www.astrowebb.com
 
ISS 
- Mer läsning -
ISSnytt
Besättningarna

ISSfakta
- Fakta -
Dagar sen Zarya lyfte:

ISS har varit bemannad i:
- Länkar -
Rymdfärjorna.
ISS| ISSnytt mars 2008
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


Senaste ISSnytt >>>

2008-03-31

Jules Vernes syns här 11 meter ifrån ISS.
Jules Vernes syns här 11 meter ifrån ISS.
Foto: NASA TV.

Under lördagen och måndagen genomfördes de två inplanerade demonstrationdagarna för Jules Verne inför dess dockning med ISS på torsdag. Båda demonstrationdagarna innehöll tester av Jules Vernes navigationssystem och dess förmåga att undvika en kollision med rymdstationen. Övningarna de båda dagarna bestod i att Jules Verne närmare sig ISS för att sedan avbryta och flyga tillbaka en bit för att sedan fortsätta framåt. Under lördagen kom Jules Verne till ett avstånd av 3,5 kilometer från ISS innan manövern avbryts planenligt och Jules Verne avlägsnande sig till ett säkert avstånd. När manövern började befann sig ISS och Jules Verne 39 kilometer ifrån varandra.

När den första demonstrationdagen hade genomförts följde en djupare analys för att kontrollera att allt gått som det skulle. När inga problem upptäcktes gick arbetet vidare med demonstrationdag 2 under måndagen. Denna gång handlade det om i stort sätt samma manövrar som under dag 1, skillnaden var dock att avståndet denna gång mellan ISS och Jules Verne som kortast var 11 meter. När manövern började, strax efter klockan 16:00, befann sig Jules Verne 3,5 kilometer från ISS. Nästa steg för Jules Verne var att ta sig till ett avstånd från ISS på 250 meter. Även denna manöver genomfördes planenligt och efter några minuter av väntetid då markkontrollen utvärderade situationen fortsatte Jules Verne 150 meter till innan farkosten stannade och backade tillbaka en bit.

Jules Vernes spå väg bort från ISS efter en lyckad demonstrationdag.
Jules Vernes spå väg bort från ISS efter en lyckad demonstrationdag.
Foto: NASA TV.

Nästa manöver förde fram Jules Verne till ett avstånd av 20 meter från ISS. Även här stannade farkosten några minuter innan den fortsatte de sista meterna till ett avstånd av 11 meter från ISS. Närmare än detta kom Jules Verne inte ISS under måndagen och efter att Jules Verne backat tillbaka till ett avstånd av 20 meter gav ISS-besättningen kommandot till Jules Verne att lägga sig i en bana bakom och under ISS. Som närmast befann sig Jules Verne ISS klockan 18:37, svensk tid. Vid varje hållpunkt kontrollerades att alla system ombord fungerade som de skulle.

Enligt de uppgifter som hittills släppts ska alla system ombord på ISS och Jules Verne fungerat planenligt. Detta inbegriper datorerna ombord såväl som GPS-styrningen och laserstyrningen. Även de olika kommandosignaler som skickades till Jules Verne från ISS och markkontrollen i Frankrike mottogs planenligt.

Jules Verne kommer nu att ligga i parkeringsbana bakom och under ISS tills det är dags för dockningen mellan de två farkosterna på torsdag. Om allt går planenligt kommer Jules Verne docka med ISS klockan 16:38, svensk tid, den 3 april. Dockningen kommer ske med den ryska delen av rymdstationen.

2008-03-18

Leopold Eyharts tränar ombord på ISS.
Leopold Eyharts tränar ombord på ISS.
Foto: NASA.

Medan Endeavour STS-123s uppdrag fortgår ligger Jules Verne och väntar på att få docka med rymdstationen den 3 april. Under tisdagen kunde Jules Vernes ses från kamerorna på utsidan av ISS som en liten prick långt borta. Denna prick betyder dock att ESA och Europa inte är långt borta från att utöka sin närvaro vid ISS. Som närmast befann sig Jules Verne 640 kilometer framför och 35 kilometer nedanför rymdstationen. Den 19 mars omkring klockan 13:00, svensk tid, kommer Jules Verne lägga sig i en parkeringsbana ungefär 2000 kilometer framför ISS.

Dockningen med ISS är satt till klockan 16:38, svensk tid, den 3 april. Men redan den 31 mars kommer Jules Verne utföras en testserie som kommer ta farkosten till ett avstånd av 10 meter från ISS. Detta beräknas att ske omkring 18:30, svensk tid, måndagen den 31 mars.

