2012-01-15
Efter att
ha cirklat runt jorden sedan början av november förra året var det på
söndagen dags för den ryska rymdsonden Phobos-Grunt att möta sitt öde.
Inträdet i atmosfären skedde klockan 18:59, svensk tid, på
söndagskvällen och enligt Roscomos föll vrakdelar strax utanför
Brasiliens kust Den exakta platsen anges till 49,3 grader väst longitud och 18,2 grader syd
latitud.
Uppskattningsvis nådde ungefär tjugo till trettio delar av rymdsonden
jordytan med en uppskattad totalvikt av 90 kilo. Det giftiga bränslet
ombord, totalt 8,5 ton dimethyl, ska ha brunnit upp på en höjd av 100
kilometer.2012-01-12
På onsdagen presenterade Roscomos den senaste officiella rapporten angående
när Phobos-Grunt beräknas gå in i jordatmosfären. I rapporten framkom
även att rymdsondens omloppsbana har en högsta höjd på 204,2 kilometer
och en lägsta höjd på 170,6 kilometer med en vinkel till ekvatorn på
51,46 grader. Omloppstiden är 88,06 minuter.
Tidpunkten för
återinträdet anges till mellan den 14 och 16 januari med en centralpunkt
klockan 14:18, svensk tid, den 15 januari. Eventuella delar av
rymdsonden som klarar återinträdet kommer slå ner mellan 51,4 grader
nord och 51,4 grader syd.
2012-01-05
Slutet
börjar närma sig för den ryska rymdsonden Phobos-Grunt och dess
passagerarsond Yinghuo-1. Rymdsondens omloppsbana per den 4 januari var
224 kilometer x 184 kilometer med en vinkel till ekvatorplanet på 51,41
grader. Med andra ord tappar Phobos-Grunt stadigt höjd och de senaste
beräkningarna pekar på att återinträdet i atmosfären kommer ske om drygt
en vecka, söndagen den 15 januari.
Då återinträdet kommer ske
okontrollerat går det inte att i dagsläget förutsäga exakt var resterna
av Phobos-Grunt kommer slå ner. Ett grundtips i sådana här fall är dock
vattnet, som täcker omkring 70 procent av jordytan, och då främst Stilla
Havet. Visa uppgifter pekar dock på att nedslaget kommer ske i Asien men
pålitligheten på den beräkningen får anses som låg.
Roscosmos har tidigare gått ut med
uppgifter om att organisationen räknar med att ett 30-tal större delar
av rymdsonden kommer klara återinträdet och slå ner på jordytan. Till
detta skall sedan även eventuella giftiga bränslerester adderas. Risken
att någon ska bli träffad av nedfallande delar får dock ses som
osannolik.
2011-12-18
Trots
upprepade försök har ingen kontakt kunnat upprättas med rymdsonden
Phobos-Grunt. Rymdsonden, som vägde runt 13 ton vid starten, cirkulerar
i en omloppsbana med en högsta höjd på 275 kilometer och en lägsta höjd
på 201 kilometer. Enligt Roscosmos kommer rymdsonden att gå in i
jordatmosfären mellan den 6 och 19 januari nästa år. Ett mer exakt datum
kommer kunna ges desto närmare inträdet vi kommer. Det hetaste datumet i
dagsläget är den 10 januari, +/- 5 dagar. Andra källor anger den 15
januari som troligt datum.
Roscosmos är även övertygande om att
det mesta av rymdsonden kommer brinna upp under återinträdet och det
gäller även bränslena dimetylhydrazin och dikvävetetroxid. Dessa giftiga
ämnen utgör det mesta av rymdsondens vikt och det finns farhågor från
visa att en del av bränslet kommer klara sig genom atmosfären och därmed
förorena platsen där Phobos-Grunt kommer slå ner. Roscosmos påstår som
sagt att detta inte är någon risk men man säger samtidigt att omkring 20
- 30 större bitar av rymdsonden troligen kommer slå ner någonstans på
jorden, var vet man ännu inte men troligen kommer det ske i havet.
Då Roscosmos inte har någon kontroll
över rymdsonden kommer återinträdet ske helt okontrollerat.
Oavsett när Phobos-Grunt går in i
jordatmosfären så går det inte annat än att påstå att Ryssland och Mars
inte är någon bra kombination. För hittills har Rysslands alla
Marssonder misslyckas på ett eller annat sätt.
Äldre nyheter >>>
Uppdragsinformation
Rymdsondens olika delar. Klicka på bilden
för större bild.
Bild: RSA.
|
Den ryska rymdsonden Phobos-Grunt kommer att genomföra det första
landningsuppdraget på Mars måne Phobos. Planen är att rymdsonden ska
landa på månen, samla in prover och sedan skicka tillbaka dessa till
jorden. Om uppdraget blir framgångsrikt kommer det vara första gången
sedan Luna 25 (1976) som prover från en måne föras tillbaka till jorden.
Returkapseln beräknas återvända till jorden under år 2014. Totalt räknar
Rysslands rymdmyndighet med att föra tillbaka 85 - 160 gram av grus- och
stenprover från
Phobos. Även efter att returkapseln har lyft från Phobos yta kommer den
del av rymdsonden som är kvar på yta första sina undersökningar. Den
planerade landningszonen ligger på 5°S till 5°N, 230° till 235°W.
Förutom att samla in prover från Phobos kommer
rymdsonden även att undersöka mars atmosfär från omloppsbana och bland
annat samla in uppgifter om strålning, plasma och sandstormar på
planetens yta.
Följande vetenskapliga mål finns för uppdraget:
- Samla in prover från Phobos och återföra dessa till jorden.
- Undersöka Phobos på plats.
- Studera Mars atmosfär och dess förändringar.
- Studera sandstormar.
- Studera strålning och plasmafenomen.
- Studera asteroidnedslags betydelse på stenplaneter.
- Söka efter bevis på liv eller att liv förekommit.
Instrumenten ombord är enligt följande:
- TV-system för guidening och navigation.
- Gammastrålningsspektrometer.
- Neutron pektrometer.
- Alpha X-spktrumeter.
- Seismograf.
- Långvågradar.
- Synlig- och närainfrarödspektrometer.
- Jonspektrometer.
- Optisk solsensor.
- Stofträknare
Tillsammans med Phobos-Grunt kommer Kinas rymdsond
Yinghuo-1 följa med till Mars.
