www.astrowebb.com
Spitzer Space Telescope 
Uppdrag: Spitzer Space Telescope.
Uppskjutning: Klockan 07:35 den 25 augusti 2003.
Uppskjutningsplats: Startplatta 17-B på Cape Canaveral Air Force Station.
Uppdragslängd: 2,5 år + 5år.
Bärraket: Delta II 7920H ELV.
Omloppsbana: Runt solen, ett år omloppstid.
- Länkar -
Amerikanska rymdsonder
 
USA| Spitzer Space Telescope
-Startsida/Nyheter | Astronomi | Bemannad rymdfart | Obemannad rymdfart | Länkar | Information

 

Senaste nytt >>>

2007-05-10

Temperaturkarta över HD 189733b visar på temperaturskillnaderna på planeten och en stor fläck, liknande Jupiters röda fläck.
Temperaturkarta över HD 189733b visar på temperaturskillnaderna på planeten och en stor fläck, liknande Jupiters röda fläck.
Bild: NASA.


Med hjälp av Spitzerteleskopet har astronomer för första gången upprättat en karta över en exoplanet. Planeten ifråga, som går under namnet HD 189733b, tillhör skaran gasplaneter och cirklar runt en sollik stjärna. Kartan man har fått fram visar av denna anledning endast det översta gassiktet. Storleksmässigt är planeten något större än Jupiter och precis som den sistnämnda har HD 189733b en "röd" fläck.

För att få tillräckligt med rådata för att kunna ta fram en karta över HD 189733b använde man Spitzerteleskopets infraröda kamera under en tidsperiod av 33 timmar. Den rådata man fick in har sedan bearbetas för att ta en karta som visar gaslagrens skiftningar. Förutom "röda fläcken", som är ungefär dubbelt så stor som Jupiters dito, har man tack vare den information man samlat in kommit fram till att starka jetvindar blåser över planeten. Som jämförelse kan man ta jordens jetvindar som har en hastighet på 300 kilometer per timme med HD 189733b vars jetvindar blåser med 10 000 kilometer per timme. Man tror även att det är tack vare dessa jetvindar som även den sida som är vänd bort från moderstjärnan är relativt värm. Som exempel kan tas den ovan nämnda fläck som har en temperatur på över 900 grader celsius. Som lägst har man uppmätt en temperatur på cirka 600 grader på nattsidan av planeten. En temperatur som inte skulle vara möjlig utan att varmluft transporteras från den solbelysta sidan. HD 189733b förhåller sig till sin moderstjärna på samma sätt som månen gör till jorden och visar alltid samma sida mot moderstjärnan.

Förutom temperaturen har man även kunnat studera planetens ljusstyrka och hur denna förändras över tid. Detta gör att man kan få fram mer information som man sedan kan arbeta vidare på.

Jetvindarna gör även att den hetaste platsen på planeten är förskjuten med ungefär 30 grader från ekvatorn.

Stjärnan som HD 189733b cirklar runt ligger 63 ljusår bort och stjärnan i sig är något mindre än Solen. Avståndet mellan moderstjärnan och planeten är ungefär 5 miljoner kilometer.

2007-02-22

Artistbild över en gasjätte till exoplanet.
Artistbild över en gasjätte till exoplanet.
Bild: NSASA.

Med hjälp av det rymdbaserade teleskopet Spitzer har en forskargrupp för första gången samlat in tillräckligt med ljus från exoplaneter för att studera molekyler i deras atmosfärer. Att man lyckas göra detta med Spitzer är både en positiv överraskning samtidigt som det är en milstolpe i utforskningen av exoplaneter. För det först när vi kan se in i planeternas atmosfär vi kan skapa oss en uppfattning om hur stor sannolikheten för liv är.

Exoplaneterna det handlar om är HD 189733b, som ligger 62 ljusår bort, och HD 209458b, som ligger 154 ljusår bort. Båda exoplaneterna är gasjättar och klassas in i kategorin "Hot Jupiters". Detta betyder att de är i samma storlek som Jupiter, men ligger betydligt närmare sin moderstjärna än Jupiter gör. En av teorierna rörande denna planetkategori är att de ska ha stor amängder vattenmolekyler i sin atmosfär. När det gäller HD 189733b och HD 209458b verkar båda dessa vara torra och sakna vatten i atmosfären, vilket förvånar forskarna. En brasklapp ska dock lämnas för HD 209458b där det finns en teori att höga täta moln, olika något i vårat solsystem, döljer eventuellt vatten lägre ner i atmosfären.

Upptäckten av ovan nämnda exoplaneters atmosfärer har gjorts med hjälp av spektrografen ombord på Spitzer. Enkelt förklarat samlar spektrografen in ljus från en källa för att sedan bryta upp det i ett brett spektrum. Beroende på hur detta hur brett detta spektrum blir, vilka färger som kommer fram, tätheten och en rad andra faktorer kan man sedan komma fram till vilka molekyler som finns.

