Senaste nytt >>>

2010-02-04

Saturnus fotograferad från Cassini. Foto: NASA/JPL/University of Arizona/DLR.

I och med ökade anslag till NASAs utforskningsbudget har Cassiniteamet möjlighet att än en gång förlänga Cassinisondens uppdrag. Denna gång är det ingen liten förlängning som det handlar om utan minst till 2017, förutsatt att inget oväntat händer, kommer Cassini fortsätta utforska Saturnus och dess system av månar och ringar.

Cassiniteamet har döpt denna förlängning av uppdraget till Cassini Solstice Mission och förlängningen är den andra för Cassini. Den första kom 2008 och var en förlängning av originaluppdraget till och med september 2010, men nu är det alltså minst sju år till som gäller.

För att vara en rymdsond med nära 13 aktiva år bakom sig är Cassini i fin form och som det ser ut i dagsläget ska förlängningen inte vara några problem. Under sina år hittills i omloppsbana har rymdsonden tagit över 210 000 fotografier, genomfört 67 förbiflygningar av Titan, åtta av Enceladus samt 125 varav runt Saturnus. Kilometerräknaren står på strax över 4,1 miljoner "körda" kilometer.

Det förlängda uppdraget kommer ge Cassini möjlighet att studera Saturnus över en hel säsong. Detta då rymdsonden anlände strax efter Saturnus vintersolstånd, på norra halvklotet, och i maj 2017 kommer sommarsolståndet på norra halvklotet. Att kunna genomföra dessa långstudier av en av solsystemets yttre planeter är unikt och kommer ge astronomerna nya insikter om solsystemets näststörsta planet. Under dem kommande sju åren kommer Cassini genomföra ytterligare 155 varv runt Saturnus, 54 förbiflygningar av Titan och elva förbiflygningar av Enceladus. Förlängningen ger även utökade möjligheter för astronomerna att studera Saturnus magnetfält och dess ringsystem.

För att klara det förlängda uppdraget har 440 miljoner koronor per år fram till 2017 avsatts.

2009-12-20

Sjön Kraken Mare syns här som en flash. Foto: NASA/JPL/University of Arizona/DLR.

Rymdsonden Cassini har för första gången lyckas fotografera en av sjöarna på norra halvan av månen Titan. Fotografiet bekräftar förekomsten av flytande vatten på Saturnusmånen och är det första fotografiet i sitt slag sedan rymdsondens framkomst till Saturnus i mitten av 2004. Sjön syns på det aktuella fotografiet som en flash tack vare solljuset som träffar dess yta. Sjön, som heter Kraken Mare, täcker en yta av 400 000 kvadratkilometer. Detta gör sjön större än den största sjön som finns på jorden. Kraken ligger på 71 grader nordlig latitud och 337 grader västlig longitud.

Det aktuella fotografiet är taget i juli 2009 och när astronomer jämför med fotografier tagna tidigare visar det sig att sjöns kustlinje har varit stabil under minst tre år. Data tyder även på att Hydrologiska cyklar regelbundet förser Titans yta med vatten. Enligt teammedlemmen Ralf Jaumann visar fotografiet på hur unik Titan är i vårat solsystem.

Fotografiet har tagits med hjälp av Cassinis visuella och infraröda spektrumeter.

2009-06-25

Genom att använda Cassini och studera Saturnus E-ring har astronomer funnit intressanta resultat gällande planetens måne Enceladus. E-ringen är den yttersta av Saturnus ringar och får sitt material främst från kaskader av vattenånga och iskorn från Enceladus. Det astronomerna upptäckt är bland annat att Enceladus hela tiden förser E-ringen med nytt material.

Att det förekommer eskader av iskorn på Enceladus upptäckte Cassini under år 2005. Kaskaderna kommer från sprickbildningar som finns nära månens sydpol. Genom att använda instrument ombord på Cassini har astronomerna kommit fram till att dessa iskorn bland annat består av natriumsalt (bordssalt) och natriumkarbonat. Båda mineralerna är starka indikatorer på att det måste finnas ett flytande vattenhav under ytan på Enceladus. Flytande vatten brukar ses som en förutsättning för att liv ska kunna uppstå.

2008-08-11

Månen Enceladus. Foto: NASA.

Under måndagen passerar rymdsonden Cassini förbi Saturnus måne Enceladus. Passagen, som sker på ett avstånd av 50 kilometer och är rymdsondens närmaste passage av månen, ger astronomerna goda möjligheter att studera Enceladus. Dagens passage är inte den enda av Enceladus i år och i höst är det dags igen. Den första av dessa två passager ser den 9 oktober och den andra sker den 31 oktober.

Under passagen kommer Cassini använda alla sina instrument för att kartlägga Enceladus. I praktiken innebär det att månen kommer fotograferas i synligt-, infrarött- och ultraviolett ljus. Det som astronomerna främst vill veta om Enceladus är dels hur långt under ytan som det flytande vatten och dels få mer information om de iskaskader som sprutas upp från månens inre. Den första frågan hoppas astronomerna gå reda på genom att mäta temperaturen på olika djup. Den närgångna passagen ger även god möjligheter till studier av månens yta.

Som bäst kommer Cassini kunna ta fotografier med en upplösning på sju meter per pixel, vilket i sammanhanget får ses som väldigt bra.

2008-05-08

Att astronomi till stor del handlar om observationer under lång tid har ännu en gång bevisas av en grupp astronomer som studerat Saturnus. För under de senaste 22 åren har en grupp astronomer på NASAs Jet Propulsion Laboratory studerat Saturnus atmosfär. Till sin hjälp har de bland annat använt markbaserade teleskop samt rymdsonden Cassini och dess infraröda instrument. Främst är det temperaturen i atmosfären som gruppen med hjälp av de olika instrumenten har mätt.

