Astrowebb - Rymdnyheter på svenska!

Astronaut.
Astronaut.
Foto: NASA.

Den så kallade Augustine-kommissionen, som tidigare i år fick i uppgift av USAs president barack Obama att se över USAs bemannade rymdprogram, har nu presenterat en sammanfattning av sin slutrapport. I rapporten kommer kommissionen inte med några rekommendationer utan med fem förslag på hur USAs bemannade rymdprogram kan utformas.

Två av förslagen, förslag 1 och 2, utgår från att nuvarande budgetanslag kvarstår vilket innebär att bemannade månresor blir kraftigt försenade och resor längre ut inte är att tänka på. Resten av förslagen utgår från en budgetökning per år med 21 miljarder kronor, jämfört med begärda medel för budgetåret 2010, fram till budgetåret 2014. Därefter räknar kommissionen med en budgetökning på 2,4 procent per år för att täcka inflationen. NASAs begärda budget för budgetåret 2010 ligger på 131,7 miljarder kronor.

Flera förslag går ut på att NASA ska avstå från utvecklandet av en egen bärraket för att ta sig till omloppsbana och istället satsa pengarna på en större bärraket som kan ta människor och nyttolast till månen och vidare. Den mindre bärraketen skulle i sådana fall utvecklas av privata företag. En sak som alla förslag har gemensamt är att det inte kommer gå att övertäcka glappet mellan rymdfärjeprogrammet och nästa generations bemannade rymdfarkost utan betydligt ökade anslag.

Förslag 1:

ISS
ISS.
Foto: NASA.

Detta förslag följer i stort sätt riktlinjerna som USAs president George Bush drog upp i januari 2004 och som NASA nu arbetar med inom Constellationprogrammet. Förslaget förutsätter att den nuvarande budgeten bibehålls. ISS-programmet läggs ner 2015 och rymdstationen skickas ner för att brinna upp i atmosfären samtidigt som utvecklandet av bärraketen Ares 1 fortsätter. I projektet finns även utvecklandet av månlandaren Altair och bärraketen Ares V med. För att avveckla ISS krävs dock ytterligare pengarmedel.

Kommissionen tydliggör att detta alternativ redan ligger efter tidsplanen på grund av tidigare budgetneddragningar. Det står även klart att om inga ytterligare budgetökningar sker kommer Ares V inte vara klar förrän långt in på 2020-talet. Altair och övriga system nödvändiga för en månlandning kommer i sin tur vara klara tidigaste under 2030-talet.

Förslag 2:
Även det andra förslaget utgår från att nuvarande budgetplan inte ändras. När det gäller ISS skulle ISS-programmet förlängas till 2020, vilket en majoritet av medlemsländerna vill. Rymdfärjorna skulle genomföra sitt sista uppdrag under budgetåret 2011. Ares V skulle utvecklas av NASA medan farkoster för att ta upp människor i låg omloppsbana runt jorden skulle skötas av privata intressen. Statliga medel, via NASA, skulle dock bidra till denna utveckling.

Med detta förslag skulle Ares V vara klar för uppskjutning i slutet av 2020-talet dock skulle övrig utrustning som behövs för ett uppdrag till månen inte rymmas inom budgeten.

Förslag 3:
Det tredje förslaget följer i stort sätt det program som finns idag med att utveckla Ares 1, Ares V, Orion samt börja utforskning av månen. ISS-programmet skulle läggas ner 2016 och rymdfärjeprogrammet skulle förlängas till 2011. Förlängningen av rymdfärjeprogrammet och nedmonteringen av ISS skulle behöva mer pengar än vad som finns budgeterat idag. Ares 1 och Orion skulle vara klara för sin första flygning budgetåret 2017 och en första månlandning skulle ske i mitten av 2020-talet.

Förslag 4:

Ares V och Ares 1.
Ares V och Ares 1.
Foto: NASA.

Det fjärde förslaget består av två delförslag som har gemensamt att ISS-programmet förlängs till 2020 och att privata företag får utveckla farkoster för att ta människor till låg omloppsbana runt jorden. Båda delförslagen skulle möjliggöra en första bemannad månresa i mitten av 2020-talet.

Förslag 4A:
Rymdfärjorna slutar flyga budgetåret 2011 och en mindre variant av Ares V, kallad Ares V (lite), utvecklas. Denna variant skulle ha en nyttolastkapacitet på 140 ton istället för Ares Vs 160 ton.

Förslag 4B:
Rymdfärjeprogrammet förlängs till 2015 med det antal flygningar som behövs för att flyga säkert under hela perioden. Genom att förlänga rymdfärjeprogrammet anser kommissionen att NASA kan nyttja detta och utveckla en bärraket för tunga nyttolaster som utnyttjar teknik som användas inom rymdfärjeprogrammet. Denna bärraket skulle ha en uppskattad nyttolastkapacitet på 100 till 110 ton.

Förslag 5:
Det femte förslaget består av tre delförslag och inriktar sig på en breddare utforskning av vårt närområde. Skillnaden mellan förslagen är att i delförslag 5A utvecklar NASA Ares V (lite), i delförslag 5B utvecklar privata företag en bärraket för tunga nyttolaster och i förslag 5C utvecklas en bärraket för tunga nyttolast som bygger på rymdfärjeprogrammets teknik. Förslag 5B förutsätter att NASA bidrar med pengar.

Gemensamt för alla tre delförslag är att rymdfärjeprogrammet läggs ner budgetåret 2011 och ISS-programmet förlängs till 2020. I början av 2020-talet genomförs bemannade förbiflygningar av månen, besök vid Lagrangepunkterna och asteroider. I slutet av 2020-talet genomförs rendezvous med Marsmånar eller en bemannad månlandning.

Kommissionens slutsatser
Några av slutsatserna som kommissionen kommer fram till är att NASA måste anpassa sin organisation till sina uppdrag, mål och budget. Att samarbeta med andra länder och den privata sektorn är ett måste för att klara av en effektiv utforskning av rymden. Det ligger även i USAs och de andra medlemsländernas intresse att förlänga ISS-programmet till 2020. Målet för NASA ska vara att landsätta människor på Mars men att resan dit måste ske stegvis.

När det gäller gapet mellan slutet på rymdfärjeprogrammet och den första bemannade flygningen i nästa program ser kommissionen bara en möjlig för att minska gapet. Denna möjlighet är att förlänga rymdfärjeprogrammet.