2011-11-22

Akatsuki. Bild: JAXA.

Japans olycksaliga rymdsond Akatsuki har under november genomfört tre större motortändningar för att anpassa sin omloppsbana för vad som förhoppningsvis kommer vara ett lyckad framkomst till Venus i november 2015. De två första motortändningarna skedde den 1 november respektive den 10 november och var och en varade i ungefär i tio minuter. Den tredje och sista av motortändningarna skedde den 21 november när rymdsonden låg som närmast solen i sin omloppsbana.

Enligt officiella uppgifter från JAXA ska motortändningarna varit framgångsrika. För motortändningarna användes rymdsondens mindre kontrollmotorer då huvudmotorn inte fungerar till fredsställande.

2010-12-08

JAXA har kommit med uppdateringar gällande Akatsuki, vad som hände och rymdsondens framtid. Det som troligen gjorde att rymdsonden la sig i en omloppsbana runt Solen istället för runt Venus var att Akatsuki gick in i "safe mode" ungefär två och en halv minut in i motortändningen. Meningen var att motortändningen, som skulle få Akatsuki att gå in i omloppsbana runt Venus, skulle hålla på i runt nio minuter. Varför Akatsuki gick in i "safe mode" vet JAXA i dagsläget inte.

Markkontrollen har fortfarande kontakt med Akatsuki och enligt JAXA ska rymdsonden vara i bra form, om detta även gäller motorsystemet är oklart. Klart är dock att rymdsonden fortfarande har omkring 80 procent av sitt bränsle kvar och JAXA räknar med att detta ska vara tillräckligt för att om sex år, när Akatsuki kommer nära Venus igen, få rymdsonden att gå in i omloppsbana. Detta förutsätter dock att Akatsuki vid denna tidpunkt fungerar.

Det som närmst kommer hända med Akatsuki är att rymdsonden kommer avlägsna sig från Venus för att sedan gradvis närmare sig planeten bakifrån för att i december 2016 befinns sig 3,7 miljoner kilometer från Venus. Detta är det närmaste som Akatsuki kommer komma Venus och förhoppningsvis ska bränslet räcka för att lägga rymdsonden i omloppsbana runt planeten vid denna tidpunkt.

Äldre nyheter >>>

Uppdrags- och instrumentinformation
Vikten på Akatsuki är 640 kilo varav 320 kilo utgörs av bränsle och 34 kilo av vetenskapliga instrument. Rymdsondens två solpaneler, på vardera 1,4 kvadratmeter, kommer i omloppsbana runt Venus producera 1200 watt. Storleken på huvudenheten är 1,6 meter gånger 1,6 meter gånger 1,25 meter och ombord finns sex vetenskapliga instrument.

1-micron Camera (IR1)
Instrumentet IR1 är designad för att studera Venus nattsida i våglängderna 0,70, 0,97 och 1,01 micron och dagssidan i 0,90 micron. Detta gör att instrumentet kommer kunna täcka hela atmosfären och på dagistid kunna observera moln som belyses av solen. Nattetid kommer instrumentet kunna studera strålningen från planetens yta och från atmosfären.

IR1 har en optik på F/4 med en fokallängd på 84,2 millimeter med en detektor på 1040 x 1040 pixlar, varav 1024 x 1024 pixlar kommer användas. 

2-micron Camera (IR2)
Precis som IR1 kommer instrumentet IR2 studera bland annat moln. IR2 arbetar dock på våglängderna 1,73, 2,26 och 2,32 micron. Detta gör instrumentet känsligt för infraröd strålning från höjder av 35 - 50 kilometer ovan ytan. I sin tur innebär detta att IR2 kommer studera molnrörelser och utifrån detta få fram vinddata, data som sedan kan användas till att kartlägga vindarna i atmosfären.

Ultraviolet Imager (UVI)
Som namnet antyder kommer UVI att mäta den ultravioletta strålningen. Främst handlar det om strålningen på banden 283 nm (nanometer) och 365 nm på en höjd av ungefär 65 kilometer ovan ytan. Anledningen till att denna höjd är intressant är för att toppen på molnen oftast finns på denna höjd.

Genom att studera detta område hoppas forskarna få reda på mer om kemin i atmosfären samt energibalansen och dynamiken i den samma. UVI använder en Si-CCD med 1024 x 1024 pixlar där varje pixel har en storlek på 13 micron.

Longwave Infrared Camera (LIR)
LIR kan till skillnad mot VCOs andra instrument ta bilder av både dag- och nattsida av likvärdig kvalité. Instrumentet arbetar inom våglängdsområdet 8 - 12 micron. Detta gör att LIR kommer studera molntopparnas värmetemperatur. Genom att mäta temperaturen kommer molnens utbredning i höjdled att kunna fastställas. Noggrannheten på mätningarna är 3 Kelvin.

Lightning and Airglow Camera (LAC)
LAC kommer enbart att studera nattsidan av Venus och då specifikt mäta ljusflashar och andra ljusfenomen. Huruvida dessa ljusflashar existerar råder det delade meningar om. Om flasharna existerar kommer dessa ge information om olika typer av laddningar i atmosfären. LAC kommer även samla in information om cirkulationen i atmosfärens lägrelager.

LAC kommer kunna detektera flashar av ljus med en intensitet på 1/100 av standard ljuset på jorden sett från 1000 kilometers höjd. 

Sensor Digital Electronics Unit (DE)
DE är kontrollenheten och interfacet för rymdsondens fyra instrument IR1, IR2, UVI och LIR. Bland annat fungerar DE som interfacet mellan instrumenten och rymdsondens huvuddatorsystem.