Tack vare den långa observationstiden har ett fenomen som bara är synligt från jorden var femtonde år upptäckts. Fenomenet, som går under namnet atmosfärisk oscillation, kan beskrivas som ett område där temperaturen skiftar mellan kallt och varmt i ett polkagrislikt mönster. Dessa skiftningar får vinden på de lägre nivåerna i atmosfären att ständigt ändra riktning mellan öst och väst. I sin tur får detta vinden att bölja fram och tillbaka i ett vågliknande mönster. Fenomenet uppträder i Saturnus övre atmosfär och sedan tidigare har forskare upptäckt ett liknande fenomen i både jordens och Jupiters atmosfär. För jorden gäller dock en cykel på ett år och för Jupiter en cykel på strax över fyra år.

En annan upptäckt som gjorts med hjälp av Cassinis infraröda instrument är att temperaturen vid ekvatorn  på Saturnus skiftar från kallt till varmt och sedan tillbaka. Forskarna har även upptäckt ett mönster där temperaturen på var sida av ekvatorn skiftar från vart till kallt och vice varse varje Saturnushalvår. Ett Saturnusår motsvarar 30 jordår.

Genom att fortsätta studera Saturnus under ett helt Saturnusår hoppas forskarna få reda på mer om dess atmosfär och dess förändringar.

2008-04-15

Artistbild över Cassini och Huygens. Bild: NASA.

NASA har beslutat att förlänga rymdsonden Cassinis uppdrag med två år. Originalplaneringen var att Cassinis uppdrag skulle pågå till juli i år men nu får forskarna minst två år till att studera Saturnus och dess system av ringar och månar. Under dessa två år kommer Cassini kommer cirkla runt Saturnus 60 gånger. Till detta kommer 26 förbiflygningar av månen Titan, sju av Enceladus en förbiflygning var av månarna Dione, Rhea och Helene. De extra två åren ger även forskarna fler möjligheter att utforska Saturnus ringsystem och planeten själv. När det gäller Saturnus kommer bland annat planetens magnetfält att detaljstuderas.

Under de fyra åren som Cassini legat i omloppsbana runt Saturnus har forskarna fått en detaljrik inblick i Saturnus komplexa system. Detta gäller speciellt månarna Titan och Enceladus som har visat sig ruva på många hemligheter. Titan har och är intressant då forskarna anser att månen har likheter med hur jorden såg ut i sina yngre dagar. Månen Enceladus har dragit till sig intresse då mätningar tyder på att det finns flytande vatten under den isiga ytan.

När det gäller den tekniska biten är Cassini i fin form och det finns i dagsläget inga kända tekniska problem.

2008-03-23

Rymdsonden Cassini fortsätter att ge astronomerna inblickar i Saturnus måne Titans natur. Denna gång handlar det om att ett forskarlag funnit övervägande bevis på att det finns ett ocean av vatten blandat med ammoniak under Titans yta. Oceanen ska finna 100 kilometer under ytan och dess existens upptäcktes med hjälp av instrumentet Synthetic Aperture Radar på Cassini. Totalt har data från 19 separata förbiflygningar använts.

Upptäckten gjorde genom att forskare jämförde radarbilder tagna vid olika tillfällen. Totalt fokuserade forskarna sig på 50 olika landmärken såsom berg, sjöar och raviner. Vis av objekten som forskarna tittade på hade förflyttat sig 30 kilometer mellan maj 2005 och oktober 2007. En sådan förflyttning är bara möjlig ifall det finns ett flytande innandöme. Framför allt förutsätter den förflyttningar som skett på ytan att det finns ett avskiljande flytande lager mellan ytlagret och innerkärnan.

2007-01-04

Denna färgradarbild visar tydligt metansjöarna som mörkare områden. Färgerna är som Cassinis radar ser det och behöver inte stämma överens med hur vi skulle uppfatta färgerna. Foto: NASA.

I veckans nummer av tidningen Nature rapporterar ett forskarlag att man kan slå fast att det finns sjöar av flytande metan på Saturnus måne Titan. Redan i juli förra året kom den första rapporten om att det troligen fanns sjöar av metan på Titan. Uppgifterna byggde på radarbilder tagna av Cassini den 21 och 22 juni förra året. Resultaten var dock inte entydiga och man ansåg det nödvändigt med mer forskning innan man kunde fastslå det hela.

Nu har man gått igenom dessa radarbilder plus andra och kan nu fastslå att det finns stora sjöar av metan på Titan. Slutsatsen att det finns metansjöar bygger på att radarekot man fått tillbaka är svagt och detta tyder på flytande material. Sjöarna, som syns på mer än 75 radarbilder, är från 3 till 70 kilometer stora. Från radarbilderna har man också kunnat utröna att visa av sjöarna verkar vara näst intill uttorkade medan andra är fyllda av metan.

Radarbilderna visar även att formen på de olika sjöarna kan variera. En del har skarpa och distinkta kanter medan andra mer ojämna och diffusa kanter. En del av radarbilder visar på ingen eller mycket liten erosion medan de flesta sjöar verkar vara utsatta för en mer omfattande erosion. Det finns även områden som har ett kanalliknande utformning.

Artikeln från juli 2006 >>>

2006-11-11

Stormögat. Foto: NASA.

Den amerikanska rymdsonden Cassini har lyckas fotografera något som man aldrig tidigare har sett på en annan planet. Den aktuella planeten är Saturnus och det som man lyckas fotografera är en orkanliknande storm. Orkanen beräknas att ha en diameter på ungefär 8 000 kilometer, vilket motsvarar ungefär två jordklot.

