Senaste nytt >>>

2009-09-08

The Times of India skriver i en artikel att orsaken till förlusten av Chandrayaan 1 kan spåras tillbaka enda till november 2008. Från början handlar det dock om att Indiens rymdmyndighet, ISRO, räknat fel på vilken värme som rymdsonden skulle utsättas för. Enligt beräkningar skulle temperaturen på 100 kilometers höjd, vilken var Chandrayaan 1s planerade arbetshöjd, vara 75 grader Celsius. Temperaturen var dock betydligt högre vilket påverkade instrumenten ombord. Enligt uppgift ska instrumenten ett efter ett ha slutat fungera på grund av värmen.

I ett försök att rädda Chandrayaan 1 höjde ISRO i mitten av maj rymdsondens omloppsbana till 200 kilometer. Detta hjälpte dock inte och till slut blev värmen för mycket och kontakten förlorades med Chandrayaan 1 i slutet av augusti. Det har även framkommit att ISRO under hela tiden problem funnits med rymdsonden försökt dölja dessa, oklart varför.

2009-08-31

Det är nu bekräftat att Indiens rymdmyndighet, ISRO, har förlorat kontakten med sin månsond Chandrayaan 1 och att hoppet är ute att återfå kontakten med rymdsonden. Detta bekräftar ordföranden för ISRO. Madhavan Nair. Samtidigt påpekar Nair att under det nästan ett år långa uppdraget har 95 procent av uppdragets mål uppnåtts. Totalt har över 70 000 fotografier tagits. Det är ännu inte känt vad som hänt Chandrayaan 1 med vid tidpunkten för förlorandet av kontakten befann sig rymdsonden 200 kilometer ovanför månens yta.

Nair bekräftar även att arbetet med landets nästa månsond, Chandrayaan 2, inte påverkas av förlusten av dess förgående. Uppskjutningen av Chandrayaan 2 är planerad till 2012/2013. Det står även klart att Indien kommer satsa på att skicka en marssond till vår röda grannplanet mellan år 2013 och 2015. Detta projekt är ännu endast i uppstartfasen och kommer komma igång på allvar först efter att Chandrayaan 2 lyft. Både Chandrayaan 2 och marssonden kommer vara lågkostuppdrag, precis som Chandrayaan 1, och beräknas kosta mindre än 100 miljoner amerikanska dollar styck.

2009-08-30

Del av månytan fotograferad från MIP. Foto: ISRO.

Indiens rymdmyndighet, ISRO, rapporterade på lördagen att markkontrollen har tappat kontakten med månsonden Chandrayaan 1. Det hela skedde klockan 22:00, svensk tid, på fredagskvällen då signalerna helt oväntat slutade komma från rymdsonden. Vad som har orsakat det hela är i dagsläget okänt men enligt officiella uppgifter från ISRO är det inte troligt att kontakten ska kunna återupptas. Försök kommer dock göras för att försöka återfå kontakten med rymdsonden.

Chandrayaan 1 skickades upp 22 oktober förra året och uppdraget var tänkt att hålla på i minst två år. Nu verkar det dock ta slut av vad som verkar vara ett tekniskt problem redan efter lite drygt 300 dagar.  Totalt har rymdsonden genomfört över 3400 varv runt månen. Under dessa varv har rymdsonden skickat mängder av data och bilder tillbaka till jorden.

2009-01-04

Enligt den indiska tidningen "The Hindu" funderar forskarlaget som arbetar med månsonden Chandrayaan 1 att förlänga det två år långa uppdraget. En förlängning av uppdraget skulle ge forskarna ovärderlig data om vår rymdgrann. Det som avgör om det blir en förlängning eller ej är bränslet ombord. I skrivande stund finns det 183 kilo bränsle ombord. För att hålla sig i den planerade cirkulära omloppsbanan runt månen på 100 kilometers höjd måste rymdsonden justera sin omloppsbana ungefär var 28de dag. Vid varje sådan manöver går det åt omkring tre kilo bränsle. En enkel uträkning ger att detta räcker till 61 stycken banmanövrar. I sin tur betyder detta att uppdraget kan hålla på i över fyra år, om man bara tar hänsyn till dessa manövrar var 28de dag. Ett slutgiltigt beslut om huruvida det blir en förlängning eller ej kommer tas längre fram när rymdsonden är i slutet av sitt primära uppdrag.

Ett mer närtida event är ett möte den 29 januari där inblandade forskare och andra kommer diskutera den data som Chandrayaan 1 hittills har samlat in och som har analyseras. Det kommer även att dras upp planer inför framtiden.

När det gäller rymdsonden och instrumenten finns det idag inga kända tekniska problem.

