Senaste nytt >>>

2010-10-27

Hartley 2 fotograferad av Deep Impact den 22 oktober 2010 på ett avstånd av 14 miljoner kilometer. Foto: NASA.

Det är inte bara astronomer, amatörastronomer och andra nere på jorden som noggrant följer kometen Hartley 2s färd över himlen utan även rymdsonden Deep Impact hjälper till i kartläggningen av kometen. Rymdsonden har dock fördelen av att kunna följa kometen på nära håll.

Som närmast kommer Deep Impact vara Hartley 2 den 4 november vid ungefär klockan 15:01, svensk tid, då avståndet endast kommer vara 700 kilometer. Inflygningsfasen mot kometen kommer börja 18 timmar innan närmaste kontakt.

Depp Impacts förbiflygning gör att Hartley 2 kommer vara den komet som haft det mest närgångna besöket av en rymdsond. Genom att studera Hartley 2 hoppas astronomerna få reda på mer om dem is- och stenbumlingar som går under samlingsnamnet kometer.

Observationerna av Hartley 2 med hjälp av Deep Impact inleddes den 5 september.

Deep Impacts studier av Hartley 2 ingår i programmet Deep Impact Extended Investigation (DIXI). DIXI är tillsammans med Extrasolar Planet Observations and Characterization (EPOCh) två extrauppdrag som Depp Impact fick efter att rymdsonden avslutat sitt huvuduppdrag. Tillsammans går extrauppdragen under namnet EPOXI, vilket är en sammanslagning av extrauppdragens förkortningar. Själva rymdsonden fortsätter dock kallas Deep Impact.

2008-07-19

Rymdsonden Deep Impact har som första rymdsond fotograferat jorden när månen passerar framför planeten. Av naturliga orsaker är det inga människor som tidigare sett detta fenomen vilket gör det hela till en unik sammansatt video. Fotografierna är tagna den 28 -29 maj på ett avstånd av 31 miljoner kilometer.

Främst är fotografierna tagna för att visa principen för hur Epoxi ska finna exoplaneter. I korthet går metoden ut på att instrumenten på Deep Impact studerar en stjärna och ser om det förekommer några förändringar i ljusflödet. Om ljusstyrkan ändrar sig kan det vara en planet som befinner sig mellan den aktuella stjärnan och Epoxi.

Video

NASAlänkar
Video 1.
Video 2.

2008-01-02

Månen fotograferad i slutet på 2007. Foto: NASA.

Under måndagen passerade rymdsonden Deep Impact ungefär 16 000 kilometer ovanför Australien. Förbiflygningen var den första av tre de kommande åren som rymdsonden kommer genomföra för att ställa in kursen mot kometen Hartley 2. I praktiken handlar det mycket om att ta varav efter varv runt Solen i väntan på att kometen ska komma tillräckligt nära. Nära i detta fall betyder att Hartley 2 kommer befinna sig över 19 miljoner kilometer från jorden vid mötet med Deep Impact i oktober 2010. Rymdsonden kommer å sin sida befinna sig 885 kilometer från Hartley 2.

Rymdsonden kommer dock inte att vara overksam fram till mötet med Hartley 2 utan kommer under en tidsperiod av ungefär 6 månader rikta sina teleskop mot närliggande stjärnor. Alla stjärnor som kommer studeras är kända för att husera en eller flera exoplaneter och Deep Impacts uppdrag är att försöka finna fler exoplaneter.

2007-12-16

Efter att astronomer förgäves har försökt finna kometen Boethin har NASA godkänt kometen Hartley 2 som Deep Impacts nya mål. Anledningen till att Boethin inte går att finna är troligen att kometen brutits upp i flera mindre bitar som är för små för att kunna ses från jorden. Framkomsten till Hartley 2 är planerad till den 11 oktober 2010. För att klara detta kommer rymdsonden att genomföra tre förbiflygningar av jorden. Den första av dessa tre kommer ske den 31 december i år. Rymdsonden genomförde även en tre minuter lång motortändning den 1 november för att anpassa banan.

