Senaste nytt >>>
2011-10-17
På
torsdag är det dags för den första Soyuzuppskjutningen från Europas
rymdbas i Franska Guyana. Ombord på raketen, som kördes ut till
startplattan den 14 oktober, finns två stycken Galileosatelliter som
ska hjälpa till att bygga upp Europas egna helt civila globala
positionsnegationssystem. Uppskjutningen av Soyuzraketer från
Franska Guyana sker i samarbete med ryssarna och tanken är att det i
framtiden även ska ske bemannade uppskjutningar från rymdbasen.
Denna gång är det dock en trestgsraket av typ Soyuz
ST-B som står för uppskjutningen och fredagens utrullning skedde på
den 600 meter långa järnväg som förbinder slutmonteringshallen med
startplattan. Under själva utrullningen färdas raketen horisontellt
för att först framme på startplattan lyftas vertikalt, med andra ord
på samma sätt som ryssarna kör ut sina raketer på hemmaplan.
Innan torsdagens uppskjutningen kommer en fullständig
nedräkningssimulering ske för att kontrollera alla system ombord. Om
alla tester utfaller till belåtenhet kommer uppskjutningen ske
klockan 12:34:28, svensk tid, den 20 oktober. Raketens översta Fregatsteg kommer att leverera sin dubbellast i en omloppsbana på 23
222 kilometers höjd med en vinkel på 54,7 grader. Tiden från start
till dess att satelliterna separerar beräknas till tre timmar och 49
minuter.
Uppskjutningen kommer sändas live på
ESA TV. Fler
fotografier finns
här.
2008-05-07
Artistbild över banplanen för satelliterna.
Bild: ESA.
|
Den
7 maj var en stor dag för Galileoprojektet och satelliten Giove-B.
Anledningen är att det var den 7 maj som Giove-B för första gången
sände på det frekvensband som Galileosatelliterna fick sig
tilldelade i juli 2007. Förutom att händelsen var en milstolpe för
projektet i sig är det även ett krav för att Galileoprojektet inte
ska förlora rätten att sända på de frekvenser som har tilldelas
projektet. Det innebär även att Giove-B bevisligen fungerar och
klarar av sin uppgift.Nu när Giove-B har börjat
sända aktivt är nästa steg att undersöka hur stark signalen är.
Signalstyrkan är viktig för hur exakt och bra det färdiga systemets
positionsangivelse kommer vara. Utvärderingen av hur stark signalen
är görs med hjälp av de kontrollcentra som ESA har ibland annat
Nederländerna, Storbritannien, Belgien och Italien. Bäst möjlighet
finns när Giove-B flyger över Storbritannien och det går att använda
25-metersantennen som finns hos Rutherford Appleton Laboratory (RAL)
Chilbolton observatoriet i Storbritanien. För varje gång som Giove-B
kan nås från 25-metersantennen får teknikerna möjlighet att fånga in
satellitens signaler.
Giove-B ligger på en höjd av
23 173 kilometer och gör ett varv på 14 timmar och 3 minuter.
2008-04-30
Giove-B
har avslutat den första fasen av sitt uppdrag. Under denna fas har
satelliten bland annat placerat sig i en optimal omloppsbana samt
genomfört en systemkontroll av alla grundsystem. Systemkontrollen
genomfördes utan problem men när Giove-B skulle ställa in sig för
att ha en optimal vinkel mot Solen gick det inte riktigt som
markkontrollen hade planerat. Plan A var att Giove-B skulle använda
sig av sina fyra gyroskop för att rotera satelliten och dess
solpaneler mot Solen. På grund av ett mjukvarufel klarade gyroskopen
dock inte av att ställa in satelliten mot Solen vilket gjorde att
manövern avbröts automatiskt efter fem timmar.För
att klara av att placera Giove-B i rätt vinkel var markkontrollen
tvungen att använda de bränslemotorer som satelliten har. Nackdelen
med detta är att motorerna använder bränsle, vilket det finns en
begränsad mängd av ombord. Dock fanns det inget annat alternativ då
gyroskopen behöver elektricitet för att fungera och för detta behövs
solpanelerna då batterierna ombord är begräsade i kapacitet. Som
lyckligtvis var fungerade plan B och efter en mjukvaruuppdatering
var även problemet med gyroskopen löst.