Trots att det hela liknar en orkan beter den sig inte som en och man kommer nu att koncentrera sig på ögat för att få reda på mer. Hastigheten som orkanen rör sig med är 560 kilometer i timmen och den rör sig med klockan och befinner sig vid planetens sydpol. Ögat beräknas sträcka sig up till en höjd av 30 - 70 kilometer, vilket är ungefär två - fem gånger så högt som motsvarade fenomen på jorden. Med hjälp av de fotografier som Cassini tog under tre timmar har man satt ihop en film.

Se filmklippet (mov-format).

2006-07-26

Flytande metan kan finnas på Titan. Foto: NASA.

Två radarbilder, tagna av Cassini den 21 juli, tyder på att det finns stora sjöar av flytande metan på Saturnus måne Titan. Resultaten är inte entydiga, men den första analysen av bilderna tyder på att det är flytande metan man ser. Sedan tidigare är forskare misstänkt att det kan finnas flytande metan på Titan, men det är först nu man fått bevis på att teorin kan stämma.

Det som tyder på att det rör om flytande metan är att man ser kanaler på bilderna som man tagit och att dessa ser ut och ha skapas av något flytande. Även det faktum att radarsignalen inte studsar tillbaka som den skulle vara om det var en hård yta tyder på att det är något flytande man har att göra med. När man sedan väger in andra faktorer tyder det mesta på att det är metan man ser.

Bilderna är tagna på 80 grader nord, 92 grader väst respektive 78 grader nord 18 grader väst. Den övre bilden täcker ett område på 420 x 150 kilometer och den nedre ett område på 475 x 150 kilometer. Upplösningen är 5 000 meter/pixel.

2006-05-06

Sanden 12 grader syd och 100 grader väst på Titan. Foto: NASA.

Med hjälp av bilder tagna av rymdsonden Cassini har man kommit fram till att månen Titan har oceaner. Dock inte av vatten utan av sand, samma typ av sand som finns i visa öknar här på jorden. Bland annat finns det sanddyner som är uppemot 100 meter höga och man har lokaliserat en sanddyn som är omkring 1 500 kilometer lång. Detta bevisar i sin tur att det blåser på Saturnus kända måne.

Titan påverkar i stor del av Saturnus gravitation, vilket bland annat ger upphov till vädret på månen. Man räknar med att Saturnus gravitation påverkar Titans atmosfärs och månen i sig 400 gånger starkare än månens påverkan på jorden.

Exakt hur sanden har uppstått vet man inte, men man tror att det kan ha och göra med diverse värmeprocesser.

Bilderna är tagna av Cassini vid den senaste förbiflygningen i oktober förra året.

2006-03-10

Bild tagen den 17 februari som visar ett utkast av vatten och is från Enceladus. Foto: NASA/JPL/Space Science Institute

Cassini har funnit spår av flytande vatten på Saturnus måne Enceladus. Vattnet ska enligt uppgift finnas nära ytan och som sagt vara i flytande form. Upptäckten i viktig då vatten är en förutsättning för liv som vi känner det. Om man hittar vatten ökar chanserna att hitta liv, dock är det inget som säger att det finns ett likhetstecken mellan de två.

Att det finns flytande vatten på en sådan liten himlakropp som Enceladus är lite av en överraskning. Vattnet, som är strax över nollpunkten, tinas troligen upp av aktiva vulkaner på Enceladus. Detta gör att Enceladus hamnar i en klubb av fyra himlakroppar som man hittills funnit aktiva vulkaner på. De tidigare är jorden Jupiters måne Io och Neptunus måne Triton.

Man har sedan tidigare funnit andra månar i solsystemet som har flytande vatten, men detta vatten ligger då under ett tjock lager is och har inte kontakt med ytan.

En närmare titt på Enceladus kommer Cassini att få våren 2008 då man kommer att passera på ett avstånd av 350 kilometer. Vid detta tillfälle hoppas man kunna ta en ordentlig titt på månen och dess flytande vatten. Det går nog också att räkna med att man kommer att besöka Enceladus efter att det fyraåriga primäruppdraget är slut.

2006-02-16

Närbild på stormen som ligger på latitud - 36 grader, 168 grader väst longitud. Foto: NASA/JPL/Space Science Institute Audio Lyssna på stormen (mp3).

Rymdsonden Cassini har inte bara fotograferat en storm på Saturnus utan den har även spelat in ett åskväder på den jättelika gasplaneten. Åskvädret beräknas vara lika 3 500 kilometer från norr till söder och ha en kraft som är 1 000 gånger större än ett vanligt åskväder här på jorden.

Stormen upptäcktes den 23 januari då man hörde den och snart var jakten igång för att även fotografera stormen. Men detta var inte så lätt då Cassini inte låg i rätt bana för att kunna fotografera stormen. Istället började man söka av den södra planetsfären och lyckades fånga det hela på nattsidan.

Stormen är det största och mest kraftiga som har upptäcks på Saturnus och slår ett tidigare rekord från 1980 - talet. Man räknar med att stormen kan hålla på i veckor eller kanske enda upp till månader. Dock har man bara erfarenhet från ett fåtal liknade stormar så faktaunderlaget är inte så stort.

Stormen är tillräckligt stor för att kunna observeras från jorden och på spaceweather.com finns bilder av Saturnus där stormen är väl synlig. Stormen följs för tillfället av ett flertal teleskop och både proffsastronomer och amatörastronomer deltar.

2005-12-02

Ytan på Titan. Foto: ESA/NASA. Närbild av landningsplasten ihopsatt av bilder tagna på mellan 7 och 0,5 kilometers höjd. Foto: ESA/NASA.

ESA har offentliggjord resultatet av rymdsondens Huygens resa ner på Tutan. Resultaten finns publicerade i en officiell rapport som gavs ut under onsdagen.