Förbiflygningen av Hartley 2 är bara den ena delen av Deep Impacts förlängda uppdrag som går under namnet Epoxi (Extrasolar Planet Observation and Characterization and the Deep Impact Extended Investigation). Den andra delen av uppdraget går ut på att studera ett närliggande solsystem med tillhörande planeter. Till detta kommer rymdsonden använda det större av de två teleskopen ombord och det hela kommer ske i slutet av januari 2008. Bland annat hoppas forskarna att finna månar och ringar runt de gasjättar som finns i det aktuella planetsystemet. Även planeter små som tre jordmassor kommer kunna upptäckas.

Teleskopen ombord kommer även användas för att studera jorden. Detta för att astronomerna vill lära sig mer om hur vi ska kunna upptäcka jordlika planeter utanför vårat solsystem.

2007-07-04

Rymdsonden Deep Impact är en av två rymdsonder som har fått nya uppdrag att utföra. Den andra rymdsonden som fått nya uppgifter är Stardust, som kommer att besöka Deep Impacts gamla bekant Tempel 1. Deep Impact å sin sida kommer att besöka kometen Boethin i december nästa år. Detta är första gången som Boethin får besök av en rymdsond. Anledningen till att NASA lägger på ännu ett uppdrag för Deep Impact är att man vill utnyttja rymdsonden maximalt för att hålla nere kostnaderna.

I och med besöket vid Boethin räknar man med att få ännu mer information och data om kometer och dess ursprung. Kometer är intressanta då dem är kvarlevor från när vårat solsystem bildades för över 4,5 miljarder år sedan.

Under sin resa till Boethin kommer Deep Impact att ta en titt på närbelägna ljusstarka stjärnor och de planeter som cirklar runt visa av dessa. Det man hoppas få ut av detta är vad de olika planeters atmosfär består av och i så fall om det finns möjligheter för att liv ska kunna uppstå. Tack vare att man använder Deep Impact till dessa två uppdrag kostar besöket vid Boethin bara 15 procent av det skulle kosta att bygga och skicka iväg en ny rymdsond.

2005-09-08

Pilarna a och b visar områden som är relativt platta, vilket förvånar forskarna. Den stora nedre pilen visar nedslagsområdet för Depp Impacts nedslagssond. Bilden är ihopsatt av flera bilder tagna i olika upplösningar. Foto: NASA.

Kometen Tempel 1, som fick besök den 4 juli av Deep Impact, fortsätter att överraska. Bland den senaste offentliggjorda upptäckten är att Tempel 1 har en väldig fluffig yta som kan liknas vid pudersnö. Detta hela hålls ihop av ett gravitationsfält som är så svagt att om man stod på kometen och hoppade skulle man fara ut i rymden. Ungefär 50 procent av Tempel 1 består av vattenis. I övrigt består den bland annat av stoft, silikat och "smutspartiklar". Man tror även att ytan skiljer sig markant från innandömet, dock behövs det mer forskning på detta innan man kan ge ett definitivt svar.

Tack vare Deep Impact har man även lyckas kartlägga Tempel 1s yta med olika grader av noggrannhet. Detta har gjort att en bild av ett komplext landskap har växt fram. Bland annat är man frågare till hur två, relativt stora, områden (se bild) kan vara så platta på en komet. Rent logiskt borde detta bara ha kunnat skapas av flytande vatten, men för närvarande har man ingen teori om vad som kan ha skapat dessa områden.

Då vi inte vet så mycket om hur kometer är uppbyggda är resultaten av Deep Impacts hårdhänta besök en källa till stora framsteg i vårat förstående av dessa frusna "smutsbollar" som far omkring i universum. Desto mer vi lär oss om kometer desto mer lär vi oss om vårat och solsystemets ursprung.

2005-07-11

Det planerade nedslaget på Deep Impact förra veckan har gett uppskov till fler frågor än svar. Bland annat observerade det svenska rymdteleskopet Odin att det frigjordes mindre vattenånga än man trodde det skulle göra. Varför det blev mindre vattenånga än beräknat vet man idag inte, men man hoppas få svar när man undersökt resultaten från Odin mer ingående.

En annan sak som förvånar är att Tempel 1 verkar vara ihopsatt av relativt löst material. Denna slutsats drar man eftersom kratern blev större än man räknat med och det stoft som slungades ut var mer finfördelat än man räknat med. Detta och andra iakttagelser tyder på att Tempel 1 inte är så hård och fast som man trodde innan.