Nästa större aktivitet ombord på ISS efter Jules Vernes ankomst är ankomsten av den första delen av nästa långtidsbesättning - ISS-besättning 17. Om allt går som planerat kommer besättning 17 att docka med ISS den 10 april klockan 15:00, svensk tid. Lucköppningen mellan ISS och Soyuzfarkosten kommer ske ungefär två timmar senare. Uppskjutningen av besättningen är planerat till två dagar tidigare klockan 13:16, svensk tid, från Baikonur rymdcentrat. Läs mer om ISS-besättning 17 >>>

Förutom långtidsbesättningsmedlemmarna Sergei Volkov och Oleg Kononenko kommer det ombord på Soyuzfarkosten även finns en tredje astronaut. Personen ifråga är Sydkoreas första astronaut Soyeon Yi. Yi flyger under kontrakt med ryssarna och kommer återvända till jorden den 19 april tillsammans med Peggy Whitson och Yuri Malenchenko. Från början var det meningen att sykoreanen Ko San skulle ha flugit men han blev ersatt av Yi i början av mars efter att han ska ha skickat en träningsmanual hem och läst en annan manual som han inte hade behörighet till.

2008-03-14

Under fredagsmorgonen genomfördes det första lyckade testet av kontrollsystemen ombord på Jules Verne. Testet gick ut på att kontrollera om antikollisionssystemet ombord fungerade som det skulle. Operationen inledes klockan 08:57, svensk tid, med att ett kommando skickades till Jules Verne innebärande att farkosten höll på att kollidera med ISS. Precis som förväntat gick alla system ut ur normalläge och utförde de manövrar som behövdes för att undvika den simulerade kollisionen. Efter att "kollisionen" hade undvikits återgick alla system ombord till den normala konfigurationen.

Vid strax före klocka elva, svensk tid, på förmiddagen mottog markkontrollen i Toulouse, Frankrike, bekräftelse på att testet hade utförts till belåtenhet. Testet visar att Jules Verne klarar av att undvika en kollision ifall något problem skulle uppstå under dockningsfasen med ISS nästa månad.

Läs mer om uppdraget >>>

2008-03-11

Under söndagen och måndagen har tekniker inom ESA arbetat med att lösa ett problem med Jules Vernes framdrivningssystem. Problemet bestod i att en del av flygbränslet och dess antändningsbränsle inte höll samma tryck. Detta medförde att en del av Jules Vernes framdrivningssystem inte fungerade. Det var dock ingen akut fara för uppdraget då det fanns tillräckliga reservsystem. Under måndagen lyckades också arbetet med att få full funktion på framdrivningssystemet. bland annat sändes en mängs kommandon till en elektronikbox ombord för att utjämna trycket mellan de olika behållarna.

Efter att framdrivningssystemet hade återfått full funktion genomfördes den första manövern i omloppsbana för att få Jules Verne att ta sikte på ISS. Under de kommande veckorna kommer ett flertal liknande manövrar genomföras för att finjustera farkostens omloppsbana.

2007-03-09

Jules Verne.
Jules Verne.
Foto: ESA.

Från ett regnigt Guiana Space Center i Franska Guiana lyfte Jules Verne som planerat klockan 05:03, svensk tid, på söndagsmorgonen med hjälp av en Arianeraket. Uppskjutningen genomfördes utan problem och även de inledande timmarna av uppdraget fortlöpte som planerat. Hittills har även alla system ombord fungerat som de ska. En närmare systemkontroll kommer att genomföras under de närmaste veckorna.

Separationen mellan Jules Verne och det sista raketsteget genomfördes klockan 06:09, svensk tid. Separationen skedde efter en andra motortändning på 40 sekunder för att få Jules Verne att gå in i en cirkulär bana på 260 kilometers höjd runt jorden. Jules Verne kommer stanna kvar på denna höjd till det att dockningsprocessen börjar. Även momentet när solpanelerna skulle vecklas ut genomfördes utan problem och Jules Vernes kraftförsörjning fungerar som den ska.

Om systemkontrollen går som planerat kommer Jules Verne läggs i en parkeringsbana 2 000 kilometer från ISS. Dockningen med ISS är planerad till den 4 april. Innan dockningen kommer Jules Vernes förmåga att avbryta dockningsprocessen att testas under två stycken "testdagar". Uppdraget vid ISS kommer att pågå under ungefär sex månader.