Ännu nästan ett år efter landningen har man bara hunnit börja gräva i den stora hög data och information man har. Bland det som kommit fram kan bland annat nämnas att Titans atmosfär består till största delen av metan och kväve. Speciellt intressant är metanet. För förekomst av metan kräver att det antingen finns organiskt aktivitet eller geologiskt dito. Det troliga är att det är vulkanisk aktivitet som försiggår på Titan.

Förekomsten av metan visar även på att den eller de aktiviteter som producerar metanet troliga är aktiva idag. Detta då metanet i atmosfären långsamt försvinner ut i rymden på 100 miljoner år, vilket är väldigt kort tid i rymdsammanhang.

De första mätningarna började på en höjd av 1 400 kilometer ovanför ytan då Huygens var på väg ner mot ytan. Tack vara de data man samlade in under nedfärden har man fått en ny och utvidgad inblick i en främmande värld. Det handlar om allt från uppbyggnad, beståndsdelar till temperatur och liknade. Man samlade även in data som visade att det blåste rätt rejält under nerfärden. Dock minskade vindstyrkorna med höjden. Till exempel blåste det 30 meter per sekund på 50 kilometers höjd. På 20 kilometers höjd uppmätte man bara vindstyrkor på fyra meter per sekund. Vid en höjd av 120 kilometer blåste det 450 kilometer i timmen, vilket är en stor skillnad mot fyra meter i sekunden.

Som Astrowebb har skrivit om tidigare regnade det även metan och flera blixtnedslag registrerades av Huygens. Nedfärden tog totalt 2 timmar och 28 minuter.

De flesta blixtnedslagen fanns i ett område mellan 40 och 140 kilometers höjd. Detta område var som en andra atmosfär som skilde sig från den andra. Bland annat registrerade instrumenten en högre elektrisk aktivitet inom detta intervall med en topp på 60 kilometers höjd.

När det gäller ytan i det område som Huygens landade i kan det jämföras med nysnö när det gäller att beskriva beskaffenheten. Landningsplatsen ligger på 192,4 grader väst och minus 10,2 grader syd. Vilket är ungefär sju kilometer från den plats där man räknade med att landa. Avståndet mellan platserna kan förklaras med de kraftiga vindarna på hög nivå.

Hela rapporten finns i tidskriften "Nature" som kom ut den 30 november 2005.

2005-09-18

Den internationella rymdsonden Cassini fortsätter att bidra med nya upptäcker om Saturnus och dess system av månar och ringar. Bilder tagna av Cassini när rymdsonden flyger förbi månen Titan visar på det har funnits ett hav av flytande vätska. Exakt när detta hav skulle ha funnits vet man inte riktigt, men det kan mycket väl vara rätt nyligen. Förutom havet har man även funnit bevis på en 1 700 kilometer lång kustlinje samt flera kanaler som sträcker sig hundratals kilometer på ytan.

Cassini har även lyckas fotografera "ekrar" som går tvärs över Saturnus ringar. Detta fenomen är känt sedan innan och man har även lyckas fotografera det hela med hjälp av Voyager och Hubble. När Cassini kom fram till Saturnus var ett av de primära uppdragen att få mer och bättre bilder av dessa fenomen. Ekrar är ungefär 3 500 kilometer lång och 100 kilometer bredda. Bilderna nedan är tagna den 5 september under en period på 27 minuter och på ett avstånd av 318 000 kilometer.

Dessa tre bilder visar ett antal "ekrar" i Saturnus B-ring. Foto: NASA/JPL.

Riktigt vad detta fenomen beror på vet man, men tror att det hela kan ha ett samband med hur Saturnus magnetfält påverkarna ringarna och dess atmosfär. Dock behöver mer studier göras innan man kan uttala sig mer om vad det hela beror på och hur det hela hänger ihop.

2005-08-31

Den gula linjen visar Cassini färdväg vid förbiflygningen. Klicka för större bild. Foto: NASA/JPL/Space Science Institute.

Vid en förbiflygning av Saturnus månen Enceladus den 14 juli i år gjorde Cassini en intressant upptäckt. Efter analyser av datan som samlades in har det visat sig att Enceladus har någon form av värmeprocess i närheten av sin sydpol. Som närmast befann sig Cassini på ett avstånd av 175 kilometer.

Fenomenet som Cassinis upptäckte liknar det som kometer har då dessa närmar sig Solen och kometens is börjar smälta av Solens värme. I fallet Enceladus handlar det dock om någon annan värmekälla, i detta falla lutar det åt geotermisk vulkanisk aktivitet. Oavsätt vad det är som orsakar det hela är det ny och intressant upptäckt av ett fenomen som är högst ovanligt enligt vad man vet idag. Man skall ha i åtanke att trots att området är värme än omgivningen är det fortfarande runt minus 180 grader man talar om.

Karaktären på området omkring Enceladus sydpol tyder att någon form av geologisk aktivitet pågår eller nyligen har pågått i området. Nästa förbiflygning på nära håll av Enceladus kommer att ske i mars 2008.

2005-08-17

Den övre delen av bilden visar ringarna i synligt ljus medan den undre visar prov på olika elektroner. Foto: NASA/JPL/Space Science Institute/SWRI/UCL.

Rymdsonden Cassini, som kretsar runt Saturnus, har gjort ännu en upptäckt. Upptäckten gjordes under en av Cassinis närgångna förbiflygningar av planetens ringar som skedde den 1 juli 2004. Efter att ha analyserat data som instrument ombord på Cassini samlade in under förbiflygningen visade det sig att ringarna hade en egen atmosfär. Sedan tidigare har man upptäckt en atmosfär runt Saturnus A-ring (ordningen på ringarna, inifrån och ut, är D, C, B, A, F, G, E). Enligt mätningarna består atmosfären av "molekylersyre", alltså två syreatomer som sitter ihop. Denna typ av molekyler finns även i Jupiter månarna Europa och Ganymede atmosfär.