Än så länge har man bara börjat att analyserat all data man fick in vid smällen och efteråt vilket betyder att vi har mycket kvar att lära oss om kometer och dess uppförande.

2005-07-06

Denna bild av Deep Impact är tagen efter kollisionen och av ett av Europas teleskop i Chile. Foto: ESO/ESA.

Mer och mer bilder från runt om i världen av Deep Impact efter nedslaget börjar släppas. Till höger är en bild från ett av teleskopen som ingår i European Southern Observatory (ESO) i Chile. Då det var dagtid i Chile vid tidpunkten för nedslaget kunde man inte tag några bilder i synligt ljus därifrån, men man tog bland annat bilder i infrarött.

Ungefär två dagar efter den historiska kollisionen har man tagit emot alla data som modersonden Depp Impact samlade in. Forskare världen runt som är med i projektet ser fram emot att börja det verkliga jobbet - att analysera och tolka alla information man fått.

NASA har ännu inte bestämt om man ska låta Deep Impact hälsa på några andra kometer eller asteroider som ett bonusuppdrag. Dock kommer beslutet med största sannolikhet inte att dröja länge till.

2005-07-04 | Uppdaterad 16:10

Denna närbild togs strax efter nedslaget av modersonden Deep Impact Foto: NASA

Det har varit en spännande dag för astronomer runt om i världen och ändå är det bästa att vänta. För all data man samlat in med hjälp av Deep Impact och andra källor kommer att hålla astronomer och forskare sysselsatta i flera år framöver. En arbetsbörda som man ser framemot med glädje.

Från alla världens hörn strömmar gratulationer in till NASA och JPL för ett vällyckat uppdrag som inte bara USA utan hela världen deltog. För teleskop från flera världsdelar och i rymden deltog i en av tidernas största fotografifest. För aldrig förr har så många teleskop riktas mot en och samma punkt på himlen samtidigt. Detta bevisar att astronomi inte känner några gränser eller hinder - himlen tillhör alla.

Deep Impact visar att vi klarar av att sikta på en komet och lands exakt där vi tänkt oss. Denna kunskap kommer att vara nyttig för människan att ha i framtiden då vi kommer att behöva skydda oss mot kometer som är på kollisionskurs med jorden.

Vi kommer även lära oss mer om vårat solsystems ursprung och om hur kometer fungerar och lever sina liv. En kunskap som kan komma visa sig bra att ha i framtiden.

Nästa stora möte med en komet kommer ESAs kometsond Rosetta stå för år 2014.

Dessa två bilder, tagna av Hubble teleskopet, visar Tempel 1 före och efter nedslaget. Foto: Hubble/NASA.

2005-07-04 | Uppdaterad 11:05

Första närbilden av nedslaget. Foto: NASA TV.

Strax innan halv elva, svensk tid, bekräftade NASA att man tagit emot ungefär 10 procent av all den data som Deep Impact samlat in. Med andra ord finns det gott om mer information att ladda hem för forskarna. Av den data man fått hittills är man väldigt nöjd med de medium - och högupplösta bilderna.

Morgonens kollision ses så här några timmar efter den stora händelsen som en stor framgång och NASA är övertygade om att man kommer få mycket värdefull vetskap om kometer. Kollisionssonden gjorde det den skulle göra och kollisionen inträffade exakt där man hade räknat med klockan 07:52, svensk tid.

Enligt rapporter från NASA blev explosionen betydligt större än man hade räknat med. Riktigt varför det blev en sådan stor explosion vet man i dagsläget inte, men man kommer att arbeta med att ta reda på det. Dock är det ingen fara att dagens kollision kommer påverka kometens bana något nämnvärt.

Då uppdraget blev en sådan framgång och Deep Impact fortfarande har mycket att ge funderar man på att låta rymdsonden flyga vidare och inspektera någon annan komet. Om man bestämmer sig för att fortsätta kommer man få väldigt högupplösta bilder av ännu en komet.

Chefen för JPL, Charles Elachi, fällde följande kommentar på den första presskonferensen efter nedslaget: "There is a comet up in the sky asking 'what in the heck happened?!'".

