden till höger och månen till vänster.
NASA/JPL-Caltech

Äldre nyheter >>>

Uppdragsinformation
Juno är Nasas andra rymdsond i det så kallade New Frontiers Program, den första var New Horizons. Rymdsondens syfte är att ge oss ny kunskap om solsystemets största planet och hur denna skapades. För att klara av denna uppgift har Juno sju instrument till sitt förfogande och ett år i omloppsbana runt Jupiter. Under detta år kommer Juno genomföra totalt 33 varav i sin polärbana.

Juno
Juno.
Foto: NASA.

Uppdragets vetenskapliga mål är att:

- Fastslå nivåerna av vatten och väte samt mäta förekomsten av vatten i Jupiter. Detta kommer bland annat hjälpa till att förstå planetens tillkomst.
- Få en bättre förståelse om planens inre kärna med samma motiv som ovan.
- Få en detaljerad karta över planetens gravitation för att på detta sätt få en förståelse över massfördelningen och Jupiters dynamik och struktur.
- Få en detaljerad karta över planetens magnetfält samt dess struktur och hur djupt ner i Jupiter som fältet skapas.
- Få en detaljerad karta över planetens atmosfär, temperaturskiftningar, molnskiftningar, struktur och dynamik.
- Utforska planetens polarområden och få en tredimensionell bild av magnetosfären och polarsken.

Instrument
För att klara sitt vetenskapliga uppdrag har Juno följande instrument:

Instrument Uppgift
Jovian Auroral Distribution Experiment (JADE) Mäta distributionen av elektroner samt hastighetsdistributionen och sammansättningen av järn.
Jovian Energetic Particle Detector Instrument (JEDI) Mäta energi och rörelsemängdsmoment i laddade partiklar
Radio and Plasma Wave Sensor (WAVES) Mäta plasmavågor och radiovågor i magnetosfären.
Ultraviolet Imaging Spectrograph (UVS) Mäta det ultravioletta spektrumet.
Advanced Stellar Compass (ASC) Mäta FCMs läge.
Fluxgate Magnetometer (FGM) Mäta magnetfältets styrka och läge.
Microwave radiometer (MWR) Mäta över flera spektrum djupt ner i atmosfären.
Jovian Infrared Auroral Mapper (JIRAM) Mäta och fotografera i det infraröda spektrumet.
JunoCam (JCM) Fotografera i synligt ljus.

Rymdsonden och uppdraget
Ena solpanelen utsträckt.
Ena solpanelen utsträckt.
Foto: NASA.

Junos storlek kan liknas vid en helikopters och vikten är 3,6 ton. Rymdsonden blev faktiskt något lättare än beräknat vilket kommer utnyttjas för att fylla Junos bränsletankar med mer bränsle.

Då Jupiter får 25 gånger mindre solljus än jorden är Juno utrustad med tre stycken solpaneler som tillsammans har en yta av 60 kvadratmeter. I omloppsbana runt jorden kommer solpanelerna kunna producera 15 kilowatt men väl i omloppsbana runt Jupiter kommer solenergin endast räcka till 486 watt (420 watt i slutet av uppdraget).

För att klara av kraftförsörjningen av rymdsonden kommer solpanelerna vara riktade mot solen från det panelerna fälls ut efter separationen från bärraketen till dess uppdraget avslutas. Enda undantaget kommer vara under några minuter vid förbiflygningen av jorden 2013. Att Juno använder solpaneler gör rymdsonden unik då ingen annan rymdsond som varit vid Jupiter eller längre ut har använt solpaneler som energikälla. Att Juno kan använda solpaneler beror på den teknikutveckling som skett på området under årens lopp.

Uppskjutningen av rymdsonden kommer ske med en Atlas V 551, vilket är den största raketen i Atlasfamiljen. Vid en uppskjutning den 5 augusti 2011 kommer Juno vara framme vid Jupiter i juli/augusti 2016. Innan dess kommer dock rymdsonden få en gravitationsknuff av jorden i oktober 2013. Uppdraget planeras att avslutas i oktober 2017 med att Juno går in i Jupiters atmosfär.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.