2011-09-29

Efter att ha avslutat sitt primära uppdrag i januari i år har WISE används för att spana efter kometer och asteroider i vårat eget solsystem. WISE har visast sig vara väldigt effektiv på detta område och kunskapen av antalet närajord asteroider (NEO) har blivit en helt annan än innan WISE började titta efter dessa objekt.

Fördelen som WISE har är att teleskopet blickar bort från jorden samt att seendet sker i det infraröda spektrumet. Att WISE ser i det infraröda spektrumet innebär att teleskopet kan ske mindre och mörkare objekt än om teleskopet skulle ha verkat i det synliga spektrumet.

Resultaten av WISEs spaningar visar på att förekomsten av NEO-asteroider är betydligt mindre än tidigare beräkningar. Detta visar sig bland annat i att WISE upptäckt 19 500 NEO-asteroider av medelstorlek istället tidigare trott 35 000. WISE har även upptäckt färre asteroider med en diameter på mellan 100 meter och 1000 meter än vad astronomerna trodde.

Data från WISE visar även på att vi i dagsläget känner till omloppsbanan på 93 procent av alla NEO-asteroider på en diameter över en kilometer. Med andra ord har vi koll på nästan alla asteroider som kan orsaka en stor skada på jorden.
Sammanfattningsvis kan sägas att tack vare WISE har astronomerna kommit fram till att det finns betydligt färre asteroider som kan hota oss än tidigare trott. Vi har även koll på nästan alla av dessa asteroider vilket betyder att vi kan känna oss relativt trygga.

Äldre nyheter >>>

Uppdragsinformation

Instrumentdelen. Foto: NASA

Wise (Wide-field Infrared Survey Explorer) kommer under sitt korta uppdrag, knappt tio månader, kartlägga 99 procent av himlen. Kartläggningen eller avskanningen som man även kan kalla det kommer dock inte ske i synligt ljus utan i infrarött ljus. Detta gör att astronomerna, med hjälp av Wise, kommer upptäcka tusentals om inte hundratusentals nya objekt. Objekten kommer vara alltifrån asteroider och kometer som passerar nära jorden, brunna dvärgar till galaxer. När det gäller asteroider räknar Wiseteamet med att finna hundratals nya objekt och då speciellt mörka asteroider/kometer, som är svåra att upptäcka i synligt ljus. Även kometer, asteroider och andra småobjekt som ligger längre ut i vårat solsystem väntas upptäckas. Genom alla dessa nyfunna objekt kommer astronomerna kunna få mer kunskap om sammansättningen av dessa kalla sten- och isklumpar som då och då passerar nära oss eller till och med slår ner på jorden.

Wise kommer även upptäcka nyfödda stjärnor, planetdiskar runt dito och hjälpa forskarna att förstå sig på vintergatans struktur. Förutom det som Wiseteamet förväntar sig finna kommer även det oförväntade att upptäckas.

Själva rymdsonden består av två segment och väger totalt omkring 661 kilo. Det ena segmentet är rymdsondens instrumentdel medan den andra är den del där livsuppehållande system och dylikt finns. Storleken på Wise är 2,85 meter hög, 2 meter bredd och 1,73 meter djup. Instrumentdelen består av ett 40-centometers teleskop och fyra stycken infraröda detektorer. Varje detektor har en miljon pixlar och har sin egen del av spektrumet (3,4 mikrometer, 4,6 mikrometer, 12 mikrometer samt 22 mikrometer) som den avläser. För att hålla detektorerna kalla försvaras dessa i en termosliknande behållande och kyls ner med hjälp av kylt väte. Under uppdragsfasen kommer teleskopets spegel vara den enda rörliga delen ombord på instrumentdelen.

Under instrumentdelen sitter den del av Wise som stabiliserar teleskopet. Det är även här som datorer, kommunikationsutrustning och annan nödvändig utrustning är placerat. På sidan av teleskopet sitter två stjärnsökare och en fixerad solpanel. Dem enda rörliga delarna i detta segment är fyra rotationshjul som används för att navigera Wise.

Efter uppskjutningen kommer en månad användas för tester och konstroller av Wise. Efter detta följer sex månader då teleskopet kommer genomföra sin första genomsökning av himlen. När detta är gjort följer en tre månader lång andra genomsökning. När sedan tio månader gått sedan uppskjutningen räknar Wiseteamet med att vätet ombord är förbrukat.