www.astrowebb.com
| Marssonder
ExoMars
- Uppdragsdata -
Uppdrag: ExoMars.
Uppskjutning: j2016 och 2018.
Raket: Proton.
Framkomst Mars: 2017 och 2019.
- Mer läsning -

Marssonder.

Mars| ExoMars
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


Senaste nytt >>>

2011-10-17

ExoMars
Bild av ExoMars väl nere på Mars yta.
Bild: ESA.

ESA skickade förra veckan en formell förfrågan till chefen för Roscosmos, Rysslands rymdmyndighet, där Ryssland inbjuds till att bli fullvärdiga medlemmar i EXoMars-projektet. Förfrågan har tillkommit efter att Nasa har meddelat att det är högst osäkert att organisationen kommer kunna stå för den Atlasraket som skulle ta hand om den första ExoMars-uppskjutningen 2016. Tanken är att en av Nasa betald Atlasraket det året ska skicka upp en kommunikationsreläsond inför uppskjutningen av landaren två år senare. Landaren ska sedan använda kommunikationsreläsonden för sin kommunikation med markkontrollen.

Nasa har dock låtit informera om att på grund av budgetneddragningar kommer organstationen med största sannolikhet inte ha råd att betala för två bärraketer utan bara för en. Detta skulle innebära att kommunikationsreläsonden aldrig kommer lyfta och att landaren måste byggas om för att kunna använda andra reläsonder.

Ett annat alternativ är att Ryssland kliver in som fullvärdig medlem i projektet och bekostar en Protonraket som kan ta hand om en av uppskjutningarna. Samtidigt lockar ESA även med att Ryssland kan få skicka med egna instrument ombord på rymdsonderna. Av budgettekniska och politiska skäl behöver ESA ett svar från Roscosmos senast i slutet av januari nästa år. Tills dess kommer det nuvarande arbetet inom projektet att pågå som planerat.

Nasa kommer ge sitt slutgiltiga besked i februari nästa år.

2011-10-02

Den planerade rymdsonden ExoMars riskerar att att läggas ner. Orsaken är USAs dåliga ekonomi och Nasas minskande budget. Tanken är att Nasa ska stå för den Atlasraket som behövs för att få upp marssonden i rymden men nu kan alltså ekonomiska problem sätta käppar i hjulet.

Under måndagen kommer Nasa-chefen Charles Bolden och ESAs generaldirektör Jean-Jacques Dordain träffas för att bland annat diskutera ExoMars. Att det kommer bli tal om att minska budgeten för projektet är klart frågan är bara hur mycket? Om nu Nasa drar sig ur samarbetet kommer ESA att vända sig till Ryssland och försöka förhandla till sig en uppskjutning med en Protonraket. Om det inte går kommer ExoMars inte att lämna jordytan.

Den aktuella budgeten för ExoMars är 9,2 miljarder kronor.

2010-08-03

NASA och ESA har valt ur fem instrument, av nitton förslag, som kommer flyga ombord på Marssonden ExoMars. Rymdsonden, som betalas av ESA, kommer skickas iväg till Mars i början på år 2016 ombord på en bärraket av typ Atlas V, som betalas av NASA. Rymdsonden är det första storskaliga samarbetsprojektet runt en marssond mellan USA och Europa, tidigare samarbete har handlat om enskilda instrument ombord på varandras Marssonder. Förutom vetenskapliga instrument kommer Exomars även ha med sig reläutrustning, som kommer placeras i omloppsbana runt Mars, för en landare som är planerad att lyfta år 2018. Denna ESA/NASA-sond/er kommer bland annat att borra ner i ytan och eventuellt återbörda prover till jorden.

Huvudsyftet med uppdraget är att undersöka planetens atmosfär samt studera förekomsten av metan. Att det finns metan på Mars fastställdes år 2003 och förekomsten bevisar att det finns organiskt liv eller vulkaniskt aktivitet på Mars. Oavsett vilken av dem två som är ursprunget till metanen visar förekomsten att Mars inte är en död planet.

Instrumenten som valts ur är:

- Mars Atmospheric Trace Molecule Occultation Spectrometer (MATMOS). Denna infraröda spektrometer kan upptäcka väldigt små spårämnen i atmosfären. Instrumentet kommer bland annat leta efter metan i atmosfären. MATMOS kan även detektera koldioxid, vatten, väte och flera andra ämnen.

