2010-02-04
Saturnus
fotograferad från Cassini.
Foto: NASA/JPL/University of Arizona/DLR.
|
I
och med ökade anslag till NASAs utforskningsbudget har Cassiniteamet
möjlighet att än en gång förlänga Cassinisondens uppdrag. Denna gång är
det ingen liten förlängning som det handlar om utan minst till 2017,
förutsatt att inget oväntat händer, kommer Cassini fortsätta
utforska Saturnus och dess system av månar och ringar.
Cassiniteamet
har döpt denna förlängning av uppdraget till Cassini Solstice
Mission och förlängningen är den andra för Cassini. Den första kom
2008 och var en förlängning av originaluppdraget till och med
september 2010, men nu är det alltså minst sju år till som gäller.
För att vara en rymdsond med nära 13 aktiva år
bakom sig är Cassini i fin form och som det ser ut i dagsläget ska
förlängningen inte vara några problem. Under sina år hittills i
omloppsbana har rymdsonden tagit över 210 000 fotografier, genomfört
67 förbiflygningar av Titan, åtta av Enceladus samt 125 varav runt
Saturnus. Kilometerräknaren står på strax över 4,1 miljoner "körda"
kilometer.
Det förlängda uppdraget kommer ge Cassini
möjlighet att studera Saturnus över en hel säsong. Detta då
rymdsonden anlände strax efter Saturnus vintersolstånd, på norra
halvklotet, och i maj 2017 kommer sommarsolståndet på norra
halvklotet. Att kunna genomföra dessa långstudier av en av solsystemets
yttre planeter är unikt och kommer ge astronomerna nya insikter om
solsystemets näststörsta planet. Under dem kommande sju åren kommer
Cassini genomföra ytterligare 155 varv runt Saturnus, 54
förbiflygningar av Titan och elva förbiflygningar av Enceladus.
Förlängningen ger även utökade möjligheter för astronomerna att
studera Saturnus magnetfält och dess ringsystem.
För att klara det förlängda uppdraget har 440
miljoner koronor per år fram till 2017 avsatts.
2009-12-20
Sjön Kraken
Mare syns här som en flash.
Foto: NASA/JPL/University of Arizona/DLR.
|
Rymdsonden
Cassini har för första gången lyckas fotografera en av sjöarna på
norra halvan av månen Titan. Fotografiet bekräftar förekomsten av
flytande vatten på Saturnusmånen och är det första fotografiet i
sitt slag sedan rymdsondens framkomst till Saturnus i mitten av
2004. Sjön syns på det aktuella fotografiet som en flash tack vare
solljuset som träffar dess yta. Sjön, som heter Kraken Mare, täcker
en yta av 400 000 kvadratkilometer. Detta gör sjön större än den
största sjön som finns på jorden. Kraken ligger på 71 grader nordlig
latitud och 337 grader västlig longitud.
Det aktuella fotografiet är taget i juli 2009 och
när astronomer jämför med fotografier tagna tidigare visar det sig
att sjöns kustlinje har varit stabil under minst tre år. Data tyder
även på att Hydrologiska cyklar regelbundet förser Titans yta med
vatten. Enligt teammedlemmen Ralf Jaumann visar fotografiet på hur unik
Titan är i vårat solsystem.
Fotografiet har tagits med hjälp av Cassinis
visuella och infraröda spektrumeter.
2009-06-25
Genom
att använda Cassini och studera Saturnus E-ring har astronomer
funnit intressanta resultat gällande planetens måne Enceladus.
E-ringen är den yttersta av Saturnus ringar och får sitt material
främst från kaskader av vattenånga och iskorn från Enceladus. Det
astronomerna upptäckt är bland annat att Enceladus hela tiden förser
E-ringen med nytt material.
Att det förekommer eskader av iskorn på Enceladus
upptäckte Cassini under år 2005. Kaskaderna kommer från
sprickbildningar som finns nära månens sydpol. Genom att använda
instrument ombord på Cassini har astronomerna kommit fram till att
dessa iskorn bland annat består av natriumsalt (bordssalt) och
natriumkarbonat. Båda mineralerna är starka indikatorer på att det
måste finnas ett flytande vattenhav under ytan på Enceladus.
Flytande vatten brukar ses som en förutsättning för att liv ska
kunna uppstå.
