Uppdrag:
CryoSat-2. Uppskjutning: Klockan 15:57 den 8 april 2010. Bärraket: Dnepr. Uppskjutningsplats: Baikonur Cosmodrome, Kazakstan. Omloppsbana: 717 km. Uppdragslängd: minst tre år.
Klockan
15:57, svensk tid, på torsdagseftermiddagen lyfte ESAs issatellit CyroSat-2 planenligt. Uppskjutningen skedde från
en underjordisk silo med hjälp av av en bärraket av typ Dnepr. Efter att
raketen lämnat silon stod den still en kort stund för att sedan sätta
fart söderut och uppåt. Sjutton minuter efter att raketen lyft
separerade CyroSat-2 planenligt. Bekräftelsen på detta togs emot av
markstationen i Malindi i Kenya.
Närmast följer en tid av kontroller av
systemen ombord innan satelliten kan sättas i aktiv tjänst.
Uppdragsinformation
Precis som sin föregångare CryoSat
kommer CryoSat-2 ha som uppdrag att kartlägga isarna både på land och
tills havs.
Anledningen är att forskarna vill ha svar på är om det varmare klimatet
får jordens isar att smälta snabbare än förut. Att klimatet blir varmare
på jorden är de flesta forskare överens om men det råder fortfarande
delade meningar om hur detta påverkar isarna på jorden. Genom att
noga kartlägga isarna globalt under flera år kommer forskarna få ett bra underlag på
hur dessa varierar med årstiderna och om det finns någon långvarig
tydlig trend.
För att kunna mäta isens tjocklek är CryoSat-2
utrustad med en radar (SAR/Interferometric Radar Altimeter (SIRAL)) som
när det gäller havsis kommer mäta hur mycket av isen som är ovan ytan.
Av denna data kan sedan forskarna räkna ut hur mycket is det finns även
under ytan. Gällande landis kommer radarn mäta den faktiska tjockleken Upplösningen som radarn har ligger på 250 meter, vilket är
en kraftig förbättring jämfört med liknande uppdrag tidigare. Intervallet
mellan pulserna som radarn kommer skicka ut ligger på 50 μs, vilket kan
jämföras med liknande radarutrustning som ligger på 500 μs. För att få
fram en höjdavgivelse kommer flera antenner, som sitter fysiskt
åtskiljda, ta emot ekot som studsar tillbaka från ytan. Övriga större
instrument ombord består av tre stjärnsökare, för navigation, samt
kommunikationsutrustning. CyroSat-2 kommer även ha en reflektor för att
mäta satellitens position med stor noggrannhet.