2005-07-04 | Uppdaterad 08:10

"We hit it exactly where we wanted to"

Den sista bilden tagen av kollisionssonden togs 3,7 sekunder innan nedslaget. En kort stund efter nedslaget offentliggjorde NASA den första närbilden på Tempel 1 efter kollisionen. Själva nedslaget skedde några minuter senare än beräknad vilket gjorde att många satt på nålar innan man fick bekräftelse om att allt hade lyckas.

Strax efter klockan åtta gjorde modersonden sin närmaste passage och började ta högupplösta bilder av Tempel 1. Dessa bilder kommer att offentlighetsgöras senare idag.

2005-07-04 | Uppdaterad 07:57

Den här bilden togs av modersonden strax innan nedslaget. Foto: NASA.

För någon minut sen slog Deep Impacts kollisionssond ner på Tempel 1 som planerat. De första närbilderna väntas tas emot runt klockan 08:06. Om några minuter kommer vi få en första inblick i hur det gick.

Runt om i världen håller man nu på med att ta emot de data som Deep Impact och dess kollisionssond har skickat. Samtidigt är ett flertal teleskop riktat mot Tempel 1 för att ta mängder med bilder. Nedslaget motsvarade en explosion av 4,5 ton TNT eller 19 gigajoules.

Nedslaget skedde på den nedre delen av kometen för att ge modersonden en bättre bild vis förbiflygningen efter nedslaget.

Mer information kommer inom kort.

2005-07-04 | Uppdaterad 07:23

Det är nu mindre än en halvtimme kvar till nedslaget och enligt alla rapporter gåt allt enligt planerna. Hela uppdraget har hittills varit en enda stor framgång och om allt går som planerat kommer det att fortsätta i samma still.

För några minuter sedan skedde den andra motorbränningen utan problem.

2005-07-04 | Uppdaterad 06:55

Med mindre än en timme kvar till nedslaget har kollisionssonden två motorbränningar kvar innan Tempel 1 kommer att sätta stopp för sondens framfart. Hittills har allt gått enligt planerna och NASA räknar med att nedslaget ska gå enligt planerna.

De senaste observationerna av Tempel 1 visar att kometen är mer bananformat än man trodde innan.

Runt om i världen håller astronomer och andra intresserade på att förberedda sig för att fotografera och följa nedslaget och speciellt händelserna efteråt.

En nytagen bild av Tempel 1 från kollisionssonden >>>

2005-07-04 | Uppdaterad 06:35

Modersonden (till höger) med minisonden som ska borra sig in i kometen. Bild: NASA/JPL.

Med dryga timmen kvar till nedslaget ser allt bra ut för Deep Impact och den kollisionssond som kommer att sköta själva nedslaget. Strax innan halv sju tände man motorn på kollisionssonden i 20 sekunder för att göra en justering av banan.

Du kan följa det hela på NASA TV direkt via Internet.

2005-07-04

Vid klockan 08:06, svensk tid, på söndagsmorgonen separerade kollisionssonden från Deep Impact. Hela operationen gick utan problem och i skrivande stund är båda farkosterna på väg mot Tempel 1.

Ombord på kollisionssonden finns både kameror och instrument som kommer att registrera allt fram till tidpunkten för nedslaget. För att kunna dokumentera nedslaget och det som händer sen har man hjälp av flera teleskop både på jorden och i omloppsbana runt jorden. Även Deep Impact, modersonden, kommer att fotografera förloppet.

NASA TV kommer att sända direkt med start klockan 05:30, svensk tid, och Astrowebb kommer uppdateras under hela händelseförloppet med start strax innan 07:00.

2005-07-02

På måndag morgon är det dags för Deep Impact att göra det som den är byggd för. Nämligen att släppa en liten minisond som kommer att krascha in i kometen Tempel 1 med rätt hög hastighet, närmare bestämt 37 000 kilometer i timmen. Man beräknar att nedslaget kommer bilda en krater stor som en fotbollsplan.

Den fyra huvudmålen med nedslaget är:

1. Se hur kratern formas.
2. Mäta djup och bredd.
3. Mäta ihoptryckningen.
4. Se vad nedslaget får för effekt på kometen.

