2010-08-21

Månen fotograferad under Apollo 11s uppdrag. Foto: NASA.

Med hjälp av fotografier tagna av månsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har forskare kommit fram till att vår rymdgranne krymper. Att månen krymper har forskarna kommit fram till genom att LRO fotograferat förkastningar/sprickor på månens yta. Förkastningarna är sprida globalt över hela månen vilket har fått forskarna att dra slutsatsen att månen krymper. Forskarna har även kommit fram till att krympningen har skett i geologisk närtid och att det finns en möjlighet att den pågår än idag.

Att månen krymper tros bero på att dess inre fortfarande håller på att svalna av och resultaten innebär att månen är geologisk aktiv. Tidigare har den allmänna synen på månen varit att den är geologisk död och att ingen geologisk aktivitet pågår.

När det gäller storleksordningen på krympningen har siffror på 200 meter globalt nämns och att detta skulle ha skett under en lång period. Med andra ord finns det ingen risk att månen skulle krympa bort totalt inom den närmaste tiden.

Video

Äldre nyheter >>>

Uppdragsinformation

LRO. Bild: NASA.

LRO är NASAs första uppdrag i deras nya månprogram. Rymdsonden kom till efter att USAs president George Bush presenterat NASAs nya vision om att åter flyga människor till månen. Huvuduppgiften för LRO är att kartlägga månen i detalj samt studera strålningen i månens närhet. När det gäller kartläggningen av månen kommer rymdsondens instrument kunna ta fotografier med en upplösning på 50 centimeter per pixel. Det finns även instrument ombord för att söka och kartlägga eventuell vattenis vid månens poler. Läs mer om instrumenten >>>

Resan till månen kommer ta fyra dagar och väl framme kommer rymdsondens slutfiltiga omloppsbana på i medeltal 50 kilometers höjd. Vikten på LRO är ungefär 1000 kilo varav 100 kilo utgöras av instrument och 500 - 700 kilo bränsle. Med hjälp av solpanelerna kan rymdsonden producera 400 watt. Med hjälp av sin KU-bandsantenn kommer LRO kunna skicka ungefär 900GB av data per dag i en hastighet av 100 - 300 Mbps. Utöver detta finns det även en S-bandsantenn för att bland annat skicka kommandon till rymdsonden.

Med hjälp av de fotografier som LRO kommer skicka tillbaka till jorden kommer NASA att utse de platser som framtida bemannade  och obemannade uppdrag kan använda som landningsplatser. NASA kommer även använda LRO för att kartlägga dessa platser extra noga.

LRO kommer separera från det sista raketsteget först och efter att raketsteget ändrat sin bana något kommer LCROSS separera. LCROSS och det andra raketsteget från bärraketen kommer sedan inledda en fyra månader lång resa tillsammans innan båda två kommer kraschlanda på månen. Exakt var kommer bestämmas några veckor innan kraschlandningen. Läs mer om LCROSS >>>

Även LRO kommer genomföra en kontrollerad kraschlandning vid slutet av sitt uppdrag.