Chandrayaan 1
- Uppdragsdata -
Uppdrag: Chandrayaan 1.
Uppskjutning: 02:52.11 den 22 oktober 2008.
Uppskjutningsplats: Sriharikota, södra indien.
Uppskjutningsfönster: 02:52.11 - 03:07.
Bärraket: PSLV-XL.
Omloppsbana: 100 kilometer.
Vikt: 523 kilo.
Instrumentvikt: ~50 kilo
Uppdragslängd: Mindre än 1 år
- Mer läsning -

Startsida/nyheter.
Instrument.

- Länkar -

Rymdsonder

www.astrowebb.com
 
Indien| Chandrayaan 1
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


2009-09-08

NASA har tillkännagett att radarinstrumentet Miniature Synthetic Aperture Radar (MiniSAR) ombord på den Indiska månsonden Chandrayaan 1 fann stora mängder vattenis i permanent skuggade områden på månen. Upptäckten ger nya ledtrådar om månens vattenhistoria och dess nutid. MiniSAR flög ombord på Chandrayaan 1 som ett NASA-instrument och var ett av elva aktiva instrument ombord.

Vattenisen finns nära månens nordpol i kratrar som aldrig nås av solljuset. Storleken på kratrarna varierar mellan en diameter på två och 15 kilometer.

Genom att analysera radarbilderna från MiniSAR har teamet bakom instrumentet kunnat fastställa tjockleken på isen och därmed mängden. Uppskattningsvis finns det minst 600 miljoner ton vattenis i det aktuella området, med andra ord en hel mängd vattenis. Det astronomerna dock ser som mest intressant är att upptäckten visar på att skapandet, migration och avsmältande av vattenis förekommer på månen. För att kunna dra denna slutsats har forskarteamet även kollat på data från andra instrument och rymdsonder.

Chandrayaan 1s uppdrag avslutades i slutet av augusti 2008 efter att markkontrollen oväntat förlorat kontakten med rymdsonden.

Äldre nyheter >>>

Uppdragsinformation
Bärraketen med Chandrayaan ombord på väg ut till startplattan.
Bärraketen med Chandrayaan ombord på väg ut till startplattan.
Foto: ISRO.

Månsonden Chandrayaan 1 är Indiens första uppdrag till månen. Tidigare har landet skickat upp ett flertal satelliter i omloppsbana runt jorden. Rymdsondens huvuduppgift är att kartlägga månen i 3D samt att undersöka vilka olika mineraler som finns på och under ytan. Instrumenten som Chandrayaan 1 bär med sig möjliggör observationer i ett brett spektrum från nära infrarött ljus via synligt ljus till röntgenstrålar. Tack vare sina instrument kommer Chandrayaan 1 kunna kartlägga månen i hög upplösning.

När Chandrayaan 1 har lagt sig i sin slutgiltiga omloppsbana på 100 kilometers höjd kommer rymdsonden att skicka iväg en minisond. Denna rymdsond, som går under namnet Moon Impact Probe (MIP), kommer genomföra ett kontrollerat nedslag på månytan. Ombord på Chandrayaan 1 finns det även ett svenskt instrument. Läs mer om instrumenten >>>

Storleken på Chandrayaan 1 är ungefär 1,5x1,5x1,5 meter.

Förutom Chandrayaan 1 arbetar Indien på att skicka upp en andra rymdsond till månen, Chandrayaan 2, 2011 eller 2012. Chandrayaan 2 kommer ha med sig en landare som kommer landa på månen och utföra flera undersökningar av ytan och dess sammansättning.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.