2009-02-01
Fotografi av bärraketen.
Foto: mephi.ru.
|
Efter en försening på
ett dygn lyfte den ryska satelliten Koronas-Foton utan problem på
fredagen. Uppskjutningen skedde med en bärraket av typ Tsyklon-3 klockan
14:30, svensk tid, på fredagseftermiddagen. Uppskjutningsplats var
Plesetsk Cosmodrome som ligger ungefär 800 kilometer norr om Moskva.
Efter 45 minuter separerade satelliten från det sista raketsteget och
uppskjutningsfasen avslutades. Hittills har alla system ombord fungerat
som planerat och enligt den ryska markkontrollen fungerar satelliten
tillfredställande.
Koronas-Foton är Rysslands första
större vetenskapliga satellit på över fyra år och kommer användas för
studier av Solen. Satelliten är den tredje i raden av
solobservationssatelliter som Ryssland skickat upp dem senaste femton
åren. Tidigare satelliter var Koronas-I/Intercosmos-26, som lyfte den 2
mars 1994, och Koronas-F, som lyfte den 31 juli 2001. Om allt går som
planerat kommer Koronas-Foton studera Solen under tre år vilket gör att
satelliten kommer vara verksam under nästa solfläcksmaximum år
2011/2012.
Video
Video av
uppskjutningen >>>
Uppdrags- och
satellitinformation
Koronas-Foton har en cirkulär omloppsbana på 500 kilometers höjd med en
banlutning på 82,5 grader. Satellitens massa vid uppskjutningen var 1920
kilo varav 540 kilo är instrument. De vetenskapliga instrumenten består
bland annat av spektrometrar för studier av Solen i ett brett spektrum
från ultraviolett via rötgenstrålning till gammastrålning. Meningen är
att instrumenten ska studera den energi som produceras vid solutbrott
(solar flares). Dessa våldsamma utbrott skickar bland annat iväg
magnetisk energi och accelererar laddade partiklar till nära
ljushastigheten.
Förutom att studera och analysera
solutbrott finns det även ett solteleskop med tillhörande kamera ombord.
Kameran kommer ta högupplösta fotografier av Solen var femte minut.
Detta kommer innebära att forskarna kommer kunna kartlägga och se
uppbyggandet av solutbrott med en väldigt hög tillförlitlighet. Totalt
kommer det tas över en miljon fotografier under det tre år långa
uppdraget. Det finns även instrument ombord som kommer mäta förekomsten
av högenergipartiklar i området runt satelliten. Genom att mäta
förekomsten av högenergipartiklar och kartlägga hur mängden ändras allt
eftersom Solens aktivitet varierar hoppas forskarna få reda på mer om
sambandet mellan Solens aktivitet och rymdvädret i närheten av jorden.
Förutom vetenskapsmän från Ryssland
har även dito från Indien och Ukraina deltagit i utvecklandet av de
vetenskapliga instrumenten. Satelliten ingår även i programmet
International Living With a Star (ILWS). ILWS är ett samarbete mellan
Ryssland, USA, Europa, Kina, Japan och Canada där ett flertal satelliter
och rymdsonder används för att studera Solen.