2008-11-29

Den indiska rymdsonden Chandrayaan 1 har nu fått igång nio av sina elva instrument. Instrumenten som är igång håller som bäst på att utprovas och finkalibreras. Samtidigt som utprovningen pågår har projektteamet bakom rymdsonden beslutat att inleda en period av lägre aktivitet för rymdsonden. Orsaken till detta är att rymdsonden har en högre inre temperatur än normalt. Detta gör att det inbyggda kylsystemet inte hinner med att kyla instrumenten och rymdsonden ordentligt. Som mest har temperaturer på 100 grader Celsius uppmäts. Detta är 60 grader Celsius högre än vad som anses som optimal arbetstemperatur för rymdsonden.

Den bakomliggande orsaken till den höga temperaturen är att Chandrayaan ligger i ett ogynnsamt läge i förhållande till Solen. Å andra sidan får rymdsonden utstå temperaturer på ner till -100 grader Celsius som lägst.

ISRO, Indiens rymdmyndighet, räknar med att temperaturen kommer stabilisera sig på en lägre nivå i slutet av december. Enligt planerna kommer sedan normala operationer återupptas i mitten av januari.

2008-11-15

Del av månytan fotograferad från MIP. Foto: ISRO.

På fredagen fick månen besök av den Indiska minisonden Moon Impact Probe (MIP). Moon Impact Probe hade fått lift med rymdsonden Chandrayaan 1 och var ett av de elva vetenskapliga instrumenten ombord. Resan från det att Moon Impact Probe utdockade från Chandrayaan 1 till dess att sonden gjorde en hårdlandning på månen tog 25 minuter. Under resan ner mot månen använde Moon Impact Probe sin egen motor från att bland annat bromsa in nedstigningen.

Huvudsyftena med Moon Impact Probe var att utveckla, designa samt demonstrera teknologi nödvändig för att landa en rymdsond på en i förhand bestämd plats på månen, lära sig teknologi som är nödvändig för att mjuklanda på månen samt studera månen på nära håll. Ombord fanns det en höjdradar, en analog CCD-kamera och en masspektrumeter för mätning av månens atmosfär. Upplösningen på spektrumetern är 0.5 amu.

I och med landningen ställer sig Indien till den lila skara av länder som landsatt en rymdsond på en annan himlakropp.

2008-11-12

På onsdagen nådde den indiska rymdsonden Chandrayaan 1 till slut sin slutgiltiga och operativa omloppsbana runt månen. Den sista manövern för att placera rymdsonden i en cirkulär omloppsbana på 100 kilometers höjd skedde genom att Chandrayaan 1 tände sin huvudmotor i en minut. I och med att Chandrayaan 1 nu nått sin operativa bana kan rymdsonden påbörja den vetenskapliga delen av uppdraget.

Ett av det första som rymdsonden kommer göra är att släppa iväg sonden Moon Impact Probe (MIP). Tanken är att Moon Impact Probe (MIP), ska genomföra ett kontrollerat nedslag på månytan. Läs mer om instrumenten >>>

Enligt Indiens rymdmyndighet (ISRO) fungerar Chandrayaan 1 och dess instrument planenligt.

2008-11-11

På tisdagskvällen, indisk tid, genomförde Chandrayaan 1 ännu en motortändning för att sänka sin omloppsbana runt månen. Denna gång var motorn tänd i 31 sekunder och manövern genomfördes planenligt. Den nya omloppsbanan har en högsta höjd av 225,3 kilometer och en lägsta höjd av 101,3 kilometer. Omloppstiden runt månen är drygt två timmar. I och med tisdagens banförändring börjar rymdsonden närma sig sitt mål på en cirkulär bana på 100 kilometers höjd.

2008-11-10

Efter Chandrayaans problemfria framkomst till månen under lördagen har arbetet med att sänka rymdsondens omloppsbana börjat. En första manöver för att sänka omloppsbanan skedde under söndagskvällen, indiskt tid, med en motortändning som varade i 57 sekunder. Manövern är den första av flera som kommer att genomföras under de kommande dagarna. Chandrayaans huvudmotor, som använda vid banförändringar, har en dragkraft på 440 newton.

Söndagens manöver gjorde att Chandrayaan nu har en omloppsbana med en lägsta punkt på 200 kilometer, att jämföra med 504 kilometer som den var innan. Omloppsbanans högsta punkt är oförändrad på 7 502 kilometer. Chandrayaans slutgiltiga omloppsbana kommer vara cirkulär och ha en höjd på 100 kilometer.

Enligt uppgift från Indiens rymdmyndighet fungerar Chandrayaan och alla dess instrument som planerat.

2008-11-08

Efter en dryg två veckor lång resa har den indiska rymdsonden Chandrayaan 1 kommit fram till månen. Motortändningen som fick Chandrayaan 1 att lämna omloppsbanan runt jorden och gå in i omloppsbana runt månen genomfördes klockan 16:51, indiskt tid, på lördagen och varade i 817 sekunder. Omloppsbanan som Chandrayaan 1 ligger i nu är elliptisk och tillfällig. Gradvis kommer omloppsbanan ändras och den slutgiltiga omloppsbanan kommer vara cirkulär och på 100 kilometers höjd över månen.