Nedslaget kommer, som Astrowebb skrivit om tidigare, att följas med stort intresse av både amatörastronomer och proffsastronomer runt om i världen. Även ett flertal rymdbaserade teleskop kommer följs nedslaget och händelseförloppet därefter. Tyvärr kommer det hela inte vara synligt för Sverige, men NASA TV kommer att sända direkt.

Nedslaget är beräknad till klockan 07:52, svensk tid. Att det hela sker på USAs självständighetsdag får ses som en insats av NASA pr-avdelning. Dock handlar uppdraget inte bara om pr utan även om viktiga vetenskapliga data. Data som kan får oss att förstå mer om kometer och vad som händer när man gör en direktträff. Kunskap som kommer vara till nytta i framtiden då vi kommer att behöva skydda jorden från en direktträff.

Astrowebb kommer uppdateras fortlöpande under måndagen med start dryga timmen innan nedslaget.

2005-06-29

Dessa tre bilder är tagna mellan den 22 och 24 juni och visar tydligt ett utbrott på Tempel 1. Foto: NASA/JPL-Caltech/UMD.

Dessa två bilder är tagna med några timmars mellanrum och visar utbrottet den 14 juni. Foto: Hubble/NASA.

Med ungefär fyra dagar kvar till sin stora stund fungerar allt ombord på Deep Impact som planerat. Problemet med den ofokuserade kameran kommer man lösa med hjälp av datorer här nere på jorden. Det är även nu bestämt att det svenska rymdteleskopet Odin kommer att ta bilder av nedslaget.

Som en föraning om vad vi kommer att få se den 4 juli har Deep Impact fotograferat två utbrott at is, gas och andra partiklar från Tempel 1. Det första utbrottet skedde den 14 juni och fotograferades även av Hubbleteleskopet och teleskop på jorden. Det senaste, och största, utbrottet skedde den 22 juni och man beräknar att detta utbrott var sex gånger större än det som skedde den 14 juni.

Båda utbrotten är naturliga inslag i ett komets liv och båda pågick i mindre än 18 timmar. Enligt insatta forskare var det andra utbrottet inte bara större utan även mer fanatiskt än det första. Båda två utbrotten kommer av att solen värmer upp Tempel 1 då kometen befinner nära sin närmsta punkt gentemot solen.

Det amerikanska rymdteleskopet Submillimeter Wave Astronomy Satellite (SWAS), som har legat i dvala i 11 månader, kommer att återstartas för att kunna följa Deep Impacts sista väg fram mot Tempel 1. SWAS avslutade förra året ett fem och ett halvt år långt lyckosamt uppdrag.

De sista förordelserna inför nedslaget kommer att äga rum ungefär 24 timmar innan den sond som Deep Impact bär med sig kommer att slå ner på Tempel 1. Nedslaget är beräknat till den 4 juli klockan 07:52, svensk tid.

Se var Deep Impact befinner sig just nu (direktlänk till NASA).

2005-06-26

Måndagen den 4 juli är det dags för Deep Impact att göra sin hårdhänta påhälsning av Tempel 1. Som Astrowebb har skrivit om tidigare kommer ett stort antal teleskop följa nedslaget. Det senaste tillskottet är det europériska rötgenteleskopet XMM-Newton, som ligger i omloppsbana runt jorden.

Nedslaget på Tempel 1 kommer med all säkerhet vara det mest bevakade någonsin av teleskop både på jorden och i omloppsbana. På jorden kommer både amatörastronomer och proffsastronomer följa det hela. Uppe i rymden kommer alla tillgängliga teleskop, som ligger i rätt läge, följa det hela.

Det man hoppas få reda på är mer om hur kometer är uppbyggda och hur kometer uppför sig. Dessa kunskaper kan sen bli viktiga i kampen mot kometer på kollisionskurs med jorden.

2005-05-30

Denna bild av Tempel 1 togs av ESOs 3.5m New Technology Telescope natten mellan den 3 och 4 maj (färgerna är falska). Foto: ESO.

Den 4 juli, på ett visst lands nationaldag, är det dags för Deep Impacts stora stund. För denna dag kommer komet Tempel 1 få besök av en 360 kilo tung sond som kommer att borra sig ner i kometen. Allt för att Deep Impact på ett säkert avstånd av 500 kilometer ska kunna undersöka vad som frigörs under processen.

