www.astrowebb.com
Galileo
- Uppdragsdata -
Uppdrag: Galileo.
Antal satelliter: 30 st.
Första uppskjutning: 28 december 2005.
I service: 2014.
Sista uppskjutning: 2019.
- Mer läsning -
Galileo startsida/nyheter.
ESAs rymdsonder.
 
ESA| Galileo
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information


Senaste nytt >>>

2011-10-17

På torsdag är det dags för den första Soyuzuppskjutningen från Europas rymdbas i Franska Guyana. Ombord på raketen, som kördes ut till startplattan den 14 oktober, finns två stycken Galileosatelliter som ska hjälpa till att bygga upp Europas egna helt civila globala positionsnegationssystem. Uppskjutningen av Soyuzraketer från Franska Guyana sker i samarbete med ryssarna och tanken är att det i framtiden även ska ske bemannade uppskjutningar från rymdbasen.

Denna gång är det dock en trestgsraket av typ Soyuz ST-B som står för uppskjutningen och fredagens utrullning skedde på den 600 meter långa järnväg som förbinder slutmonteringshallen med startplattan. Under själva utrullningen färdas raketen horisontellt för att först framme på startplattan lyftas vertikalt, med andra ord på samma sätt som ryssarna kör ut sina raketer på hemmaplan.

Innan torsdagens uppskjutningen kommer en fullständig nedräkningssimulering ske för att kontrollera alla system ombord. Om alla tester utfaller till belåtenhet kommer uppskjutningen ske klockan 12:34:28, svensk tid, den 20 oktober. Raketens översta Fregatsteg kommer att leverera sin dubbellast i en omloppsbana på 23 222 kilometers höjd med en vinkel på 54,7 grader. Tiden från start till dess att satelliterna separerar beräknas till tre timmar och 49 minuter.

Uppskjutningen kommer sändas live på ESA TV. Fler fotografier finns här.

2008-05-07

Artistbild över banplanen för satelliterna.
Artistbild över banplanen för satelliterna.
Bild: ESA.
Den 7 maj var en stor dag för Galileoprojektet och satelliten Giove-B. Anledningen är att det var den 7 maj som Giove-B för första gången sände på det frekvensband som Galileosatelliterna fick sig tilldelade i juli 2007. Förutom att händelsen var en milstolpe för projektet i sig är det även ett krav för att Galileoprojektet inte ska förlora rätten att sända på de frekvenser som har tilldelas projektet. Det innebär även att Giove-B bevisligen fungerar och klarar av sin uppgift.

Nu när Giove-B har börjat sända aktivt är nästa steg att undersöka hur stark signalen är. Signalstyrkan är viktig för hur exakt och bra det färdiga systemets positionsangivelse kommer vara. Utvärderingen av hur stark signalen är görs med hjälp av de kontrollcentra som ESA har ibland annat Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Italien. Bäst möjlighet finns när Giove-B flyger över Storbritannien och det går att använda 25-metersantennen som finns hos Rutherford Appleton Laboratory (RAL) Chilbolton observatoriet i Storbritanien. För varje gång som Giove-B kan nås från 25-metersantennen får teknikerna möjlighet att fånga in satellitens signaler.

Giove-B ligger på en höjd av 23 173 kilometer och gör ett varv på 14 timmar och 3 minuter.

2008-04-30

Giove-B har avslutat den första fasen av sitt uppdrag. Under denna fas har satelliten bland annat placerat sig i en optimal omloppsbana samt genomfört en systemkontroll av alla grundsystem. Systemkontrollen genomfördes utan problem men när Giove-B skulle ställa in sig för att ha en optimal vinkel mot Solen gick det inte riktigt som markkontrollen hade planerat. Plan A var att Giove-B skulle använda sig av sina fyra gyroskop för att rotera satelliten och dess solpaneler mot Solen. På grund av ett mjukvarufel klarade gyroskopen dock inte av att ställa in satelliten mot Solen vilket gjorde att manövern avbröts automatiskt efter fem timmar.