Den omloppsbanan som Chandrayaan 1 ligger i nu har en högsta punkt på 7502 kilometer och en lägsta punkt på 504 kilometer. Motortändningen för att få Chandrayaan 1 att gå in i omloppsbana runt månen skedde när rymdsonden var ungefär 500 kilometer från månen.

Ivägsläppandet av Moon Impact Probe (MIP) kommer att ske när Chandrayaan 1 har nått sin slutgiltiga bana.

2008-10-26

Rymdsonden Chandrayaan 1 har nu kommit en bra bit på sin resa till månen. Under den senaste veckan har rymdsonden höjt sin bana successivt och den senaste banhöjningen skedde under söndagen. Söndagens banhöjning, som skedde med hjälp av en motortändning på nio och en halv minut, gjorde att Chandrayaan 1 nu har nått yttre rymden. Den nya omloppsbanan runt jorden har en lägsta punkt på 348 kilometer och en högsta på 164 600 kilometer. Omloppstiden är 73 timmar.

Söndagens motortändning var den tredje i ordningen sedan rymdsondens uppskjutning den 22 oktober. Den första motortändningen, som varade i 18 minuter, skedde i fredags och den andra motortändningen skedde i lördags och varade i 16 minuter. Flera banhöjningar är inplanerade under de kommande dagarna och planen är fortfarande att komma fram till månen den 8 november.

Enligt uppgift från Indiens rymdmyndighet (ISRO) fungerar rymdsonden och alla dess instrument normalt.

2008-10-22

Chandrayaan 1 har börjat sin resa mot månen. Foto: NASA TV.

Onsdagens uppskjutning av den Indiska rymdsonden Chandrayaan 1 genomfördes planenligt strax innan klockan tre, svensk tid, på morgonen. Alla separationer mellan de olika raketstegen genomfördes utan problem och efter cirka fem minuter nådde rymdsonden rymden. Chandrayaans första omloppsbana runt jorden har en lägsta punkt på 256 kilometer och en högsta punkt på 22 866 kilometer. Omloppsbanan kommer successivts höjas först till 37 000 kilometer, sedan till 73 000 kilometer och sedan till 387 000 kilometer. Alla dessa banhöjningar kommer ske med rymdsondens egen raketmotor.

När rymdsonden sedan har nått fram till månen den 8 november kommer dess motor tända igen för att lägga rymdsonden i omloppsbana runt månen.

Uppskjutningstiden för Chandrayaan var 02:52.11, svensk tid,

2008-10-21

Bärraketen med Chandrayaan ombord på väg ut till startplattan. Foto: ISRO.

Uppskjutningen av Indiens första månsond är bara några timmar bort och i skrivande stund finns det inga kända tekniska problem. Enligt planeringen kommer uppskjutningen ske klockan 02:50, svensk tid, natten till den 22 oktober. Detta förutsatt att vädret inte sätter käppar i hjulet.

Som förberedelse inför uppskjutningen har bärraketen, med Chandrayaan 1 högst upp, körts ut till startplattan. Några dagar tidigare monterades Chandrayaan 1 högst upp på bärraketen av typ PSLV-XL.

Chandrayaan kommer vara framme vid månen den 8 november.

Uppskjutningen kommer sändas direkt via isro.org med start 30 minuter innan uppskjutningen.

2008-10-15

Bärraketen som ska ta Chandrayaan till månen står redo. Foto från ett tidigare uppdrag. Foto: ISRO.

För drygt fyrtio år sedan pågick månkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen som bäst. De allra flesta vet hur det slutade den gången och sedan dess har vi inte haft någon rymdkapplöpning värd namnet. Det är kanske inte helt rätt att påstå att det pågår en ny månkapplöpning men efter att ha legat i skuggan sedan början av 1970-talet har månen åter igen kommit i ropet. Bland de som besökt månen under de senaste åren finns USA, Europa, Kina och Japan. Även Ryssland siktar på vår rymdgranne och nu har även Indien gett sig in i "leken". Detta med sin obemannade rymdsond Chandrayaan 1. Om allt går som planerat kommer Chandrayaan 1 lyfta den 22 oktober.

Uppdraget, som är tvåårigt, är Indiens första månuppdrag och om allt går planenligt kommer Indien ställa sig till den skara länder som satsar aktivt på att utforska vårat närområde i rymden. Förutom fem egna vetenskapliga instrument ombord på Chandrayaan 1 samarbetar Indien med bland annat USA, Belgien, Sverige och Storbritannien om ytterligare sex vetenskapliga instrument.

Under tisdagskvällen, lokal tid, flyttades rymdsonden till den 83 meter höga monteringshallen där bärraketen PSLV-C11 befinner sig. Efter att Chandrayaan har monteras på bärraketen kommer "stacken" köras ut till startplattan.

Chandrayaan kommer vara framme vid månen den 8 november.