Senaste nytt >>>

2012-03-08

Efter att under de senaste månaderna genomgått kontroller för att säkerställa att rymdsonderna fungerar enligt plan var det den 7 mars dags för Grail-A och Grail-B att inleda den vetenskapliga fasen av uppdraget. Denna fas av uppdraget är planerad att pågå under 84 dagar och under dessa nästan tre månader kommer rymdsonderna att skapa en högupplöst karta över månens gravitationsfält. Genom att få reda på mer om gravitationsfältet kommer forskarna få reda på mer om månens inre.

Det vetenskapliga uppdraget påbörjades klockan 02:15, svensk tid, på onsdagen och kommer pågå till den 29 maj i år. Omloppsbanan under den vetenskapliga fasen kommer vara en nära cirkulär polarbana med en högsta höjd av 51 kilometer och en lägsta höjd av 16 kilometer. Avståndet mellan rymdsonderna kommer variera mellan 65 kilometer och 225 kilometer.

2012-02-02

Månens sydpol fotograferad från "Ebb". Foto: NASA.

Efter att Grailsonderna hade lagt sig i omloppsbana runt månen tillkännagav Nasa rymdsondernas nya namn. Namnen har kommit till en en namntävling som Nasa hållit bland grundskoleelever i USA och det vinnande förslaget kom från elever i Bozeman, Mont., USA. Namnen, som kan ses som inofficiellt officiella, är Ebb och Flod.

Den första offentliggjorda datan från rymdsonderna släpptes dock inte förrän i början av februari då Nasa publicerade en filmsekvens som har tagits med hjälp av instrumentet MoonKAM. MoonKAM är tänkt att användas av studenter som anmält sitt intresse att delta i Grailprojektet. Filmsekvensen visar månens baksida och börjar med månens nordpol där Mare Orientale syns och avslutas vid sydpolen med Drygalskikratern. Den förstnämnda är omkring 900 kilometer vidd medan den andra mäter in på 149 kilometer.

Rymdsonderna befinner sig fortfarande i intrimningsfasen inför den vetenskapliga delen av uppdraget. En uppdragsadel som beräknas att påbörjas den 8 mars i år. Hittills har kontrollen av systemen ombord och bantrimningen genomförts planenligt och allt ser bra ut inför den vetenskapliga delen av uppdraget.

Månens baksida
 

2012-01-02

Klockan 23:00, svensk tid, den 31 december 2011 avslutade Grail-A en 40 minuter lång motortändning. Motortändningen gjorde att rymdsonden planenligt och utan problem gick in i omloppsbana runt månen. Omloppsbanan är elliptisk och har en lägsta höjd på 90 kilometer och en högsta höjd på 8363 kilometer med en vinkel på ekvatorplanet på 87,2 grader.

Dryga dygnet efter att Grail-A hade kommit fram till månen var det dags för Grail-B att följa sin tvillingsond och gå in i omloppsbana. Motortändningen denna gång började klockan 23:05, svensk tid, och pågick i 39 minuter. Även denna motortändning skedde planenligt och rymdsonden kunde gå in i omloppsbana klockan 23:43, svensk tid. Grail-Bs omloppsbana har en lägsta höjd på 111 kilometer och en högsta höjd på 8359 kilometer med en vinkel på ekvatorplanet på 88,3 grader.

Båda rymdsonderna har en omloppstid på 11,49 timmar.

Under de närmaste tiden kommer flera motortändningar ske för att få rymdsonderna till en cirkulär nära polarbana med en omloppstid på strax under två timmar. Höjden över månen kommer vara 55 kilometer. Denna omloppsbaneändring kommer vara slutförd till det vetenskapliga uppdraget börjar den 8 mars 2012.

2011-12-28

Artistbild av Grail. Bild: NASA.

Det är inte bara året som börjar närma sig sitt slut utan även rymdsonderna Grail-As och Grail-Bs över tre månader långa resa från jorden till månen. Resan, som påbörjades den 10 september i år, har genomförts planenligt och båda rymdsonderna fungerar enligt plan. Båda rymdsonderna har fungerat felfritt under tiden i rymden och när det gäller det tekniska är rymdsonderna redo att gå in i omloppsbana runt månen.

Tack vare den långsamma och energisnåla banan till månen har markkontrollen haft gott om tid att prova och kontrollera alla tekniska system ombord på rymdsonderna och allt har sett bra ut. Totalt kommer varje rymdsond att ha färdas omkring fyra miljoner kilometer vid framkomsten till månen.

Den rymdsond som kommer gå in i omloppsbana först är Grail-A och det kommer ske den 31 december i år. Motortändningen för att få rymdsonden att bromsa in och gå in i omloppsbana runt månen kommer starta klockan 22.21, svensk tid, och pågå i 40 minuter. Grail-B kommer gå in i omloppsbana den 1 januari 2012 med start klockan 23:05, svensk tid. Motortändningen kommer att pågå i 39 minuter. Motortändningarna kommer minska rymdsondernas hastighet med nästan 700 kilometer i timmen. Tillkännagivet om huruvida rymdsonderna lagt sig i omloppsbana planenligt kommer komma ungefär en timme efter att motortändningen börjat.