För att klara av att placera Giove-B i rätt vinkel var markkontrollen tvungen att använda de bränslemotorer som satelliten har. Nackdelen med detta är att motorerna använder bränsle, vilket det finns en begränsad mängd av ombord. Dock fanns det inget annat alternativ då gyroskopen behöver elektricitet för att fungera och för detta behövs solpanelerna då batterierna ombord är begräsade i kapacitet. Som lyckligtvis var fungerade plan B och efter en mjukvaruuppdatering var även problemet med gyroskopen löst.

Som exempel på system som har kontrolleras är kommunikationssystemet, bränslesystemet, värmesystemet, kraftförsörjningen samt framdrivningssystemet. I slutet av denna vecka kommer systemkontrollen på de operativa system att påbörjas.

2007-04-27

Giove-B.
Giove-B.
Foto: ESA TV.

Tidigt på söndagen tog det första helt icke militära satellitnavigationssystemet - Galileo - ett stort steg framåt med uppskjutningen av Giove-B. Uppskjutningen genomfördes från Baikonur klockan 00:16, svensk tid, på söndagen. Nedräkningen och den första fasen av uppskjutningen gick som planerat och det finns i skrivande stund inga tekniska problem rapporterade. Det var dock lite oroligt under några minuter efter Fregats första motortändning innan all data från operationerna ombord kom ner och markkontrollen kunde få bekräftat att allt gick som planerat.

Giove-B är den andra Galileosatelliten och kommer precis som sin föregångare, Giove-A, användas för tester och utprovning av den tekniska utrustningen som kommer finnas i de 30 satelliter som kommer utgöra Galileo. En fördel med de förseningar som har drabbat Giove-B är att utrustningen ombord är väldigt snarlik den som kommer finnas ombord på de kommande satelliterna. Förseningen har även gett teknikerna möjlighet att ladda Giove-B med den senaste mjukvaran.

Tjugo minuter innan uppskjutningen gick satelliten över från extern kraftförsörjning till sina egna batterier.

Två minuter efter starten separerade de fyra sidoraketerna som utgjorde det första raketsteget. Nära tre minuter senare tände det tredje raketsteget och separationen mellan det andra och tredje raketsteget skedde. Sju minuter efter start separerade Soyuz från Fregat/Giove-B.

För att Giove-B skulle kunna nå sin omloppsbana på 23 200 kilometers höjd tre timmar och 45 minuter efter uppskjutningen genomförde Fregat tre stycken motortändningar. Den första motortändningen av Fregat skedde en stund efter separationen mellan Soyuz och Fregat/Giove-B. Alla tre motortändningar var lyckosamma och klockan 04:01, svensk tid, separerade Fregat och Giove-B. Vid 05:28, svensk tid, kom bekräftelsen på att solpanelerna hade utvecklas som planerat och att de fungerade som de skulle.

De två atomklockorna ombord på Giove-B är de mest exakta som skickas upp i rymden. Dock kommer de klockor som kommer finnas de framtida Galileosatelliterna vara mer exakta.

Vädret under uppskjutningen var perfekt och bärraketen kunde följas en lång stund från marken.

2008-04-24

Giove-B och bärraketen framme på startplattan.
Giove-B och bärraketen framme på startplattan.
Foto: ESA.

Nu har även Europaparlamentet godkänt att EU ska skjuta till pengar till Galileoprojektet. Totalt rör det sig om ungefär 22 miljarder kronor som det från början vara tänkt att det privata näringslivet skulle bidragit med men som EU nu får gå in med. Samtidigt med beslutet kom fortsätter de sista förberedelserna inför söndagens uppskjutning av den andra satelliten i Galileoprojektet - Giove-B.

Om allt går som planerat kommer Giove-B att lyfta klockan 00:16, svensk tid, natten till söndag. Uppskjutningen, som sker från Baikonur, kommer ske med en rysk Soyuz-Fregatraket. Om uppskjutningen går som planerat kommer Giove-B separera från det sista raketsteget vid fyratiden, svensk tid, på söndagsmorgonen. Tre timmar senare kommer Giove-B att placeras i sin operativa omloppsbana.

Strax efter soluppgången på torsdagen anlände Giove-B och bärraketen till startplattan.

Det finns i dagsläget inga tekniska problem rapporterade som skulle kunna hindra en uppskjutning på söndag.