Som
exempel på system som har kontrolleras är kommunikationssystemet,
bränslesystemet, värmesystemet, kraftförsörjningen samt
framdrivningssystemet. I slutet av denna vecka kommer
systemkontrollen på de operativa system att påbörjas.
2007-04-27
Giove-B.
Foto: ESA TV.
|
Tidigt
på söndagen tog det första helt icke militära
satellitnavigationssystemet - Galileo - ett stort steg framåt med
uppskjutningen av Giove-B. Uppskjutningen genomfördes från Baikonur
klockan 00:16, svensk tid, på söndagen. Nedräkningen och den första
fasen av uppskjutningen gick som planerat och det finns i skrivande
stund inga tekniska problem rapporterade. Det var dock lite oroligt
under några minuter efter Fregats första motortändning innan all
data från operationerna ombord kom ner och markkontrollen kunde få
bekräftat att allt gick som planerat.Giove-B är den andra
Galileosatelliten och kommer precis som sin föregångare, Giove-A,
användas för tester och utprovning av den tekniska utrustningen som
kommer finnas i de 30 satelliter som kommer utgöra Galileo. En
fördel med de förseningar som har drabbat Giove-B är att
utrustningen ombord är väldigt snarlik den som kommer finnas ombord
på de kommande satelliterna. Förseningen har även gett teknikerna
möjlighet att ladda Giove-B med den senaste mjukvaran.
Tjugo
minuter innan uppskjutningen gick satelliten över från extern
kraftförsörjning till sina egna batterier.
Två minuter
efter starten separerade de fyra sidoraketerna som utgjorde det
första raketsteget. Nära tre minuter senare tände det tredje
raketsteget och separationen mellan det andra och tredje raketsteget
skedde. Sju minuter efter start separerade Soyuz från Fregat/Giove-B.
För att Giove-B skulle kunna nå sin omloppsbana på 23 200
kilometers höjd tre timmar och 45 minuter efter uppskjutningen
genomförde Fregat tre stycken motortändningar. Den första motortändningen av Fregat skedde en stund
efter separationen mellan Soyuz och Fregat/Giove-B. Alla tre
motortändningar var lyckosamma och klockan 04:01, svensk tid,
separerade Fregat och Giove-B. Vid 05:28, svensk tid, kom
bekräftelsen på att solpanelerna hade utvecklas som planerat och att
de fungerade som de skulle.
De två atomklockorna ombord på Giove-B är de
mest exakta som skickas upp i rymden. Dock kommer de klockor som
kommer finnas de framtida Galileosatelliterna vara mer exakta.
Vädret under uppskjutningen var perfekt och bärraketen kunde följas
en lång stund från marken.
2008-04-24
Giove-B och bärraketen framme på
startplattan.
Foto: ESA.
|
Nu
har även Europaparlamentet godkänt att EU ska skjuta till pengar
till Galileoprojektet. Totalt rör det sig om ungefär 22 miljarder
kronor som det från början vara tänkt att det privata näringslivet
skulle bidragit med men som EU nu får gå in med. Samtidigt med
beslutet kom fortsätter de sista förberedelserna inför söndagens
uppskjutning av den andra satelliten i Galileoprojektet - Giove-B.
Om allt går som planerat kommer Giove-B att lyfta
klockan 00:16, svensk tid, natten till söndag. Uppskjutningen, som
sker från Baikonur, kommer ske med en rysk
Soyuz-Fregatraket. Om uppskjutningen går som planerat kommer
Giove-B separera från det sista raketsteget vid fyratiden, svensk
tid, på söndagsmorgonen. Tre timmar senare kommer Giove-B att
placeras i sin operativa omloppsbana.
Strax efter soluppgången på torsdagen anlände Giove-B
och bärraketen till startplattan.
Det
finns i dagsläget inga tekniska problem rapporterade som skulle
kunna hindra en uppskjutning på söndag.
2007-04-07
Europas Galileoprojekt
tog ännu ett steg framåt under måndagen då Europeiska kommissionen
beslutade att godkänna planerna på att skjuta upp en andra
testsatellit, Giove-B. Tidigare har EU-länderna fått gått in med
extra pengar i Galileoprojektet efter att det privata näringslivet
avstått från sina löften om finansiering.
