Senaste nytt >>>

2009-03-14

Både Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) och Lunar CRater Observation and Sensing Satellite (LCROSS) anlände till Florida och Kennedy Space Center som planerat i mitten av februari. Sedan dess har båda rymdsonderna genomgått kontroller och förberetts inför uppskjutning. En uppskjutning som nu blivit framflyttad en månad och kommer ske tidigaste den 20 maj. Anledningen till framflyttningen är att en satellituppskjutning som ska ske från samma startplatta innan det är dags för LRO att lyfta har blivit försenad på grund av tekniska problem.

När det gäller bärraketen fortlöper förberedelsearbetet planenligt. Förseningen kommer inte påverka innehållet eller längden på uppdraget något.

På onsdagen påbörjade rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter en två dagar lång resa från NASAs Goddard Space Flight Center till Kennedy Space Center. Resan kommer ske med lastbil och kommer efter en två månaders lång testperiod av rymdsonden. Testen har skett i en  vakuumkammare där rymdsonden har utsatts för både extrem kyla och extrem hetta, allt för att simulera miljön i rymden. Förutom testandet av Lunar Reconnaissance Orbiter har teknikerna på Goddard även byggt rymdsonden.

När Lunar Reconnaissance Orbiter kommer fram till Kennedy Space Center under fredagen kommer rymdsonden gå in i en sista fas av tester och förberedelser. Uppskjutningen är planerad till den 24 april i år.

2008-12-21

Den amerikanska månsonden Lunar Reconnaissance Orbiter avslutade i mitten av veckan ännu en testomgång i vakuumkammaren. Totalt har Lunar Reconnaissance Orbiter över tvåtusen testtimmar  bakom sig varav över 600 i vakuumkammaren. Under dessa timmar i vakuumkammaren har rymdsonden utsatts för samma påfrestningar som den kommer känna av i rymden. Hittills har alla tester genomförts planenligt och i skrivande stund ser det ut som att rymdsonden kommer vara klar för en uppskjutning den 24 april nästa år. Det som kan hindra en uppskjutning är förseningar för andra rymdsonder med planerade uppskjutningar under nästa år.

NASA ser Lunar Reconnaissance Orbiter som det första steget i sitt nya månprogram och återtåg till månen.

2008-07-30

Uppskjutningen av den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter har flyttas fram till början av nästa år. Tidigare var uppskjutningen av rymdsonden planerad till början av november men nu är det tidigaste uppskjutningsdatumet satt till den 27 februari 2009. Totalt kommer NASA ha 18 dagar på sig att genomföra uppskjutningen innan uppskjutningsfönstret stängs. Resan till månen tar sedan ungefär fem dagar.

Anledningen till förflyttningen av uppskjutningsdatumet är att NASA måste ta hänsyn till ett test av ett rymdplan som Pentagon kommer genomföra. Pentagon kommer skicka upp sitt rymdplan, som är obemannad, från Kennedy Space Center och landa på Edwards flygbas i Kaledonien. Rymdplanet är ungefär en fjärdedel så stort som NASAs rymdfärjor.

2008-05-06

LRO syns har under de pågående sluttesterna. Foto: NASA.

I slutet av året är det dags för NASA att ta sitt nya månprogram ut i rymden i och med den planerade uppskjutningen av Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO). Rymdsondens huvuduppgift är att kartlägga månens yta och hjälpa till att ta fram en högupplöst karta av vår närmaste granne i rymden. Till sin hjälp har rymdsonden sex huvudinstrument som förutom att ta fram en karta över månen kommer studera och mäta olika typer av strålning som förekommer på och omkring månen. Alla uppgifter som LRO har är förberedelser inför de bemannade månresor som är planerade till omkring år 2020.

Uppskjutningen av LRO är satt till den 31 oktober och i skrivande stund pågår de sista testerna och arbetet med rymdsonden och dess bärraket av typ Atlas V. Enligt de senaste rapporterna fortlöper arbetet som planerat och det finns idag inga kända tekniska problem som kan förhindra en uppskjutning i slutet på oktober.

Med sig till månen kommer LRO ha en fripassagerare vid namn Lunar CRater Observation and Sensing Satellite (LCROSS). LCROSS enda uppgift är att vid framkomsten till månen genomföra en kontrollerad kraschlandning nära månens sydpol. Området, som ligger i permanent skugga, är intressant då det kan finnas vattenis. Med LCROSS hoppas NASA kunna bekräfta tidigare uppgifter från bland annat Lunar Prospector om förekomsten av vattenis. Läs mer om LCROSS >>>

Fram till den 27 juni har alla som vill och har tillgång till Internet möjlighet att bli en del av uppdraget. Detta genom att gå in på NASAs webbsida för LRO och skriva in sitt namn. Namnet kommer sedan att föras in i en databas med alla andras namn och placeras på ett mikrochip. Mikrochipet kommer sedan att placeras ombord på LRO.

2006-07-31

NASA har valt den av Lockheed Martin byggda Atlas V raketen att lyfta månsonden Lunar Reconnaissance Orbiter med under hösten 2008. Detta är femte gången som NASA väljer att använda en Atlas V raket för att skjuta upp en av sina rymdsonder. Tillsammans med LRO kommer man även rymdsonden Lunar CRater Observation and Sensing Satellite (LCROSS) att lyfta. LCROSS uppgift är att göra en kontrollerad kraschlandning på månen. Detta för att forskare ska få en möjlighet att studera vad de översta lagren av månytan består av.

Resan till månen kommer att ta ungefär tre till fem dagar och väl framme kommer LRO att lägga sig i omloppsbana och börja studera månen med en noggrannhet och upplösning som ingen rymdsond gjort innan.

Tidigare har Atlas V raketen hjälp till att placera Mars Reconnaissance Orbiter (2005) och Pluto New Horizons (2006) i rymden. Förutom LRO har NASA beslutat att använda Atlas V till uppskjutningen av Solar Dynamics Observatory (2008) och Mars Science Laboratory (2009).

2006-05-19

Artistbild av LRO i bana runt månen. Bild: NASA.

NASAs nästa månsond, Lunar Reconnaissance Orbiter, fick i veckan klartecken att lyfta under 2008. Den kommitté som har undersökt uppdraget ansåg att det låg i linje med NASAs månprogram och att det skulle bli klar i tid och hålla budget.

Lunar Reconnaissance Orbiter är det första steget som NASA tar för att återvända till månen i sitt nya månprogram. LRO, som namnet förkortas till, kommer att kartlägga hela månen under nästan ett år med hög noggrannhet. Detta kommer att innebär att vi kommer få den mest kompletta och detaljerade bilden av månen någonsin.

Under det år man planerar att vara aktiva kommer man kartlägga månens yta i flera olika detaljnivåer. Man kommer även att kartlägga typografin och mäta temperaturen vid polområdena. Banan kommer att vara cirkulär och på en höjd av 30 - 50 kilometer ovanför ytan.

Rymdsonden väger ungefär 1 000 kilo och kommer att drivas av solpaneler som genererar 400 W som driver sonden. Överföringshastigheten kommer att ligga mellan 100 - 300 Mbps och man räknar med att kunna ta emot upp till 900 Gb data per dag.