Upptäckten gör att de redan gåtfulla ringarna blir än mer gåtfull. Syret härstammar med all sannolikhet från det faktum att ringarna till stor del består av is som när det blir uppvärmt släpper ifrån sig molekyler. Förutom is består ringarna även av grus och sten.

Totalt är ringarna 250 000 kilometer i diameter, men då de är relativt tunna är den sammanlaga bredden bara ungefär 100 kilometer. Varför Saturnus har ringar vet man inte riktigt eller hur gamla de är, men troligtvis är de bara några hundra miljoner år gamla. Från början trodde man att de var lika gamla som Solsystemet, alltså ungefär 4 miljarder år, men denna teori har man alltså frångått i dagsläget.

Upptäckten gjordes av de två instrumenten Neutral Mass Spectrometer (INMS) och Cassini Plasma Spectrometer (CAPS) som har utvecklas i samarbete med ett flertal ESA-länder. Atmosfären kring ringarna är separerat från den som finns runt Saturnus.

2005-08-05

Dessa bilder, som har falska färger, är tagna med en timmes mellanrum och visar Saturnus sydpol. Foto: NASA.

Den internationella rymdsonden Cassini har fotograferat "norrsken" på Saturnus. Fotografierna, som togs den 21 juni av Cassinis Ultraviolet Imaging Spectrograph, visa på ett fenomen på Saturnus poler som kan jämföras med norrsken. Bilderna till höger visar Saturnus sydpol, men man har även laft märke till samma fenomen vid Saturnus nordpol.

Fenomenet bildas när vätgas blir bomberade av elektroner. Det hela är osynligt för den mänskliga ögat då vi inte kan uppfatta UV-ljus.

Cassini lyfte 1997 och det tog sju år innan man var framme vid Saturnus och dess ringar. I början av 2005 landade den av Europa byggda landningssonden Huygens på Titans yta. En yta som består av fast mark och av flytande metan. Dock har det kommit nya teorier om att hela Titans yta är torr.

Alla Huygens råbilder >>

2005-01-19

Huygens troliga landningsplats. Foto: ESA/NASA.

Mosaikbild tagen av Huygens under landningen. Foto: ESA/NASA.

Det har snart gått en vecka sen Huygens landade på Titan. Forskare på ESA håller som bäst på att bearbeta den data man fick in under de 3 timmar och 44 minuter som man tog emot data från Huygens. Det man ännu inte har lyckas list ut riktigt är var någonstans på ytan som Huygens landade. Det bästa man har hittills en gissning (se bild till höger).

Det har också visat sig att den lampa som sitter monterad på Huygens för att ge ljus under landningsfasen fungerade över förväntan. Lampan skulle tändas på en höjd av 700 meter och lysa i minst 15 minuter. Inte nog med att den tändes på exakt 700 meter den lyste också i minst 1 timma.

Det blev verken duns eller plask utan mer som ett "slat". Efter att man analyserat data och bilder kom man fram till att Huygens landade i "gyttja" eller motsvarande på Titan. Exakt vad området som Huygens landade i består av vet man inte riktigt.

Efter att ESA har satt ihop ett antal bilder, tagna från en höjd av 13 - 7 kilometer. Denna mosaik visar att Titan har en komplex geografi som skapas och ändras av väder och vind, bland annat ser man kanaler på ytan. Det som gör det extra intressant är att det är som att titta på jorden som den såg ut för länge sen.

På fredag den 21 januari kommer ESA sända en presskonferens med start klockan 11:00 CET. Presskonferensen kommer sändas både på ESA TV och NASA TV.

Alla Huygens råbilder >>>

2005-01-16

Två dagar har gått sen Huygens landade på Titan. Hittills har ESA tagit emot ungefär 350 bilder. Till detta ska läggas vetenskapliga data och ljud från Titan. Enda röda bocken i protokollet är att man glömde att slå en brytare på Cassini vilket ledde till att man bara kunde utnyttja en av de två tillgängliga kanalerna. Brytaren satt på Cassini, men det var ESA uppgift att tala om för sina kollegor i Kalifornien att utföra manövern. ESA tar också på sig det fulla ansvaret för misstaget.

För att återgå till de positiva nyheterna verkar det som att Titan ör täckt av isblock i varierade storlek och form. Enligt en första analys verkar Titan varit relativt fritt från nedslag de senaste 1 - 2 miljoner åren.

Trots misstaget med brytaren är uppdraget en stor framgång och ESA är övertygade om att man kommer uppnå alla vetenskapliga mål och lite till, trots att man inte fick alla data man ville ha. Det främsta skälet till att ESA har skickat Huygens till Titan är att månens yta och atmosfär är rik på blöand annat kväve och metan. Detta gör att man misstänker att det även kan finnas ämnen som fanns på jorden när den var ung.

2005-01-15 | Uppdaterad 15:30

Foto: ESA/NASA/University of Arizona.

ESA har nu släppt mer bilder varav den första färgbilden från Titan. Färgbilden avslöjar att ytan är mörkare än man trodde. Den andra bilden är sammansatt av flera bilder och ger information om hur landskapet runt omkring Huygens ser ut.

Lyssna på ljud från Titan
Fil 1 - Under inträdet.
Fil 2 - Radareko från Titan.

Huygens gallerisida >>>

2005-01-15 | Uppdaterad 12:50

ESA har tagit emot över 300 bilder och annan data från Huygens. Som jag skrev om igår har man problem med kanal A och detta har inneburit att man inte har kunnat ta emot all data. Bland annat har man inte kunnat ta emot några data från Doppler wind experimentet. Dock är man övertygad om att kunna ta emot informationen vid ett senare tillfälle.