Dock kommer man inte att nöja sig med bilder från Deep Impact utan man kommer även att ta hjälp av markbaserade teleskop. ESO (European Southern Observatory), som består av 11 länder däribland Sverige, kommer att ställa sina teleskop i Chile till förfogande. Totalt kommer ESO använda tre stora teleskop på 3,5 meter, 3,6 meter respektive 2,2 meter.

ESO räknar med att släppa de första bilderna av nedslaget och dess efterverkningar strax efter midnatt, svensk tid, den 4 juli. Själva nedslaget och inborrningen av kometen beräknas ske klockan 7:52, svensk tid, den 4 juli. Nedslagshastigheten beräknas till 37 500 kilometer i timmen.

Det man är intresserad av är att analysera det gas och partiklar som kommer att frigöras. Av allt detta hoppas man lära sig mer om hur kometer är uppbyggda och hur vi i framtiden ska kunna försvara oss mot dessa is - och smutsbumlingar.I mitten av maj genomförde man den andra och sista korroderingen av Deep Impacts bana och nu är det bara raka spåret som gäller.

2005-05-02

Den 25 april tog Deep Impact sin första bild på Tempel 1, som kommer få ett hårdhänt besök i juli. Bilden togs på ett avstånd av 39,7 miljoner kilometer.

Deep Impact kommer att krascha in i Tempel 1 den 4 juli, innan dess kommer Deep Impact bjuda på många bilder av denna frusna värd. Om allt går som det ska hoppas man få reda på mer om hur en komet fungerar på insidan.

Se Deep Impacts första bild på Tempel 1 >>>

2005-03-26

Denna bild är tagen på ett avstånd 1.65 miljoner kilometer och användes för att se om Deep Impacts kamera fungerade som den skulle. Foto: NASA.

NASAs Deep Impact rymdsond mår i skrivande stund utmärkt och i stort sätt alla instrument ombord fungerar som de ska. Det enda problemet man upptäckt hittills är att en av kamerorna ombord är ofokuserad. Kameran man har problem med är High Resolution Instrument (HRI) och det verkar som att det är teleskopet som inte är fokuserad på rätt sätt. För at försöka lösa problemet har NASA tillsatt en grupp som har i uppgift att försöka komma fram till en lösning. Även om man inte lyckas åtgärda problemet kommer man kunna genomföra uppdraget utan problem.

Övriga kameror ombord verkar än så länge fungera som de ska. NASA betonar dock att även utan HRI kommer man få de bästa bilderna någonsin på en komet.

Se var Deep Impact befinner sig just nu (direktlänk till NASA).

2005-01-14

Deep Space har lämnat statusen "safe mode" och är på väg till Tempel 1. Alla system ombord fungerar som det ska och den 4 juli kommer Tempel 1 få besök. Deep Space är i skrivande stund i utmärkt form.

2005-01-12 | Uppdaterad 22:20 CET!

En perfekt start! Foto: NASA.

Efter 34 minuter och 36 sekunder separerade Deep Impact och det sista steget av Delta II. Strax efteråt öppnade sig solpanelerna och Deep Impact kunde börja jobba på allvar. Enligt NASAs uppskjutningsansvariga, Omar Baez, hade man en perfekt uppskjutning.

Dagens uppskjutning var den 118:e Delta II starten sen 1989. Det var även den första raketuppskjutningen för 2005 och då även den första Deltastarten för året.

Strax efter start gick Deep Impact in i "safe mode", vilket betyder att något inte står riktigt till med farkosten. Riktigt vad det är vet man inte, men enligt uppgift kan det röra sig om en temperatursensor. En god nyhet är att man tar emot signaler från Deep Impact och man räknar med att inom några timmar kunna fastställa var problemet ligger. I övrigt fungerar Deep Impact bra och med största sannolikhet kommer man att kunna utföra uppdraget utan problem.

2005-01-12 | Uppdaterad 19:50 CET!

"Liftoff"! Deep Impact har lyft och den sex månader långa resan har börjat. Trots att man ungefär 40 minuter var orolig över starka vindar på hög höjd kunde uppskjutningen ske utan problem klockan 19:47. Uppskjutningen skedde med en Delta II raket som sköte sitt jobb utan anmärkning.