- High-resolution Stereo Color Imager (HiSCI). Denna stereokamera har en en upplösning på två meter per pixel. Kameran är en uppföljning av kameran HiRISE ombord på Mars Reconnaissance Orbiter. HiSCI kommer kunna kartlägga två procent av Mars i stereo och färg per år. Detta kan jämföras med HiRISE som kan kartlägga 0.33 procent av ytan i stereo och färg under sama tidsperiod.

- High-resolution solar occultation and nadir spectrometer (SOIR/NOMAD). Denna spektrometer kommer undersöka olika ämnen i atmosfären och se dess förekomst på ytan.

- ExoMars Climate Sounder (EMCS). Denna radiometer kommer mäta andelen vattenpartiklar, kemiska sammansättningar och stoft i atmosfären. Mätningarna kommer samköras med dem som spektrometern gör.

- Mars Atmospheric Global Imaging Experiment (MAGIE). Denna kamera kommer ta globala fotografier av ytan.

2008-10-19

Det är inte bara NASA som har budgetproblem med en av sina marssonder utan även ESA har fått budgetproblem med sin nästa marssond. Rymdsonden det rör sig om är ExoMars och då inget av de inblandare länderna vill tillföra mer pengar har uppskjutningen flyttas fram till januari/februari 2016. En av anledningarna till budgetökningarna är att rymdsonden blivit allt mer avancerad och fått fler instrument under projektets gång.

För att få budgeten att gå ihop har ESA börjat titta på nya samarbetspartner att knuta till projektet. Exempelvis skulle ett land kunna få med ett eget instrument ombord på ExoMars mot att landet går in ekonomiskt i projektet.

2006-11-13

ESA har beslutat att flytta fram uppskjutningen av sitt nästa Marsuppdrag, ExoMars, med två år. Anledningen är att man vill få mer tid att utveckla tekniker och finslipa instrumenten man ska ha med ombord. Bland annat vill man utreda och utveckla den teknik som man kommer använda för landningen av den bil man kommer att ha med sig. Detta gäller bland annat tekniken med luftkuddar och atmosfärsbromsning.

De två extra åren ger även forskarna mer tid att utöva lobbying för ett förlängande av uppdraget samtidigt som teknikerna får mer tid att införa förändringar och förbättringar. En annan positiv effekt är att restiden till Mars mer än halveras då ExoMars kan ta en mer rakt kurs mot Mars vid en uppskjutning i december 2013 än om den skulle lyfta i mitten av 2011. En uppskjutning 2011 skulle ha inneburit en restid på två år medan en uppskjutning 2013 ger en restid på mindre än ett år. Nackdelen är att budgeten kommer öka från ungefär 500 euro till 800 euro.

2006-06-13

ExoMars
Bild av ExoMars väl nere på Mars yta.
Bild: ESA.

Mer läsning
Auroraprojektet.
Marssonder.

Länkar
Animation av landningen på Mars (avi, 55 MB).

Om du inte har vetat om det förut så får du reda på det nu - Mars är hetare än någonsin. Inte nog med att det finns ett flertal rymdsonder i omloppsbana runt planeten och att Spirit och Opportunity har kört runt på ytan i två och ett halvt år, nu satsar Storbritannien och ESA på en landare till. Landaren, vi namn ExoMars, presenterades på måndagen och kommer att ge sig iväg under år 2011.

För att inte upprepa misstaget med Beagle 2 kommer man att satsa hårt på att skydda ExoMars vid landningen och kvalitetssäkra rymdsonden. Landningen är beräknad att ske efter en två år lång resa och med hjälp av fallskärm, luftkuddar och raketbromsning. Med andra ord använder man både hängslen och skärp.

Förutom att köra runt på ytan kommer ExoMars att ha med sig utrustning för att leta efter spår av liv ner till två meter under ytan. Detta kan jämföras med NASAs Mars Science Laboratory, som ska iväg till Mars 2009, som bara kommer skrapa på ytan. ExoMars kommer även ha ett långt utvecklat styrsystem som kommer att göra att rymdsonden kommer att kunna välja ut intressanta objekt att studera och köra dit utan att behöva vänta på kommandon från jorden. Proverna som man kommer att ta kommer att undersökas på palts med hjälp av utrustning ombord på ExoMars.

ExoMars ingår i ESAs Auroraprojekt.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.