Det var ett uteblivit kommando som gjorde att man inte fick någon data på kanal A under gårdagens inträde. ESA kommer att utreda varför det gick som det gick. I övrigt fungerar allt som det ska.

2005-01-15 | Uppdaterad 00:01 CET!

Ännu en bild från Titan. Foto: ESA.

Foto: ESA.

Första bilden från Titan! Foto: ESA/NASA TV.

ESA har släppt tre bilder från Huygens. Alla bilder är obehandlade. Nästa presskonferens från ESA kommer att hållas klockan 11:00 CET på lördag.

Som Astrowebb har rapporterat om tidigare är Huygens ett framgångsuppdrag. Inträdet och landningen gick som planerat liksom själva uppdraget på Titan. I och med Huygens kommer forskarna på jorden ha att göra i flera år framåt. Flera år av forskning kring en måne som troligen kommer att berätta mycket om jordens ursprung.

2005-01-14 | Uppdaterad 21:55 CET!

Ny bild från Titan som visar landskapet.

2005-01-14 | Uppdaterad 21:10 CET!

Första bilden från Titan! Bilden är obehandlad, trots detta är kvalitén enastående. På bilden syns kanaler tydligt. ESA har verkligen lyckas med Huygens.

Mer bilder kommer att komma senare ikväll.

2005-01-14 | Uppdaterad 18:15 CET!

"En vetenskaplig succé!" kallar ESA Huygens uppdrag. Man har nu börjat ta emot data från Cassini och det betyder att inspelning har fungerat som den ska. Klockan 17:19 CET började man ta emot vetenskapliga data från Huygens via Cassini. Dessa första data visar att Huygens gick in i Titans atmosfär och att den första fallskärmen vecklade ut sig. Alla instrument ombord fungerar som de ska enligt de datasändningar man ha tagit emot. I övrigt mår Huygens bra.

Samtidigt som man tar emot signaler från Cassini fortsätter man att gå signaler från Hugens. Signalen från Huygens innehåller inga vetenskapliga data, men det visar att sonden mår bra och fortfarande fungerar. Att Huygens skulle sända så länge som den gjort är lite av en överraskning. Detta gör att man har en underbemanning av radioteleskop som kan ta emot signalen. Bland annat har man startat upp radioteleskop i Tyskland och Holland. Den senaste signalen, i skrivande stund, togs emot av ett radioteleskop i Australien.

Man räknar med att Huygens batterier kommer att hålla i upp till 7 timmar. En fördel för batterierna är att det är rumstemperatur i sonden vilket gör att de fungerar utmärkt. Ett lite problem man har är man bara kan ta emot signaler på kanal B medan kanal A inte fungerar som den ska. Detta påverkar dock inte möjligheten att få vetenskaliga data från Huygens i någon större grad.

En slutsats man kan dra av att Huygens fungerar längre än väntad är att den har landat på fast mark. Detta är inte säkert, men för närvarande tyder allt på detta.

Senare ikväll räknar man med att kunna visa bilder från Huygens.

Direktlänk till NASA TV.
Datoranimerad film av landningen.

2005-01-14 | Uppdaterad 16:30 CET!

Huygens lämnar Cassini. Foto: ESA.

De första datasändningarna från Cassini med information från Huygens nedfärd har tagits emot. De första sändningarna togs emot klockan 16:10 CET. Data som kommer att tas emot började spelas in klockan nio i morse. Detta gör att det först kommer vara data om Cassinis status och tomma datapaket. Den första informationen från Huygens kommer nå jorden runt klockan 17:00. ESA räknar även med att kunna visa bilder från Titan senare ikväll.

Signalen direkt från Huygens sänder fortfarande mer än två timmar efter landning. Detta är betydligt längre än man räknat med och betyder att Huygens mår bra och lever livet på Titan.

2005-01-14 | Uppdaterad 15:00 CET!

Man tar fortfarande emot en stabil, dock svag, signal från Huygens. Vid klockan 13:45 eller 13.46 landade Huygens på Titan och påbörjade det vetenskapliga arbetet på marken. Strax efter klockan 16:00 CET kommer man att ta emot de första datasändningarna från Cassini. Dessa har i sin tur skickas från Huygens. Först då får vi svar på om de vetenskapliga instrumenten fungerar. Det enda vi vet i skrivande stund är att Huygens har gjort en lyckad landning.

2005-01-14 | Uppdaterad 11:40 CET!

För en stund sen tog man emot en signal från Huygens. Detta betyder att Huygens fungerar som den ska och har börjat sända. Än så länge är det inga vetenskapliga data som tagits emot utan bara en signal om att Huygens fungerar som den ska och har klarat inträdet. Signalen är väldigt svag, men den visar att Huygens lever och mår bra!

Det här är andra gången som man gör ett inträde, förra gången var 1995 i Kiruna då man testade fallskärmarna med en fullskalsmodell av Huygens.

2005-01-13

Huygens som Cassini såg sonden den 26 december förra året. Foto: JPL/NASA.

Imorgon, fredag, är det dags och i skrivande stund ser allt bra ut för Cassini och Huygens. På torsdagens presskonferens berömde ESA NASA för sitt arbete att på ett sådant bra sätt placera ut Huygens.

En intressant detalj är att det finns en mikrofon på Huygens, vilket gör att om allt går som planerat kommer vi att kunna höra eventuella ljud på Titan imorgon kväll. Utöver att spela in ljud kommer Huygens att ta bilder och prover dels under nedfärden och även förhoppningsvis efter landning. Huygens kommer att gå in i Titans atmosfär i en hastighet av 22 000 kilometer i timmen. Totalt kommer nedfärden att ta två och en halv timme.

Se allt direkt på NASA TV
NASA TV kommer att sända till och från under hela dagen. Man kommer att börja klockan 09:00 och sända en halvtimme direkt med kommentarer och senaste nytt. Sen tar man ett uppehåll till klockan 11:00 då man sänder direkt i en och en halv timme. Det är under den här tiden inträdet börjar.