Uppskjutningen. Foto: NASA.

Efter respektive motortändning kommer rymdsonderna ha en elliptisk närapolaromloppsbana med en omloppstid på 11,5 timmar. Under början av nästa år kommer sedan flera motortändningar ske för att få rymdsonderna till en cirkulär nära polarbana med en omloppstid på strax under två timmar. Höjden över månen kommer vara 55 kilometer. Denna omloppsbaneändring kommer vara slutförd till det vetenskapliga uppdraget börjar i mars 2012.

Den 28 december befann sig Grail-A 106 000 kilometer från månen och närmare sig månen med en hastighet av 1200 kilometer i timmen. Samma siffror för Grail-B var 128 000 kilometer och 1228 kilometer i timmen. Väl framme i omloppsbana kommer Grail-B flyga framför Grail-A.

Efter att rymdsonderna kommit fram till månen planenligt kommer Nasa tillkännage nya namn för Grail-A och Grail-B. Det finns även en möjlighet till förlängning av uppdraget och rymdsonderna skulle vara i bra form i maj 2012.

2011-09-11

Uppskjutningen. Foto: NASA.

Efter att vädret hade hindrat en uppskjutning i torsdag och tekniska frågetecken hindrade en uppskjutning i fredags var det på lördagen dags för ännu ett försök att få iväg rymdsonderna Grail-A och Grail-B.

Lördagens första uppskjutningsförsök, klockan 14:29.45, kom och gick dock på grund av för mycket moln. Även det andra uppskjutningsfönstret på lördagen såg ut att passera utan att en uppskjutning kunde ske. En väderballong, som skickades upp strax innan uppskjutningsfönstret öppnades visade dock att vädret var okej för uppskjutning, och klockan 15:08:52, svensk tid, lyfte Deltaraketen med Grailsatelliterna ombord.

Uppstigningen till rymden skedde planenligt och en timme och 20 minuter efter start separerade Grail-A från deltaraketens andra raketsteg. Grail-B separerade några minuter senare. Rymdsondernas resa till månen kommer ta ungefär fyra månader och ta sonderna på en resa på 4,2 miljoner kilometer och till Solens-joredens Lagrangepunkt. Anledningen till den långsamma resan är att för att spara pengar användes en raket med lägre drivkraft än vad som hade behövts för en snabbare färd. Den långsamma resan gör även att bränsletankarna ombord kan vara mindre.

Grail-A kommer gå in i omloppsbana runt månen på nyårsafton och Grail-B på nyårsdagen. Det vetenskapliga uppdraget kommer att inledas den 8 mars nästa år.
Anledningen till att fredagens uppskjutningsmöjligheter aldrig användes var för att teknikerna ville ta sig en närmare titt på ett värmeelement vid bränsletanken som hade opererat längre än normalt vid torsdagens tömning av bränsletanken.

Uppskjutningen

2011-09-09

Uppskjutningen av Grail har flyttas fram till lördag. Anledningen är, enligt officiella källor, att Nasa vill ge teknikerna tid att kontrollera något gällande raketens drivsystem. Vad exakt som ska kontrolleras har ej angives.

Tiderna som gäller för lördag är 14:29:45, svensk tid, och 15:08:52, svensk tid. Väderutsikterna är något bättre än igår och sannolikheten för att vädret ska tillåta en uppskjutning är 60 procent.

2011-09-08

Grail några timmar innan planerad uppskjutning. Foto: NASA.

Rymdsonderna Grail kommer att få tillbringa minst ett dygn till här på jorden innan det sätter av mot månen. Orsaken är att moln högre upp i atmosfären omöjliggjorde en uppskjutning på torsdagseftermiddagen. Uppskjutningstiderna som finns tillgängliga för fredagen är 14:33.25, svensk tid, och 15:12.31, svensk tid, och precis som idag är respektive uppskjutningsfönster en sekund långt. Om det skulle uppstå ytterligare förseningar tidigareläggs uppskjutningstiderna med ungefär fyra minuter per dag.

Själva nedräkningen genomfördes utan några som helst tekniska problem och både rymdsonderna och Deltaraketen uppförde sig prickfritt. Det som var ett orosmoln under hela nedräkningen var vädret och då framförallt molnbankar som skulle hindra den visuella sikten av raketen under uppstigningen. Klockan fortsatte dock att ticka på och på förhand inlagda uppehåll i nedräkningen fortlöpte utan större aktvitet. Det sista planenligt uppehållet i nedräkningen skedde 14 minuter innan planerad start och var tio minuter långt.

Några minuter innan nedräkningen skulle ha återupptagits gjorde vädret att beslut togs om att inte lyfta klockan 14:37, svensk tid. Då uppskjutningsfönstret bara är en sekund innebar beslutet att nästa möjlighet att lyfta var klockan 15:16, svensk tid. Nedräkningsklockan stod kvar på T-4 minuter och planen var att återuppta nedräkningen klockan 15:12, svensk tid.

