Senaste nytt >>>

2010-09-21

Den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO), som under ett år arbetet med att kartlägga månens yta och topografi, har nu officiellt påbörjat sitt vetenskapliga uppdrag. Kartläggningen av månens yta gjordes för att få fram en detaljerad karta som ska kunna användas för att planeringen av framtida landningsplatser för både obemannade och bemannade månlandningsfarkoster. Att uppdraget skulle övergå i en vetenskapsdel var känt långt innan Obamas nya rymdversion gjorde att bemannade månuppdrag hamnade långt in i framtiden.

Det officiella överlämnandet av LRO till NASAs vetenskapsdivision gjordes på torsdagen den 16 september. Det vetenskapliga uppdraget är tänkt att pågå i två år med stor möjlighet till förlängning ifall instrument och rymdsond klarar av det. För rymdsonden och dess instrument kommer omläggningen inte att betyda någon större skillnad då det mest är tolkningen och bearbetningen av den insamlade datan som kommer ändra inriktning.

Även om den officiella vetenskapliga delen av uppdraget inte påbörjades förrän i torsdags har de första vetenskapliga resultaten av rymdsondens undersökningar redan släppts. Resultaten handlar om under vilken period som månen träffades av mest och störst nedslag. Genom att studera 5000 kratrar på ytan med hjälp av instrumentet LOLA (Lunar Orbiter Laser Altimeter) har en grupp av astronomer kommit fram till att det äldre höglandet på månen har generellt fler större nedslag. Detta betyder i sig att de flesta nedslag av stora asteroider och kometer på månen skedde i dess tidiga historia. Genom att kartlägga nedslagen har astronomerna kommit fram till att de stora nedslagen slutade ske för ungefär 3,8 miljarder år sedan. Förutom att öka vår förstålelse för månen ökar dessa studier även vår förståelse för den unga jorden och dess påfrestningar.

Äldre nyheter >>>