2008-10-15

Överblick över instrumentplaceringen. Bild: ESA/ISRO.

Ombord på Chandrayaan-1 finns det elva stycken vetenskapliga instrument. Huvuduppgiften för dessa är att kartlägga månen och dess omgivning. Även Sverige är med på ett hörn med instrumentet SARA. Nedan finns information om instrumenten ombord.

Terrain Mapping Camera (TMC)
TMC kommer att göra en topografiskt karta över både hitsidan och baksidan av månen. Kartan kommer vara i 3D och ha en upplösning på fem meter per pixel och instrumentet kommer att ha en synvinkel på 20 kilometer. Med hjälp av sina olika linser kommer instrumentet att ge en detaljrik bild över månytan.

Storleken på TMC är 370x220x414 millimeter och vikten är ungefär sju kilo.

Hyper Spectral Imager (HySI)
Som namnet antyder är HySI en spektrumeter och dess uppgift är att kartlägga vilka mineraler som finns på månytan. Instrumentet kommer även att kunna studera djupa kratrar och andra låglänta områden vilket kommer att bidra till informationen och månens mineralsammansättning. HySI kommer att samla in sin data genom att bland annat samla in det solljus som studsar tillbaka från månytan.

Storleken på instrumentet är 275x 255x 205 millimeter och vikten uppgår till ungefär fyra kilo.

Lunar Laser Ranging Instrument (LLRI)
Genom att noga mäta Chandrayaans position ovanför månytan kommer LLRI hjälpa till i kartläggningen av månens gravitationsfält. Förutom att få reda på hur gravitationen varierar över olika delar av månen kommer LLRI även hjälpa till att kartlägga månens topografi.

LLRI kommer använda en ljuspuls på våglängd 1064 nm med en plusvidd på 10 ns för sina studier av månen. Vikten på instrumentet uppgår till strax under tio kilo.

High Energy X-ray Spectrometer (HEX)
En annan spektrumeter ombord på Chandrayaan är HEX. Instrumentet är en röntgenspektrumeter som arbetar inom området 30 keV (Elektronvolt) till 250 keV. Detta gör att HEX bland annat kan mäta förekomsten av radioaktivitet samt vatten och is. Det sistnämnda är speciellt intressant omkring månens polarområden. Instrumentet har en synvinkel på 40 kilometer gånger 40 kilometer.

Vikten på HEX är ungefär 16 kilo.

Moon Impact Probe (MIP)
MIP är mer av en minisond än ett instrument ombord på Chandrayaan. MIP kommer resa piggyback på modersonden och när Chandrayaan har nått sin slutgiltiga omloppsbana på 100 kilometer kommer MIP att släppas löss. MIP kommer sedan att tillbringa ungefär 20 minuter i rymden innan sonden landar på månytan.

Huvudsyftena med MIP är att:
– utveckla, designa och demonstrera teknologi nödvändig för att landa en rymdsond på en i förhand bestämd plats på månen.
– lära sig teknologi som är nödvändig för att mjuklanda på månen.
– studera månen på nära håll.
Ombord på MIP finns det tre stycken instrument:
– En höjdradar för mätning av rymdsondens höjd över månytan.
– En analog CCD-kamera för video- och fotograferingsändamål.
– En masspektrumeter för mätning av månens atmosfär. Upplösningen på spektrumetern är 0.5 amu.

Storleken på MIP är 375x375x470 millimeter och vikten är 29 kilo.

Alla instrument ovan ansvarar Indiens rymdmyndighet ISRO (Indian Space Research Organization) för.

Chandrayaan-1 X-ray Spectrometer (C1XS)
Området som C1XS kommer att arbeta inom är 1,0 keV till 10 keV. Genom att kartlägga förekomsten av magnesium, aluminium, kalcium, järn, tallium och silikon kommer forskarna få ledtrådar till frågorna om månens ursprung och utveckling. C1XS kommer även att mäta solstrålningen på månytan.

C1XS är framtaget av Rutherford Appleton Laboratory i Storbritannien och är ett samarbete mellan ESA och ISRO.

Near-IR Spectrometer (SIR-2)
Den infraröda spektrumetern SIR-2 arbetar inom våglängden 0.93-2.4 μm och med en upplösning av 6nm. Instrumentets huvuduppgifter är att analysera månens geologi, materialsammansättning och topografi. SIR-2 kommer även att undersöka formationer, kratrar och liknande på månytan.

Instrumentet är utvecklat av Max-Plank-Institute for Solar System Science och är ett samarbete mellan Max-Plank Society och ESA.

Radiation Dose Monitor Experiment (RADOM)
RADOM kommer att mäta partikelflödet, energispektrumet och den ackumulerade strålningen i Chandrayaans omloppsbana. Instrumentet kommer även att kartlägga strålningsdoserna på månens yta. Tanken är att framställa en heltäckande karta över strålningen på månytan.

Instrumentet kommer från Bulgarian Academy of Sciences.

Miniature Synthetic Aperture Radar (MiniSAR)
Genom att arbeta med en frekvens på 2.38 GHz kommer MiniSAR kartlägga förekomsten av vattenis i månens skuggiga partier. Instrumentet klarar av att detektera vattenis på upp till några meters djup. Upplösningen är 75 meter per pixel och instrumentet väger 6,5 kilo.

MiniSAR är ett samarbete mellan Applied Physics Laboratory, Johns Hopkins University och Naval Air Warfare Centre, USA. Samarbetet med ISRO går via NASA.

Moon Mineralogy Mapper (M3)
M3 kommer att arbeta inom spektrumet 0.7-3.0 µm och upplösningen är 75 meter per pixel. Instrumentets huvudsyfte är att kartlägga mineraltillgångarna på månen. Med hjälp av uppgifterna kommer forskarna sedan att kunna göra en uppskattning över hur mycket det finns av varje mineral på månen.

M3 är ett samarbete mellan Brown University och Jet Propulsion Laboratory, USA. Samarbetet med ISRO går via NASA.

Sub Kev Atom reflecting Analyser (SARA)
SARA ska undersöka dem energirika atomer som solvinden sliter loss från månytan. Förhoppningen är även att instrumentet ska ge information om magnetiska områden på månytan. Trots att månen inte har någon magnetosfär tror forskarna att det kan finnas refioner med minimagnetosfärer.

SARA består av två delinstrument. Det ena är en detektor för energirika neutrala atomer, CENA, och det andra är en solvindsmätare, SWIM. SWIN kommer att hålla reda på hur intensiv solvinden som träffar månytan är. SARA är det första instrumentet att mäta energirika neutrala atomer vid månytan tidigare.

SARA är utvecklat och designat vid Institutet för rymdfysik i Kiruna