2008-05-07

Artistbild över banplanen för satelliterna. Bild: ESA.

Den 7 maj var en stor dag för Galileoprojektet och satelliten Giove-B. Anledningen är att det var den 7 maj som Giove-B för första gången sände på det frekvensband som Galileosatelliterna fick sig tilldelade i juli 2007. Förutom att händelsen var en milstolpe för projektet i sig är det även ett krav för att Galileoprojektet inte ska förlora rätten att sända på de frekvenser som har tilldelas projektet. Det innebär även att Giove-B bevisligen fungerar och klarar av sin uppgift.

Nu när Giove-B har börjat sända aktivt är nästa steg att undersöka hur stark signalen är. Signalstyrkan är viktig för hur exakt och bra det färdiga systemets positionsangivelse kommer vara. Utvärderingen av hur stark signalen är görs med hjälp av de kontrollcentra som ESA har ibland annat Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Italien. Bäst möjlighet finns när Giove-B flyger över Storbritannien och det går att använda 25-metersantennen som finns hos Rutherford Appleton Laboratory (RAL) Chilbolton observatoriet i Storbritanien. För varje gång som Giove-B kan nås från 25-metersantennen får teknikerna möjlighet att fånga in satellitens signaler.

Giove-B ligger på en höjd av 23 173 kilometer och gör ett varv på 14 timmar och 3 minuter.

2008-04-30

Giove-B har avslutat den första fasen av sitt uppdrag. Under denna fas har satelliten bland annat placerat sig i en optimal omloppsbana samt genomfört en systemkontroll av alla grundsystem. Systemkontrollen genomfördes utan problem men när Giove-B skulle ställa in sig för att ha en optimal vinkel mot Solen gick det inte riktigt som markkontrollen hade planerat. Plan A var att Giove-B skulle använda sig av sina fyra gyroskop för att rotera satelliten och dess solpaneler mot Solen. På grund av ett mjukvarufel klarade gyroskopen dock inte av att ställa in satelliten mot Solen vilket gjorde att manövern avbröts automatiskt efter fem timmar.

För att klara av att placera Giove-B i rätt vinkel var markkontrollen tvungen att använda de bränslemotorer som satelliten har. Nackdelen med detta är att motorerna använder bränsle, vilket det finns en begränsad mängd av ombord. Dock fanns det inget annat alternativ då gyroskopen behöver elektricitet för att fungera och för detta behövs solpanelerna då batterierna ombord är begräsade i kapacitet. Som lyckligtvis var fungerade plan B och efter en mjukvaruuppdatering var även problemet med gyroskopen löst.

Som exempel på system som har kontrolleras är kommunikationssystemet, bränslesystemet, värmesystemet, kraftförsörjningen samt framdrivningssystemet. I slutet av denna vecka kommer systemkontrollen på de operativa system att påbörjas.

2007-04-27

Giove-B. Foto: ESA TV.

Tidigt på söndagen tog det första helt icke militära satellitnavigationssystemet - Galileo - ett stort steg framåt med uppskjutningen av Giove-B. Uppskjutningen genomfördes från Baikonur klockan 00:16, svensk tid, på söndagen. Nedräkningen och den första fasen av uppskjutningen gick som planerat och det finns i skrivande stund inga tekniska problem rapporterade. Det var dock lite oroligt under några minuter efter Fregats första motortändning innan all data från operationerna ombord kom ner och markkontrollen kunde få bekräftat att allt gick som planerat.

Giove-B är den andra Galileosatelliten och kommer precis som sin föregångare, Giove-A, användas för tester och utprovning av den tekniska utrustningen som kommer finnas i de 30 satelliter som kommer utgöra Galileo. En fördel med de förseningar som har drabbat Giove-B är att utrustningen ombord är väldigt snarlik den som kommer finnas ombord på de kommande satelliterna. Förseningen har även gett teknikerna möjlighet att ladda Giove-B med den senaste mjukvaran.

Tjugo minuter innan uppskjutningen gick satelliten över från extern kraftförsörjning till sina egna batterier.

Två minuter efter starten separerade de fyra sidoraketerna som utgjorde det första raketsteget. Nära tre minuter senare tände det tredje raketsteget och separationen mellan det andra och tredje raketsteget skedde. Sju minuter efter start separerade Soyuz från Fregat/Giove-B.

För att Giove-B skulle kunna nå sin omloppsbana på 23 200 kilometers höjd tre timmar och 45 minuter efter uppskjutningen genomförde Fregat tre stycken motortändningar. Den första motortändningen av Fregat skedde en stund efter separationen mellan Soyuz och Fregat/Giove-B. Alla tre motortändningar var lyckosamma och klockan 04:01, svensk tid, separerade Fregat och Giove-B. Vid 05:28, svensk tid, kom bekräftelsen på att solpanelerna hade utvecklas som planerat och att de fungerade som de skulle.

De två atomklockorna ombord på Giove-B är de mest exakta som skickas upp i rymden. Dock kommer de klockor som kommer finnas de framtida Galileosatelliterna vara mer exakta.

Vädret under uppskjutningen var perfekt och bärraketen kunde följas en lång stund från marken.

Äldre nyheter >>>