2007-04-07

Europas Galileoprojekt tog ännu ett steg framåt under måndagen då Europeiska kommissionen beslutade att godkänna planerna på att skjuta upp en andra testsatellit, Giove-B. Tidigare har EU-länderna fått gått in med extra pengar i Galileoprojektet efter att det privata näringslivet avstått från sina löften om finansiering.

Uppskjutningen, som är ungefär ett år försenad, är planerad till klockan 00:16, svensk tid, den 27 april och kommer ske från rymdcentret Baikonur. Uppskjutningen kommer att ske med hjälp av en rysk Soyuz FG-raket. Precis som Giove-A, som lyfte i december 2005, kommer Giove-B användas för att testa den teknik och teknologi som kommer användas av de ordinarie satelliterna som ska utgöra Galileo.

Den stora skillnaden mellan Galileo och de amerikanska GPS-satelliterna, förutom att det förstnämnda kommer ge en mer exakt positionsbestämmelse, är att Galileo kommer vara det enda helt civila satellitpositioneringssystemet

2007-11-24

På fredagen enades EUs finansministrar om att reservera de 22 miljarder kronor som behövs för att säkerställa Galileoprojektets fortlevnad. Merparten av pengarna kommer att tas från EUs gemensamma budget. Pengarna som kommer användas är sånt som blivit över och som egentligen skulle ha betalas tillbaka till EU-länderna. Anledningen till pengatillskottet är att projektet inte fått in de pengar från den privata sektorn som de ansvariga planerat. Innan har bland annat Sveriges regering ställt sig tveksam till denna typ av finansiering av Galileoprojektet.

Som det ser ut i dagsläget kommer Galileo vara fullt operativt under år 2013. Det kommer då vara det enda helt civila satellitpositioneringssystemet.

2007-10-03

Under tisdagen var det tänkt att EU skulle ta beslut om att använda 22 miljarder kronor ur EUs budget för att täcka upp för de uteblivna pengarna från det privata näringslivet. Men under mötet hos EUs telekom- och transportministerium ställde sig Storbritannien, Tyskland och Nederländerna tveksamma till förslaget. Detta medförde att beslutet bordlades till mitten av december.

Trots tisdagens dystra besked är Portugals transportminister och tillika mötesordförande Mario Lino övertygad om att EU-länderna vid nästa möte kommer ge klartecken och att Galileo kommer vara operativ år 2013, som planerat.

2007-09-25

Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Bild: ESA.


Enligt uppgifter från bolaget Arianespace, som står för uppskjutningen av Giove-B, kommer den planerade decemberuppskjutningen inte bli av. Anledningen sägs vara tekniska problem med bärraketen och enligt samma pressrelease är uppskjutningen nu planerad till mars 2008. Giove-B är tänkt att bli den andra testsatelliten för att pröva ut tekniker inför Europas första satellitnavigeringssystem. Den första satelliten, Giove-A, lyfte i december 2005.

Förutom att förseningen drabbar hela Galileoprojektet finns det en risk längre fram att ESA kommer förlora den ensamrätt EU och ESA har på de frekvenser som är tänkta att användas för navigationssystemet. Detta då det enligt avtalet måste upprätthålla sändningar på de frekvenser som tilldelas Galileo. Som en extra säkerhet, ifall Giove-B skulle bli mer försenad, har ESA beslutat att bygga en reservsatellit vid namn Giove-A2. Detta gör att det alltid kommer ha en satellit i omloppsbana som sänder på de frekvenser Galileoprojektet fått sig tilldelade. Vilken satellit som kommer lyfta först får framtiden utvisa.

Förutom de fyra prov- och testsatelliterna ESA planerar att bygga kommer Galileo fullt utbyggt att bestå av 26 satelliter till.

2007-09-20

EU-kommissionen har kommit med en ny finansplan på hur EU och ESA ska få ihop tillräckligt med pengar till Galileoprojektet efter att den privata sektorn hoppat av. Planen går ut på att EU kommer täcka upp de 22 miljarder kronor som saknas med att flytta över 20 miljarder från kontot för naturskydd, 2 miljarder från kontot för EUs administration samt 3 miljarder från kontot för forsknings på trafikområdet. Förutom att täcka kostnaden för Galileoprojektet räknar EU-kommissionen även med att kunna finansiera det europeiska teknikuniversitet, EIT. EIT är tänkt att bli ett visuellt teknikuniversitet i klass med MIT i USA.