Uppskjutningen, som är ungefär ett år försenad, är
planerad till klockan 00:16, svensk tid, den 27 april och kommer ske
från rymdcentret Baikonur. Uppskjutningen kommer att ske med hjälp
av en rysk Soyuz FG-raket. Precis som Giove-A, som lyfte i december
2005, kommer Giove-B användas för att testa den teknik och teknologi
som kommer användas av de ordinarie satelliterna som ska utgöra
Galileo.
Den stora skillnaden mellan Galileo och de
amerikanska GPS-satelliterna, förutom att det förstnämnda kommer ge
en mer exakt positionsbestämmelse, är att Galileo kommer
vara det enda helt civila
satellitpositioneringssystemet
2007-11-24
På
fredagen enades EUs finansministrar om att reservera de 22 miljarder
kronor som behövs för att säkerställa Galileoprojektets fortlevnad.
Merparten av pengarna kommer att tas från EUs gemensamma budget.
Pengarna som kommer användas är sånt som blivit över och som
egentligen skulle ha betalas tillbaka till EU-länderna. Anledningen
till pengatillskottet är att projektet inte fått in de pengar från
den privata sektorn som de ansvariga planerat. Innan har bland annat
Sveriges regering ställt sig tveksam till denna typ av finansiering
av Galileoprojektet.
Som det ser ut i dagsläget kommer
Galileo vara fullt operativt under år 2013. Det kommer då vara det
enda helt civila
satellitpositioneringssystemet.
2007-10-03
Under
tisdagen var det tänkt att EU skulle ta beslut om att använda 22
miljarder kronor ur EUs budget för att täcka upp för de uteblivna
pengarna från det privata näringslivet. Men under mötet hos EUs
telekom- och transportministerium ställde sig Storbritannien,
Tyskland och Nederländerna tveksamma till förslaget. Detta medförde
att beslutet bordlades till mitten av december.
Trots tisdagens dystra besked är Portugals
transportminister och tillika mötesordförande Mario Lino övertygad
om att EU-länderna vid nästa möte kommer ge klartecken och att
Galileo kommer vara operativ år 2013, som planerat.
2007-09-25
Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Bild: ESA.
|
Enligt
uppgifter från bolaget Arianespace, som står för uppskjutningen av
Giove-B, kommer den planerade decemberuppskjutningen inte bli av.
Anledningen sägs vara tekniska problem med bärraketen och enligt
samma pressrelease är uppskjutningen nu planerad till mars 2008.
Giove-B är tänkt att bli den andra testsatelliten för att pröva ut
tekniker inför Europas första satellitnavigeringssystem. Den första
satelliten, Giove-A, lyfte i december 2005.
Förutom att förseningen drabbar hela
Galileoprojektet finns det en risk längre fram att ESA kommer
förlora den ensamrätt EU och ESA har på de frekvenser som är tänkta att
användas för navigationssystemet. Detta då det enligt avtalet måste
upprätthålla sändningar på de frekvenser som tilldelas Galileo.
Som en extra säkerhet, ifall Giove-B skulle bli mer försenad, har
ESA beslutat att bygga en reservsatellit vid namn Giove-A2. Detta
gör att det alltid kommer ha en satellit i omloppsbana som sänder på
de frekvenser Galileoprojektet fått sig tilldelade. Vilken satellit som
kommer lyfta först får framtiden utvisa.
Förutom de fyra prov- och testsatelliterna ESA
planerar att bygga kommer Galileo fullt utbyggt att bestå av 26
satelliter till.
2007-09-20
EU-kommissionen har kommit med en ny
finansplan på hur EU och ESA ska få ihop tillräckligt med pengar till
Galileoprojektet efter att den privata sektorn hoppat av. Planen går
ut på att EU kommer täcka upp de 22 miljarder kronor som saknas med
att flytta över 20 miljarder från kontot för naturskydd, 2 miljarder
från kontot för EUs administration samt 3 miljarder från kontot för
forsknings på trafikområdet. Förutom att täcka kostnaden för
Galileoprojektet räknar EU-kommissionen även med att kunna finansiera det
europeiska teknikuniversitet, EIT. EIT är tänkt att bli ett visuellt
teknikuniversitet i klass med MIT i USA.