Man kommer nu att kontrollera alla system ombord på Deep Impact för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Efter den nästan 6 månader långa resan är man framme vid målet - Tempel 1 (Upptäckt av Ernst Tempel, 1867).

2005-01-12 | Uppdaterad 18:19 CET!

Strax efter klockan 18:00, svensk tid, började man att tanka Deltaraketen. Tankningen tar ungefär en timme och hittills har inga problem uppstått. I övrigt flyter allt på utan problem och i skrivande stund talar allt för en start klockan 19:47, svensk tid.

Om något avvikande händer innan start kommer Astrowebb att uppdateras.

2005-01-12

Allt talar för en uppskjutning av Deep Impact idag. I skrivande stund finns det inga tekniska problem och det är 10 procents risk för dåligt väder. Om man skulle få flytta fram uppskjutningen till imorgon har man en risk på 30 procent att vädret hindrar en start.

NASA TV kommer att sända live mellan klockan 17:30 och 21:00, svensk tid. NASA TV via Internet hittar du här. Upskjutningen beräknas ske klockan 19:47, svensk tid.

2005-01-11

På onsdag den 12 januari ska Deep Impact lyfta. Starfönstret börjar klockan 19:08:20, svensk tid, och slutar cirka 40 minuter senare. Man siktar på att lyfta i början av fönstret.

2004-12-15

Modersonden (till höger) med minisonden som ska borra sig in i kometen. Bild: NASA/JPL.

Rymdsonden Deep Impact kommer att få vänta ytligare några dagar på sin uppskjutning. Anledningen till den senaste förseningen är problem med den Delta raket man ska använda under uppskjutningen. Problemet ligger i att en komponent mellan första och andra måste bytas ut.

Uppskjutningen är beräknad att ske den 12 januari 2005 från Cape Canaveral Air Force Station i Florida, USA. Uppskjutningsfönstret är mellan klockan 19:08:20 - 19:48:04, svensk tid. För att komma i rätt läge för att släppa ner modersondens minisond till Tempel 1 måste man skicka upp Deep Impact senast den 28 januari.

2004-11-24

Deep Impacts uppskjutning har blivit framflyttad mer än en vecka till den 8 januari 2005. Anledningen är att teknikerna behöver mer tid på sig inför uppskjutningen för att bli klara med allt. Man räknar med att lyfta tidigaste den 8 januari klockan 21:39:50, svensk tid.

För att hinna ifatt Tempel 1 till juli nästa år måste man lyfta inom en 30 dagars period. Uppskjutningen var tidigare planerad till den 30 december.

2004-10-19

Bilden visar hela rymdsonden. Foto: JPL/NASA

Den amerikanska rymdsonden Deep Impact har just anlänt till Kennedy Space Center (KSC) inför uppskjutningen den 30 december 2004. Deep Impact kommer att färdas 133,6 miljoner kilometer till kometen Tempel 1. Resan beräknas ta dryga halvåret och den 4 juli 2005 kommer Deep Impact att befinna sig vid sitt mål.

Väl framme kommer rymdsonden att släppa ner en minisond på 1 x 1 meter som kommer att göra en hårdlandning och bilda en krater stor som en fotbollsplan. Nedslagshastigheten beräknas till 37 000 kilometer/timme. Samtidigt som nedslaget sker kommer Deep Impact att ta fotografier av händelsen. Även från jorden kommer både amatörer och proffs kunna se och fotografera händelsen via teleskop.

Meningen med hela uppdraget är att få reda på mer om kometer och hur vi ska kunna skydda oss mot kometer i framtiden som hotar att krocka med jorden. Med tillräcklig kunskap kan vi i framtiden hindra att jorden utplånas.

Följande fyra mål har man med uppdraget:

1. Se hur kratern formas.
2. Mäta djup och bredd.
3. Mäta ihoptryckningen.
4. Se vad nedslaget får för effekt på kometen.

Inom den närmaste framtiden kommer man att genomföra de sista kontrollerna och installationerna på Deep Impact. Bland annat ska man installera huvudantennen.

Uppskjutningen sker med en Delta II raket den 30 december mellan klockan 20:39 och 21:19, svensk tid.