Omfördelningen av pengar gäller för åren 2007 – 2013 och måste godkännas av både ministerrådet och EU-parlamentet. Totalt kommer Galileoprojektet att bestå av 30 stycken satellit som tillsammans skall bilda ett globalt positions- och navigeringssystem. När alla satelliter är uppe kommer Galileo vara bättre än USAs GPS-system.

2007-06-09

Under fredagen enades ministrar från EUs medlemsländer att ÉU ska ta offentliga pengar för att täppa igen det pengahål som finns i Galileoprojektet efter att EU och ESA misslyckas med att få pengar från det privata näringslivet. Totalt handlar det om över 22 miljarder kronor. Dock har EU-länderna inte enas om pengarna ska tas från EUs gemensamma budget eller från enskilda länders budget.

Den totala kostnaden för att bygga och sända upp alla Galileosatelliter beräknas till 32 miljarder svenska kronor. Om allt går som planerat kommer Galileo att kunna tas i bruk år 2012.

2007-04-29

Artistbild över banplanen för satelliterna.
Artistbild över banplanen för satelliterna.
Bild: ESA.


Efter att under flera år försökt för det privata näringslivet att gå in ekonomiskt i Galileoprojektet står ESA och EU nu inför ett vägval. För då Galileoprojektet inte fått in tillräckligt med pengar har uppskjutningarna av de ungefär trettio satelliterna blivit försenade. För att det inte ska uppstå mer förseningar funderar EU-kommissionen på att låta det offentliga står för en större del av kostanden. Från början var det meningen att Galileo skulle bekostas av både det privata näringslivet och det offentliga. Men då det bristande intresset från näringslivet består och det faktum att EU och ESA vill ha ett klart system senast 2011 gör att EU-länderna troligen kommer dra ner på den andelen privata pengar som kommer bekosta projektet.

Meningen med Galileoprojektet är att Europa ska bygga upp ett icke militärt satellitpositioneringssystem och ett motvikt till den amerikanska motsvarigheten GPS, som driva av USAs militär. Galileosatelliterna skulle också kunna ge en betydligt högre noggrannhet än dagens satellitpositioneringssystem kan.

2006-12-13

Under tisdagen försökte ansvariga ministrar från EU-länderna återigen att bestämma vad markkontrollen för EU/ESAs globala satellitpositionssystem, Galileo, ska ligga. Dock lyckades EU-länderna inte heller denna gång att komma fram till ett beslut. För närvarande finns det elva städer som finns kvar på listan. Dessa är Praque, Ljubljana, München, La Valetta, Bryssel, Strasbourg, Barcelona, Cardiff, Noordwijk, Aten och Rom.

Den första Galileosatelliten slickades upp tidigare i år och när systemet står klart år 2011 kommer det bestå av 30 satelliter, varav två är teststaelliter. Galileo kommer vara helt civilt jämfört med USAs GPS-satelliter som handhas och driva av USAs militär. EU och ESA räknar även med att Galileo kommer vara mer exakt än sin amerikanska motsvarighet.

2006-07-06

Svenska Esrange, utanför Kiruna, har på nytt fått uppdraget att tillhandahålla en antennanläggning för ESA. Denna gång handlar det om en anläggning för satellitpositionssystemet Galileo. Anläggningen ät en av två styckena likadana som kommer att användas under testfasen för projektet. Under denna fas kommer man att trimma in systemet och dra erfarenheter inför uppstarten är det verkliga systemet med 30 satelliter i omloppsbana runt jorden.

Antennanläggningen på Esrange kommer att användas för att styra satelliterna och för att skicka upp kommandon till satelliterna. Man kommer även att övervaka hela systemet. När alla 30 satelliter ligger i omloppsbana 2011 kommer man att ha satelliter i tre banplan.

Fullt utbyggt kommer Galileo att ge en högre noggrannhet än dess amerikanska motsvarighet - GPS. De två systemen kommer dock att kunna används ihop för att få en så noggrann positionsangivelse som möjligt.

2006-04-25

Det svenska företaget SAAB Ericsson Space har blivit utsedd som huvudleverantör till de första fyra Galileosatelliterna. Bland annat ska man leverera datorer och centrala styrsystem till satelliterna. Även termiska isolationsfiltar och antenner ingår i leveransen.