I skrivande stund har man upptäckt 212 exoplaneter.

2006-04-06

Spitzer
Spitzer.
Foto: NSASA.

NASAs Spitzerteleskop har gjort en upptäckt som tyder på att planeter kan skapas runt döda stjärnor. Med hjälp av det infrarödateleskopet har man upptäckt en ring runt en pulsar, en död stjärna, som bildades när stjärnan ifråga hade sina sista dödskamper. Den ring eller disk visar tecken som får forskare och astronomer att tro att planeter kan bildas av det stoft och partiklar som bygger upp disken.

Den aktuella stjärnan är 4U 0142+61 som i sina glansdagar hade en massa på 10 - 20 gånger vår egen Sol. Man tror att 4U 0142+61 överlevde i 10 miljoner år innan den kollapsade av sin egen massa i en supernovaexplosion. Detta skedde för ungefär 100 000 år sedan.

Upptäckten gjordes av Spitzer när teleskopet med hjälp av sin i röntgenutrustning uppfattade varme från disken runt 4U 0142+61.

2005-07-29

NASAs Spitzerteleskop fortsätter att ge valuta för pengarna. Ett av teleskopets senaste upptäckter är att det fanns organiskt liv i Universum för över 10 miljarder år sen. Med andar ord långt innan jorden och vårat solsystem uppstod för 4,5 miljarder år sen. Molekylerna som man upptäckt fanns redan i Universums barndom är väte och kol, varav båda två finns i stora mängder på jorden.

Spitzer är det första teleskopet att se dessa viktiga byggstenar för liv så här långt tillbaka. Fast att Spitzer har hittat dessa viktiga byggstenar i en galax som fanns när Universum bara var 4 miljarder år gammal betyder inte att det att det fanns liv då, men det ökar möjligheterna för att liv kan ha uppstått på mer plaster än på jorden. Dock vet man ännu inte hur vägen från organiskt liv till biologiskt liv ser ut.

I ett uttalande sa George Helou, som arbetar med Spitzer, "These complex compounds tell us that by the time we see these galaxies, several generations of stars have already been formed."

2005-03-23


Denna teckning visar hur planeterna ser ut dels i vanligt ljus (vänster) och dels i infrarött (höger).
Bild: NSASA/JPL-Caltech.

NASAs rymdteleskop Spitzer Space Telescope har för första gången upptäckt ljus från två kända planeter i bana runt en annan stjärna än vår egen Sol. Upptäckten, som tillkännagavs under tisdagen, är den första i sitt slag och öppnar en helt ny metod att hitta exoplaneter. Istället för att indirekt titta på hur en planet påverkar den stjärna den snurrar runt kan man titta direkt på planeten. Detta möjliggör att hitta fler och mindre planeter än hittills.

Planeterna det rör sig om är HD 209458b och TrES-1. Båda dessa betecknas som "heta Jupiter". Med detta menas att de är gasplaneter i Jupiterstorlek som rör sig relativt nära sin stjärna. Detta betyder att de fångar upp mycket ljus som sedan skickas vidare ut i Universum. Man har även lyckas räkna temperaturen för de två planeterna. HD 209458b har en temperatur på 1 130 Kelvin (857 grader Celsius) och TrES-1 har en temperatur på 1 060 Kelvin (787 grader Celsius). Felmarginalen för HD 209458b är plus minus 150 Kelvin och för TrES-1 plus minus 50 Kelvin.

Hittills har man hittat planeter runt 130 stjärnor utanför vårat eget solsystem. Tack vare att man nu för första gången kan hitta planeter direkt räknar man med att denna siffra ska stiga drastiskt de kommande åren.

2003-12-20

SST
En av dem första bilder som Spitzer Space Telescope tog.
Foto: NASA.

NASA har bestämt att döpa om Space Infrared Telescope Facility, som lyfte den 25 augusti i år, till Spitzer Space Telescope. Detta för att hedra Dr. Lyman Spitzer Jr. Spitzer var en av dem första att väcka tanken på att placera teleskop i omloppsbana runt jorden för att slippa störningar i atmosfären. Hans tidiga intresse för rymdbaserade teleskop och arbete ledde till två framgångsrika teleskiop; Copernicus satelliten och Hubble.

NASA har en regel att man bara kan uppkalla rymduppdrag efter döda personer. Det var av denna anledning som Spitzer, som dog 1997, inte fick Hubbleteleskopet uppkallat efter sig.

Spitzer Space Telescope har kostat 670 miljoner USD att bygga och är en i gruppen av NASAs fyra stora teleskop. Där även Hubble Space Telescope, Chandra X-ray Observatory och Compton Gamma Ray Observatory ingår.

Tillsammans kommer NASAs "fyra stora" betyda mycket för astronomernas arbete och förståelse för det som finns där ute.

 
Alla texträttigheter förbehållna Johnny Rönnberg.
Läs mer om vad det innebär.
Astrowebb är en del av johnnyronnberg.com.