Omfördelningen
av pengar gäller för åren 2007 – 2013 och måste godkännas av både
ministerrådet och EU-parlamentet. Totalt kommer Galileoprojektet att
bestå av 30 stycken satellit som tillsammans skall bilda ett globalt
positions- och navigeringssystem. När alla satelliter är uppe kommer
Galileo vara bättre än USAs GPS-system.
2007-06-09
Under
fredagen enades ministrar från EUs medlemsländer att ÉU
ska ta offentliga pengar för att täppa igen det pengahål
som finns i Galileoprojektet efter att EU och ESA misslyckas med att få
pengar från det privata näringslivet. Totalt handlar det
om över 22 miljarder kronor. Dock har EU-länderna inte enas om pengarna
ska tas från EUs gemensamma budget eller från enskilda
länders budget.
Den totala
kostnaden för att bygga och sända upp alla Galileosatelliter
beräknas till 32 miljarder svenska kronor. Om allt går
som planerat kommer Galileo att kunna tas i bruk år 2012.
2007-04-29
Artistbild över banplanen för satelliterna.
Bild: ESA.
|
Efter
att under flera år försökt för det privata näringslivet
att gå in ekonomiskt i Galileoprojektet står ESA och EU
nu inför ett vägval. För då Galileoprojektet inte fått
in tillräckligt med pengar har uppskjutningarna av de ungefär
trettio satelliterna blivit försenade. För att det inte
ska uppstå mer förseningar funderar EU-kommissionen på att låta
det offentliga står för en större del av kostanden.
Från början var det meningen att Galileo skulle bekostas
av både det privata näringslivet och det offentliga. Men
då det bristande intresset från näringslivet består
och det faktum att EU och ESA vill ha ett klart system senast 2011 gör
att EU-länderna troligen kommer dra ner på den andelen privata pengar
som kommer bekosta projektet.
Meningen
med Galileoprojektet är att Europa ska bygga upp ett icke militärt
satellitpositioneringssystem och ett motvikt till den amerikanska
motsvarigheten GPS, som driva av USAs militär. Galileosatelliterna
skulle också kunna ge en betydligt högre noggrannhet än
dagens satellitpositioneringssystem kan.
2006-12-13
Under
tisdagen försökte ansvariga ministrar från EU-länderna
återigen att bestämma vad markkontrollen för EU/ESAs
globala satellitpositionssystem,
Galileo, ska ligga. Dock lyckades EU-länderna inte heller denna gång
att komma fram till ett beslut. För närvarande finns det
elva städer som finns kvar på listan. Dessa är Praque,
Ljubljana, München, La Valetta, Bryssel, Strasbourg, Barcelona,
Cardiff, Noordwijk, Aten och Rom.
Den första
Galileosatelliten slickades upp tidigare i år och när systemet
står klart år 2011 kommer det bestå av 30 satelliter,
varav två är teststaelliter. Galileo kommer vara helt civilt
jämfört med USAs GPS-satelliter som handhas och driva av
USAs militär. EU och ESA räknar även med att Galileo kommer
vara mer exakt än sin amerikanska motsvarighet.
2006-07-06
Svenska Esrange, utanför
Kiruna, har på nytt fått uppdraget att tillhandahålla
en antennanläggning för ESA. Denna gång handlar det
om en anläggning för satellitpositionssystemet Galileo.
Anläggningen ät en av två styckena likadana som kommer
att användas under testfasen för projektet. Under denna
fas kommer man att trimma in systemet och dra erfarenheter inför
uppstarten är det verkliga systemet med 30 satelliter i omloppsbana
runt jorden.
Antennanläggningen på
Esrange kommer att användas för att styra satelliterna och
för att skicka upp kommandon till satelliterna. Man kommer även
att övervaka hela systemet. När alla 30 satelliter ligger
i omloppsbana 2011 kommer man att ha satelliter i tre banplan.
Fullt utbyggt kommer Galileo
att ge en högre noggrannhet än dess amerikanska motsvarighet
- GPS. De två systemen kommer dock att kunna används ihop
för att få en så noggrann positionsangivelse som
möjligt.
2006-04-25
Det svenska företaget
SAAB Ericsson Space har blivit utsedd som huvudleverantör till
de första fyra Galileosatelliterna. Bland annat ska man leverera
datorer och centrala styrsystem till satelliterna. Även termiska
isolationsfiltar och antenner ingår i leveransen.
