ESAs
rymdbaserade teleskop Planck har nu kommit med sina första resultat.
Enligt uppgift från ESA ska datan som samlas in vara av god kvalité och
tyder på att Planck kommer göra sitt jobb och ge oss en bara karta över
Universum och bakgrundstrålningen. För att få fram dessa första data
skannade Planck av himlen mellan den 13 och 27 augusti. Avskanningen
gjordes efter en period där rymdsondens alla instrument hade gåtts
igenom och kontrolleras. Kontrollerna visade att instrumenten fungerade
som de skulle och när även den första provavskanningen var avklarad
kunde det vetenskapliga arbetet börja på allvar.
Om allt går enligt planerna kommer Planck tillbringa 15
månader av oavbrutet arbete för att samla in data till två heltäckande
kartor. Den första heltäckande kartan kommer kunna sättas samman om
ungefär sex månader.
2009-07-06
För några
dagar sedan nådde ESAs rymdsond Planck fram till sin slutgiltiga
omloppsbana runt Lagrangepunkt 2 (L2). Samtidigt som rymdsonden
genomförde den långa motortändning som fick Planck att lägga sig i
omloppsbana runt L2 skänktes även rymdsondens hastighet. Totalt sänktes
hastigheten med 211,6 kilometer i timmen till 1010 kilometer i timmen.
Tillsammans med jorden och L2 har Planck nu en relativ hastighet på 29,5
kilometer per sekund runt solen.
Förutom att att nå fram till L2 har Plancks detektorer ingående i High
Frequency Instrument blivit det kyligaste kända objektet i Universum.
Detta efter att rymdsondens aktiva och passiva kylningssystem kylt ner
detektorerna till minus 273,05 grader Celsius. Detta ska jämföras med
den absoluta nollpunkten som är minus 273,15 grader Celsius eller noll
grader Kelvin. Anledningen till att detektorerna måste kylas ner till
nära den absoluta nollpunkten är att instrumenten ska kunna detektera
temperaturskillnader på en miljondels grad gällande den komiska
bakgrundstrålningen.
För att lyckas med att kyla ner instrumenten till nära
den absoluta nollpunkten används dels ett passivt kylningssystem och
dels ett aktivt dito. Det passiva kylningssystemet reflekterar ut värmen
i rymden vilket sänker temperaturen till ungefär minus 230 grader
Celsius. Vid denna punkt tar det aktiva kylningssystemet vid och sänker
temperaturen till önskad nivå.
2009-05-14
Herschel och Planck lyfter.
Foto: ESA.
Efter flera förseningar lyfte till slut Herschel och Planck mot sitt mål 1,5
miljoner bort. Uppskjutningen skedde planenligt klockan 15:12, svensk
tid, på torsdagseftermiddagen från Franska Guyana. Alla raketsteg i
bärraketen, Ariane 5, tände och separerade normalt och klockan 15:48,
svensk tid, separerade Herschel planenligt. Två minuter senare följde
Planck efter och separerade från det sista raketsteget. Även denna
separation skedde planenligt.
Strax efter separationerna fick ESAs markkontroll kontakt med båda
rymdsonderna och en första kontroll visade att allt fungerade normalt.
Under morgondagen kommer både rymdsonderna genomföra varsin
motortändning för att starta sin två månader
långa resa. Målet för resan är Lagrangepunkt 2 som ligger 1,5 miljoner
kilometer från jorden. Väl framme kommer Herschel och Planck lägga sig i
varsin omloppsbana runt Lagrangepunkt 2. Därifrån kommer sedan
rymdsonderna studera Universum och dess historia utan störningarna från
jorden och dess atmosfär.
Video av uppskjutningen
2009-05-13
Bärraketen framme på startplattan.
Foto: ESA.
Vid
strax innan två, svensk tid, på onsdagseftermiddagen påbörjade
bärraketen Ariane 5 den 2,6 kilometer långa resan från
monteringsbyggnaden till startplattan. Ombord under den en och en halv
timme långa resan fanns rymdteleskopen Planck och
Herschel. Hela manövern
genomfördes planenligt och bärraketen med sin värdefulla last står nu
redo på startplattan inför torsdagens uppskjutning.
Uppskjutningen är planerad att ske klockan 15:12,
svensk tid, den 14 maj. Uppskjutningsfönstret öppnar klockan 14:40 och stänger
klockan 15:52. I skrivande stund finns det inga tekniska problem
rapporterade som kan hindra en uppskjutning.
Efter
att problemen med bärraketen har åtgärdas har uppskjutningen av
Herschel och Planck fastställs
till den 14 maj. Uppskjutningsfönstret öppnar klockan 14:12, svensk tid,
och stänger klockan 15:07, svensk tid. Båda rymdsonderna har monteras på
toppen av bärraketen och inom kort kommer allt vara klart för att köras
ut till startplattan.
2009-04-20
På måndagen meddelade Arianespace att uppskjutningen av
Herschel och Planck blivit
framflyttad. Orsaken är problem med bärraketen Ariane 5. Exakt vad
problemet består i vill inte Arianespace tala om.
Det hela innebär dock att tekniker måste utföra fler kontroller av
bärraketen innan den kan lämna monteringshallen. En första analys tyder
på att kontrollerna kommer ta flera dagar och det är först efter detta
som ett nytt uppskjutningsdatum kan sättas.
2009-04-13
Efter
noggranna kontroller av att Herschel klarar påfrestningarna under
uppskjutningen har ESA beslutat att uppskjutningen av
Herschel och Planck ska ske den 6
maj i år. Anledningen till de utökande kontrollerna var att visa
personer inom ESA för några veckor sen blev osäkra på att
rymdteleskopets primärspegel skulle klara av vibrationerna som uppstår
under uppskjutningen. Anledningen till oron är att spegeln, som har ett
mått på 3,5 meter, är den största som skickas upp i rymden.
2009-04-07
Nästa
månad planerar ESA att genomföra en tandemuppskjutning. Rymdsonderna som
kommer skickas upp ombord på samma bärraket är
Herschel och Planck. Båda två är
rymdteleskop som kommer hjälpa till att ge svar på frågor om Universum
och dess historia. Förutom att skickas upp samtidigt kommer rymdsonderna
även att läggas i samma område 1,5 miljoner kilometer från jorden,
nämligen i Lagrangepunkt L2.
Uppskjutningen har blivit framflyttad flera gånger på
grund av olika tekniska orsaker och den senaste framflyttningen från en
planerad uppskjutning i slutet av april beror på att ESA vill genomföra
fler kontroller över hur Herschel, som är den större rymdsonden, kommer
klara påfrestningarna under uppskjutningsfasen. ESA har ännu inte satt
något officiellt uppskjutningsdatum mer än att planen är att lyfta under
majmånad.
Uppskjutningen kommer ske med en bärraket av typ
Ariane 5 och uppskjutningsplats kommer vara rymdcentret Kourou i Franska Guyana.
