Det förstnämnda skulle innebära att det fanns liv, i form av
mikroorganismer, på Mars. Dessa mikroorganismer skulle i sådana fall
leva under ytan, skydde mot strålningen, och metangasen skulle
uppstå som en biprodukt av dess "matsmältning". Om metangasen skulle
ha geologiskt ursprung kommer den från en reaktion mellan vatten och
sten. Med andra ord är det en viktig pusselbit i frågan om vatten
även om ursprunget inte är biologiskt. I dagsläget kan dem
inblandade astronomerna inte säga vilket ursprung metangasen har.
För att få en heltäckande bild över metanförekomsten har Mars
studeras under flera år. Detta gör att teamet har kunnat dra flera
slutsatser om metangasen. Bland annat står det klart att mängden
metangas varierar beroende på årstid. Metangasen har även en
kortlivstid i atmosfären på ungefär två till fyra år. De tre mest
aktiva områdena, under sommartid på norra halvklotet, ligger på
longitud -30 grader till 60 grader. Totalt har utsläpp på 0,6 kilo
per sekund upptäckts. Det är dock inte fastslaget om metangasen
produceras i realtid eller om det handlar om lagrad metangas som
läcker ut. Säkert är i alla fall att atmosfären förses med metangas
på en regelbunden basis. Det står även klart att en eller
flera processer bryter ner metangasen, därav den korta livslängden.
Nedbrytningen kan ske både vid ytan eller högre upp i atmosfären.