Tack vare att man får
en sådan framträdande roll i början av projektet ligger
man bra till när de tjugosex övriga satelliterna ska handlas
upp. Detta kommer att ske inom de närmast åren. När
hela systemet är klart år 2011 kommer det att bestå
av 30 satelliter och vara överlägset USAs satellitpositioneringssystem
- GPS. De två systemen är dock samkörda och kan köra
ihop. Förutom GPS och Galileo finns det rysk-indiska GLONASS-projektet.
Galileo är, i motsats till
det amerikanska systemet, ett helt civilt satellitpositioneringssystem
och kommer att drivas av ett publiktprivat bolag. EU är huvudman
för projektet och påbörjade även projektet i
slitet av 1990 - talet. Idag ingår även Kina, Indien, Ukraina,
Israel, Marocko, Saudiarabien och Sydkorea förutom EU.
De fyra första satelliterna
skickas upp av ESA för att prova alla delar av systemet. De resterande
tjugosex satelliterna kommer att skickas upp av det bolag som kommer
att bli utsedd att drifta systemet.
Det totala ordervärdet
för SAAB Ericsson Space är 30 miljoner Euro.
2006-01-13
Under torsdagen sände GIOVE-A
de första navigationssignalerna från sin bana 23 260 kilometer
ovan jordytan. Signalerna togs emot utan problem och visade att rymdsonden
är i perfekt form.
Sedan uppskjutningen den 28
december förra året har GIOVE-A bland annat utvecklat sina
sju meter långa solpaneler och startat upp kontrollsystemen
ombord. En första analys tyder på att uppstarten har genomförts
utan problem och alla system gått igång planenligt.
Under den närmaste tiden
kommer man fortsätta att kontrollera systemen ombord innan det
verkliga kontrollarbetet påbörjas. Som Astrowebb skrivit
om tidigare är GIOVE-A en av två testsatelliter inför
ESAs och EUs första egna satellitpositionssystem. När systemet
är fullt utbyggt kommer det bestå av trettiotvå satelliter
(inklusive testsatelliterna) som kommer täcka alla tättbefolkade
områden på jorden. Till skillnad mot USAs och Rysslands
satellitpositionssystem är Galileo, som systemet kallas, helt
civilt.
2005-12-28
Artistbild över GIOVE-A i omloppsbana.
Bild: ESA.
|
Den första av de två
Galileo-demonstrationssatelliterna lyfte tidigt på onsdagsmorgonen
med hjälp av en Soyuz-raket. Satelliten, vid namn GIOVE-A, är
ett test inför det globala positionssystemet som ESA och EU håller
på att bygga upp. GIOVE står för "Galileo In-Orbit
Validation Element".
När det Galileo är
fullt utbyggt kommer det att bestå av ett trettiotal satelliter
som kommer att täcka in de befolkade områdena på
jorden. I motsats till de amerikanska och ryska satellitpositionssystemen
kommer Galileo att vara helt civilt.
Uppskjutningen av genomfördes
klockan 06:19, svensk tid, på onsdagsmorgonen och fortlöpte
utan problem. Efter att det översta steget i Soyuz-raketen hade
höjt sin bana ett antal gånger släppte man GIOVE-A
på en höjd av 23 258 kilometer. Detta skedde klockan
11:01.39, svensk tid, på onsdagsförmiddagen. Satelliten
kommer att ha en cirkulär bana som lutar 56 grader.
GIOVE-A, som väger 600
kilo, är byggt av ett företag i Storbritannien och kommer
främst att testa tre saker. Först och främst ska man
testa kommunikationen mellan satelliten och jorden. Som andra sak
på listan ligger att testa den teknologi man tänker använda
för att kunna göra positionsbestämmelser. Man kommer
även att mäta den strålning som GIOVE-A kommer att
utsättas för så man kan utrusta de operativa satelliterna
rätt.
Nästa demonstrationssatellit
att skickas upp i Galileoprogrammet är GIOVE-B. GIOVE-B kommer
att ha det mest exsakta atomur som någonsin har skickas upp
i omloppsbana. Felmarginalen ligger på under en nanosekund per
dygn.
De fyra första operativa
satelliterna kommer att skickas upp under 2008 och innan år
2010 är slut kommer alla trettio satelliter att ha sänds
upp, om allt går enligt planerna.