Klockan 13:30 har ESA en presskonferens där man kommer att ha en statusrapport. Nästa stora händelse är klockan 16:00 då vi här på jorden kommer ta emot de första signalerna från Cassini som Huygens. Efter denna statusrapport kommer man att varva kommentarer, direktsändningar från JPL/ESA och presskonferenser. Vid 20:45 kommer ESA presentera de första bilderna från Titan.

Som du ser blir det en heldag framför NASA TV och datorn.

Direktlänk till NASA TV.

2005-01-12

På fredag är det dags för Huygens att landa på Saturnus måne Titan. Själva landningen kommer att äga rum klockan 12:27, svensk tid. Fram till klockan 14:37 kommer Cassini ligga i läge för att ta emot signaler. Om Cassini tar emot någon signal kommer sonden rikta sin antenn mot jorden och börja sända information vidare till jorden. Detta räknar man med kommer att ske klockan 15:07. Omkring 67 minuter senare kommer signalen fram till jorden och först då vet om Titan har klarat sig.

Dagen innan, på torsdag, kommer ESA hålla en presskonferens om Huygens status inför den stora dagen. Presskonferensen kommer att sändas på NASA TV med början klockan 16:55 och med slut klockan 17:30.

2004-12-23

En av årets sista höjdpunkter inträffar på självaste julafton när den av ESA byggda landaren Huygens kommer att lösgöra sig från Cassini och börja sin nedfärd mot Titan. Huygens har följt med Cassini på hela resan i ett sovande tillstånd och har bara blivit väckt en gång i halvåret för att kontrollera systemen ombord. Men nu ärt det alltså slut på skönhetssömnen och dags för verkligheten.

Själva landningen på Titan kommer att ske den 14 januari 2005. Det som är bland det mest spännande är om det blir ett plask eller en duns. Med andra ord kommer sonden att landa på fast mark eller i ett hav? Man tror kunna se hav, dock ej av vatten, på Titans yta. Även i det område där man räknar med att landa finns det en blandning av hav och fast mark.

För att Cassini inte ska följa samma väg som Huygens kommer modersonden utföra en kursändring den 27 december för att undvika att hamna på Titan.

Man räknar med att få rapport om utdockningen vid elva tiden på kvällen, svensk tid.

2004-12-20

Denna ultravioletta bild av Titans atmosfär visar molnstruktur. Bilden är färglagd för att lika de verkliga färgerna. Foto: NASA/JPL.

Medan vi har på jorden åt lussebullar och tittade på stjärngossar, tomtar och lucior hade Cassini sin andra närkontakt med Saturnus måne Titan. Avståndet den här gången var 1 200 kilometer och när man studerade bilderna visade sig att det fanns fullt av moln som inte fanns där vid den förra förbiflygningen för ungefär 2 månader sen. Detta visar att det förekommer växlande väder på Titan precis som här på jorden.

Molnen förekommer på en höjd av 400 kilometer ovanför Titans yta och ger forskarna en enastående chans att studera just denna region. Samtidigt som man fått bilder av moln har Cassini lyckas ta klara och bra bilder av andra delar av Titan. Dessa bilder hjälper till att skapa en heltäckande bild av vad som väntar Huygens när det är dags för sonden att landa eller bada på Titan.

En annan intressant upptäckt är att Saturnus ringsystem bara är mellan 10 och 100 miljoner år gammalt, med andra ord rätt ungt. Hela Saturnussystemet består av stora mänger fruset vatten, is, vilket gör det extra intressant gällande att hitta spår efter liv. För NASAs grundregel är att man ska följa vattnet för att hitta liv.

2004-11-25

Denna bild visar Saturnus A och F ring samt månarna (sett från Saturnus) Atlas, Prometheus, Pandora och Janus. Klicka på bilden för att få en större bild. Foto: JPL/NASA.

Cassini har i dagsläget tillbringat nästan 6 månader i omloppsbana runt Saturnus. Under dessa månader har Cassini skickat mängder av bilder föreställande Saturnus, dess månar och dess ringar.

När det gäller sonden Huygens utförde man den sista kontrollen av systemen ombord innan det är dags för separation i december. Kontrollen visade att Huygens är i toppform och nu är det bara och vänta och se. Själva landningen på Saturnus måne Titan kommer att äga rum i januari nästa år. Den stora frågan som man ställer sig är om det kommer att säga plask eller duns. Med andra ord vad består ytan på Titan av? Är den fast eller flytande? Denna fråga och många mer kommer vi förhoppningsvis få reda på nästa år.

Modersonden Cassini befinner sig också i bra form och i följande bildgalleriet finns nytagna bilder tagna av Cassini.

2004-10-27

Under tisdagen genomförde Cassini en förbiflygning av Saturnus måne Titan. Detta var en av flera planerade förbiflygningar och nästa kommer att äga rum redan den 13 december i år. Då Cassini inte hade direktkontakt med jorden vid tidpunkten för förbiflygningen dröjde det till kvällen innan NASA mottog närbilderna av Titan.

På följande sida följer ett bildgalleri från Cassinis närkontakt med Titan.

2004-08-17

En av de två månarna syns på denna bild (inom fyrkanten). Foto: NASA/JPL.

Cassini fortsätter att studera Saturnus. Nu senast har Cassini upptäckt två nya månar runt Saturnus. Månarna, som bara är 3 respektive 4 kilometer i diameter, upptäckters av Sebastien Charnoz som jobbar på Universitet i Paris.

Cassinis månfynd gör att antalet kända månar runt Saturnus ökar till 33. Totalt tror man att Cassini kommer hitta ett dussintal månar. Men desto mer månar man hittar måste man bestämma sig hur man ska skilja sig på vad som är månar och vad som är objekt i Saturnus ringsystem. Idag har man inget bra system att bestämma detta efter.