Läs mer om uppdraget >>>

Multimedia
Video av uppskjutningen >>>

2008-03-08

Jules Verne framme på startplattan.
Jules Verne framme på startplattan.
Foto: ESA.

Efter några timmars försening anlände Jules Verne till startplattan på fredagskvällen, svensk tid. Resan från monteringshallen genomfördes utan problem och allt och alla är nu redo inför söndagens uppskjutning. Den officiella nedräkningen inför uppskjutningen började på lördagseftermiddagen, svensk tid, och uppskjutningen är fastställd till klockan 05:03.04, svensk tid, på söndag.

Jules Verne kommer separera från det översta raketsteget en timme och sex minuter efter start och när det gått en timme och 36 minuter sedan start kommer solpanelerna att utvecklas automatiskt.

I skrivande stund finns det inga tekniska problem rapporterade och även väderprognosen för söndagen ser bra ut.

2008-03-06

Med bara några få dagar kvar till uppskjutningen kom det formella godkännandet för uppskjutningen av Jules Verne på onsdagen. Samtidigt justerades uppskjutningstiden och den tid som nu gäller är 05:03.04, svensk tid, på söndag. Ungefär 25 minuter senare kommer Jules Verne passera över Sverige på en höjd av 150 kilometer. Riktningen som man ska titta åt är söder och sex grader över horisonten.

Nästa milstolpe inför uppskjutningen sker på fredag då bärraketen och dess last kommer förflyttas från monteringshallen till startplattan. Väl framme på startplattan kommer teknikerna genomföra en sista kontroll av de viktigaste systemen ombord. Den officiella nedräkningen kommer börja klockan 17:33.04, svensk tid, på lördag. Under de följande timmarna kommer systemen gås igenom en sista gång och den nödvändiga mjukvaran att laddas in i datorerna ombord på Jules Verne. När det återstår fem timmar kommer startområdet att tömmas på all personal.

Tankningen av det flytande kvävet och syret i bärraketens första steg kommer påbörjas klockan 01:03, svensk tid, på söndag. Den sista nedladdningen av mjukvara till datorerna ombord på Jules Verne sker en timme senare.

Den exakta starttiden kommer bestämmas tre och en halv minut innan uppskjutningen. När det återstår 50 sekunder kommer strömförsörjningen att skifta till systemen ombord och när det återstår 22 sekunder tar systemen ombord kontroll över nedräkningen och uppskjutningen.

2008-03-04

Exempel på rotväxt i nollgravitation.
Exempel på rotväxt i nollgravitation.
Foto: ESA.

ESA har beslutat att flytta fram uppskjutningen av ATV1- Jules Verne 24 timmar på grund av tekniska problem. Det hela handlar om avvikelser i bärraketens separationssystem vilket gjort att tekniker fått ta isär delar av systemet. Troligen kommer ingen åtgärd behövas vidtas men säkerhetsreglerna påtalar att avvikelser av denna typ ska kontrolleras noggrant. Rent tidsmässigt innebär kontrollerna att uppskjutningen måste flyttas fram ett dygn.

Framflyttningen av uppskjutningen betyder att nytt uppskjutningsdatum för Jules Verne är klockan 04:59, svensk tid, på söndag den 9 mars.

Samtidigt som Jules Verne förbereds för uppskjutning har Leopold Eyharts aktiverat det första vetenskapliga experimentet ombord på Columbusmodulen. Experimentet går under namnet WAICO (Waving and Coiling of Arabidopsis Roots at Different g-levels) och handlar om att undersöka hur rötterna på grödor utvecklas i nollgravitation. Om allt går som planerat kommer experimentet att pågå i 10 – 15 dagar innan Eyharts kommer att avsluta det och förberedda hemfärden. Totalt kommer två olika typer av grödor att användas för att se vilka eventuella skillnader som uppstår.

WAICO kommer återvända till jorden ombord på Endeavour i slutet av mars. Väl nere kommer det sedan att fraktas till Europa där professor Guenther Scherer och hans kollegor kommer ta över. Under experimentets gång kommer astronauterna ombord på ISS med jämna mellanrum att fotografera grödorna och rötternas utveckling.

Att veta hur olika växter och grödor utvecklas i nollgravitation är viktigt inför människans kommande bemannade baser på månen och Mars.

ISSnytt februari 2008

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.