Tack vare att man får en sådan framträdande roll i början av projektet ligger man bra till när de tjugosex övriga satelliterna ska handlas upp. Detta kommer att ske inom de närmast åren. När hela systemet är klart år 2011 kommer det att bestå av 30 satelliter och vara överlägset USAs satellitpositioneringssystem - GPS. De två systemen är dock samkörda och kan köra ihop. Förutom GPS och Galileo finns det rysk-indiska GLONASS-projektet.

Galileo är, i motsats till det amerikanska systemet, ett helt civilt satellitpositioneringssystem och kommer att drivas av ett publiktprivat bolag. EU är huvudman för projektet och påbörjade även projektet i slitet av 1990 - talet. Idag ingår även Kina, Indien, Ukraina, Israel, Marocko, Saudiarabien och Sydkorea förutom EU.

De fyra första satelliterna skickas upp av ESA för att prova alla delar av systemet. De resterande tjugosex satelliterna kommer att skickas upp av det bolag som kommer att bli utsedd att drifta systemet.

Det totala ordervärdet för SAAB Ericsson Space är 30 miljoner Euro.

2006-01-13

Under torsdagen sände GIOVE-A de första navigationssignalerna från sin bana 23 260 kilometer ovan jordytan. Signalerna togs emot utan problem och visade att rymdsonden är i perfekt form.

Sedan uppskjutningen den 28 december förra året har GIOVE-A bland annat utvecklat sina sju meter långa solpaneler och startat upp kontrollsystemen ombord. En första analys tyder på att uppstarten har genomförts utan problem och alla system gått igång planenligt.

Under den närmaste tiden kommer man fortsätta att kontrollera systemen ombord innan det verkliga kontrollarbetet påbörjas. Som Astrowebb skrivit om tidigare är GIOVE-A en av två testsatelliter inför ESAs och EUs första egna satellitpositionssystem. När systemet är fullt utbyggt kommer det bestå av trettiotvå satelliter (inklusive testsatelliterna) som kommer täcka alla tättbefolkade områden på jorden. Till skillnad mot USAs och Rysslands satellitpositionssystem är Galileo, som systemet kallas, helt civilt.

2005-12-28

Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Bild: ESA.


Den första av de två Galileo-demonstrationssatelliterna lyfte tidigt på onsdagsmorgonen med hjälp av en Soyuz-raket. Satelliten, vid namn GIOVE-A, är ett test inför det globala positionssystemet som ESA och EU håller på att bygga upp. GIOVE står för "Galileo In-Orbit Validation Element".

När det Galileo är fullt utbyggt kommer det att bestå av ett trettiotal satelliter som kommer att täcka in de befolkade områdena på jorden. I motsats till de amerikanska och ryska satellitpositionssystemen kommer Galileo att vara helt civilt.

Uppskjutningen av genomfördes klockan 06:19, svensk tid, på onsdagsmorgonen och fortlöpte utan problem. Efter att det översta steget i Soyuz-raketen hade höjt sin bana ett antal gånger släppte man GIOVE-A på en höjd av 23 258 kilometer. Detta skedde klockan 11:01.39, svensk tid, på onsdagsförmiddagen. Satelliten kommer att ha en cirkulär bana som lutar 56 grader.

GIOVE-A, som väger 600 kilo, är byggt av ett företag i Storbritannien och kommer främst att testa tre saker. Först och främst ska man testa kommunikationen mellan satelliten och jorden. Som andra sak på listan ligger att testa den teknologi man tänker använda för att kunna göra positionsbestämmelser. Man kommer även att mäta den strålning som GIOVE-A kommer att utsättas för så man kan utrusta de operativa satelliterna rätt.

Nästa demonstrationssatellit att skickas upp i Galileoprogrammet är GIOVE-B. GIOVE-B kommer att ha det mest exsakta atomur som någonsin har skickas upp i omloppsbana. Felmarginalen ligger på under en nanosekund per dygn.

De fyra första operativa satelliterna kommer att skickas upp under 2008 och innan år 2010 är slut kommer alla trettio satelliter att ha sänds upp, om allt går enligt planerna.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.