Månarna ligger mellan månarna Mimas och Enceladus, vilket är lite överraskande då man inte väntade sig att hitta månar mellan två månar. Enligt modeller borde sådana objekt ha blivit träffade av små kometer. Tack vare upptäckten att månar kan förekomma på platser där man inte trodde kan man komma närmare en beräkning om hur många kometer det finns i yttre solsystemet.

2004-08-04

Saturnus fotad från Cassini. Foto: NASA/JPL/Space Science Institute.

Saturnus ringar i ultraviolett. Foto: NASA/ESA.

Efter sin sju år långa resa har Cassini nu tillbringat drygt en månad i omloppsbana runt Saturnus. Under denna tid har Cassini tagit bilder och undersökt planeten. Den 13 juli tog Cassini en bild som visar hela Saturnus och dess ringar. Bilden är tagen i synligt rött ljus.

I skrivande stund fungerar allt bra ombord på Cassini och inga problem finns rapporterade. Då ESA är med och delar ansvaret för Cassini finns det även ett svensk instrument ombord.

2004-07-15

Torsdagen den 1 juli 2004 anlände Cassini efter en sju år lång resa till Saturnus. Detta skedde efter att man låtit motorn brunnit i 96 minuter för att sänka farten. På jorden kunde teknikerna och vetenskapsmännen bara sitta och hoppas på det bästa medan Cassini förhoppningsvis skulle göra det man ville.

När Cassini väl hade gått in i omloppsbana runt Saturnus började det vetenskapliga arbetet direkt. Arbetet kommer att fortgå i minst fyra år och under den tiden kommer vi dels få lära oss mer om Saturnus och dess mest intressanta månar. Till exempel Titan för att nämna en.

För några dagar sen tog Cassini de bästa bilderna av Saturnus ringar i ultraviolettljus som någonsin har tagits. Med hjälp av bilderna kan man bland annat konstatera att det finns mer is i de yttre ringarna än de inre.

Från insidan till utsidan är ringarna namngivna enligt följande D, C, B, A, F, G och E.

2004-06-27

Denna närbild av Phoebe är ihopsatt av flera bilder tagna av Cassini under förbiflygningen den 11 juni. Foto: NASA.

Rymdsonden Cassini är bara dagar från att komma fram till målet för sin sju år långa resa - Saturnus. Om allt går som planerat kommer Cassini gå in i omloppsbana runt Saturnus den 1 juli. Väl framme kommer Cassini spendera minst fyra år med att karlägga planeten och dess månar. Redan innan sonden är framme har den skickat tillbaka bilder på en av Saturnus mest intressanta månar - Phoebe.

Den 11 juni genomförde man en närgången förbiflygning av Phoebe och för några dagar sen släppte NASA en närbild av månen som tillsammans med insamlad data visar att Phoebe troligen härstammar från utanför vårat solsystem. Detta visar att Saturnus och dess månar har mycket att bjuda på under de minst fyra år som Cassini kommer att spendera i vetenskapens tjänst i bana runt Saturnus.

Med sig har Cassini den lila landaren Huygens. Meningen är att Huygens i början av 2005 ska gå ned fenom Titans atmosfär med en hastighet av 18000 km/t. Nedfärden kommer att ta mellan 2 till 2,5 timmar. Detta är en lång tid, och det beror på att Titans gravitation endast är 1/7 av den på jorden. Den långa nedfärden ger Huygens gott om tid att analysera Titan-atmosfärens tryck, temperatur, samt bestämma den kemiska sammansättningen. Läs mer om Huygens >>>

2004-05-29

Den 1 juli 2004 kommer Cassini fram till sitt mål, Saturnus. Resan dit har då tagit nästan sju år. En sju år lång resa som har gått utan några större tekniska problem.

Med sig har Cassini med sig en liten sond vid namn Huygen. Huygen är byggd inom det europeiska samarbete ESA och kommer att undersöka Titans atmosfär. Detta kommer gå till så att Cassini kommer att släppa Huygen den 25 december 2004 och i början av 2005 kommer Huygen gå in i Titans atmosfär. Väl där kommer Huygen att använda sina sex instrument för att lära oss mer om Titan.

Titan ses som en väldigt intressant måne då man tror att denna är från solsystems början för 4,5 miljarder år sen.
Ombord på Cassini finns det tolv instrument som sonden kommer att använda under sina fyra åt i omloppsbana runt Saturnus. Cassini kommer att bli den första sonden att gå in i omloppsbana runt Saturnus.

2004-04-10

Cassini, som har ungefär 3 månader kvar till Saturnus, har fångat två relativt stora stormar på Saturnus. Det specifika denna gång är att dessa två stormar var i slutfasen att bli en storm. På jorden varar en storm oftast bara några dagar eller veckor, men på Saturnus och de andra gasjättarna kan en storm hålla på i månader, år eller till och med årtionden.

Det här är bara den andar gången som man fångar detta ovanliga fenomen på bild när det händer på Saturnus. Innan stormarna blev en var dem nästa 1 000 kilometer bredda var och hade pågått i ungefär en månad. Man vet att det inte är helt ovanligt att en storm får nu energi genom att "äta" upp en annan storm.

När det gäller ovan nämnda stormar röde dig sig i en hastighet av 11 respektive 6 meter/sekund. man kan likna sammanslagningen av de två stormarna som två bilar som kör emot varandra på motorvägen och till slutkrockar.

Som mest har man mät upp stormar på Saturnus som har haft en hastighet på 450 meter/sekund, vilket är rekord i vårt Solsytem.

Stormarna syns som två prickar på södra halvklotet. Foto: NASA.