På månen
- Mer läsning -
Åter till månen.
Orion.
Bärraketerna - Ares I och V.
Översikt över månuppdraget.
Varför åka till månen?
Apolloprojektet.
G. Bushs rymdvision.
Auroraprogrammet
www.astrowebb.com
 
Ares I och V - NASAs nya raketer
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information

2006-07-02

NASA har nu officiellt döpt sina nya raketer som ska ta astronauter till ISS, månen och senare även till Mars. Namnen är både en hyllning till det som varit och en blick framåt mot det som kommer. Namnen man valt är Ares 1, för den "lila" raketen, och Ares V, för den större som ska ta upp stora laster i omloppsbana runt jorden.

Namnet Ares är en pseudonym för Mars och I och V är en hyllning till Saturn I och Saturn V raketerna som under Apolloprogrammet tog människan till månen. Än har man inte tagit något beslut om vad rymdfärjans ersättare - Crew Exploration Vehicle (CEV) - ska hetta.

Bärraketerna

De två nya bärraketerna
De två nya bärraketerna.
Bild: John Frassanito and Associates, NASA.

För att få upp CEVn och last i rymden kommer NASA att utveckla två nya bärraketer som bygger på den teknologin som man använder för dagens rymdfärjor och erfarenheter från Apolloprogrammet.

För att få upp CEVn i låg omloppsbana kommer man använda en tvåstegsraket - Ares I. Det första raketsteget kommer att bestå av en motor som idag används på rymdfärjans sidoraketer och således drivs av fastbränsle. Det andra raketsteget kommer att bestå av en uppdaterad J-2 motor. J-2 motorn användes under Apolloprogrammet för att skicka upp Apollofarkosterna. Denna kommer att drivas av flytande bränsle. Nackdelen med fastbränsle är att raketen fungerar precis som en fyrverkeripjäs - när man väl tänt på brinner det till bränslet är slut. Lyftkraften för denna raket kommer vara 25 ton.

För att få upp tunga laster, såsom månlandarmodulen, kommer man använda en "tunglyftare" - Ares V, som är uppbyggt på ett lite annorlunda sätt. Dock kommer man använda ett system av två startraketer med fast bränsle och fem RS-68 motorer, vilket är samma typ som används av Delta IV-raketen. Förutom att lyfta tunga laster kommer man även kunna skicka upp bemannade farkoster med denna raket. Total lastkapacitet blir 125 ton, ungefär en och en halv gång mer än dagens rymdfärjor.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.