Under den dryga halvtimme som skiljde uppskjutningstiderna åt förbättrades vädret och när det bara återstod några minuter innan nedräkningen skulle återupptas var allt ”grönt”, vilket betyder att det inte föreligger några tekniska eller väderrelaterade problem. Glädjen varade dock inte länge innan ovan nämnda moln ställde till det och vädret blev ”rött” igen. Då det inte fanns tid att få upp en till väderballong togs beslut, helt enligt gällande regler, att blåsa av uppskjutningsförsöket.

2011-09-07

Artistbild över Grailsonderna. Bild: NASA.

Nedräkningen inför den planerade uppskjutningen av rymdsonderna Grail är i full gång och i skrivande stund finns det inga kända tekniska hinder för en uppskjutning. Dem slutliga systemkontrollerna inför uppskjutningen har nu även skett och nu finns det inte mycket mer att göra än att övervaka alla system och hoppas på bra väder. Tillbakarullandet av servicetornet runt deltaraketen kommer ske tidigt på torsdagsmorgonen, svensk tid.

Gällande vädret pekar den senaste officiella väderprognosen på 40 procents sannolikhet att vädret kommer tillåta en uppskjutning. Det som kan ställa till det är åska i närområdet, moln som driver in västerifrån samt stackmoln som byggs upp över Cape Canaveral. Väderutsikterna gäller båda tillgängliga uppskjutningsmöjligheterna på torsdagen och även de kommande dagarna ser ut att bjuda på likande förhållanden.

Uppskjutningstiderna som gäller den 8 september är 14:37.06 och 15:16.12, svensk tid.  Framkomsten till månen är planerad till den 31 december i år respektive den 1 januari nästa år.

2011-08-26

Rymdsonderna är packade på bärraketen. Foto: NASA.

Under onsdagen, den 24 augusti, nådde ännu en viktig milstolpe inför uppskjutningen av tvillingrymdsonderna Grail. För under torsdagen placerades rymdsonderna i noskronet och omslöts av dem sköldar som kommer skydda rymdsonderna under den första delen av uppskjutningen. Nästa gång rymdsonderna kommer se dagens ljus är på drygt 150 kilometers höjd och förhoppningsvis den 8 september i år.

Monteringen av dem två satelliterna skedde planenligt och utan problem. Innan noskornet monterades hade satelliterna placeras på den Deltaraket som ska se till att satelliterna tar sig hela vägen till månen. Nästa större steg för Grailsatelliterna är utkörningen till startplattan och därefter uppskjutningen.

Det uppskjutningsfönster som finns till förfogande öppnar den 8 sepetmber i år och stänger den 19 oktober i år. Under varje dag under det dryga månadslånga uppskjutningsfönstret finns det två stycken en sekund långa dagliga uppskjutningsfönster. Dessa dagliga uppskjutningsfönster är separerade med ungefär 39 minuter och för den 8 september är det 14:37 och 15:16, svensk tid, som gäller.

2011-08-20

Uppskjutningen av tvillingsatelliterna Grail närmar sig allt mer och under torsdagen nådde satelliterna en viktig milstolpe. För tidigt på torsdagen, lokal tid, anlände satelliterna till monteringshallen vid startplatta 17 på Cape Canaveral Air Force Station. Transporten dit skedde planenligt och utan problem.

Nästa steg i förberedelserna inför uppskjutningen är att satelliterna ska monteras på Deltaraketen som ska lyfta Grail upp från jorden. Bärraketen är en Delta II och som det ser ut i dagsläget kommer det vara sista gången en Delta II lyfter från Florida. En till uppskjutning av en Delta II är dock planerad från Kalifornien senare i år men efter det finns det inga planerade uppskjutningar av samma rakettyp. Anledningen är att nyare versioner av Deltaraketen och andra raketer tagit över marknaden.

Efter monteringen på bärraketen kommer noskornet att placeras över satelliterna. Noskornets uppgift är att skydda nyttolasten under den första tiden av uppskjutningen.

2011-08-15

Rymdsonderna. Bild: NASA.

Med mindre än en månad kvar till den planerade uppskjutningen har rymdsonderna Gravity Recovery and Interior Laboratory (GRAIL) genomgått den sista inspektionen inför start och vägts in på Astrotech Space Operations facility i Titusville, Florida. Detta skedde i början av förra veckan och mot slutet av veckan monterades båda rymdsonderna inne i det noskorn som ska skydda rymdsonderna under starten och den första delen av stigningen till omloppsbana.

Om allt går som planerat kommer rymdsonderna fraktas ut till Cape Canaveral Air Force Station och startplatta 17 under denna vecka. Väl där kommer dem sista förberedelserna göras och noskornet, med rymdsonderna ombord, kommer monteras på den Deltaraket som ska skicka iväg Grail till våran närmste rymdgranne. Raketen är av typ Delta II Heavy.

Det aktuella uppskjutningsfönstret öppnar den 8 september och sträcker sig fram till den 19 oktober. För den 8 september öppnar den dagens uppskjutningsfönster klockan 14:37, svensk tid, och stänger klockan 15:16, svensk tid.

2011-05-26

Rymdsonderna har anlänt till Kennedy Space Center. Foto: NASA.

Med dryga tre månader kvar till den planerade uppskjutningen i september anlände tvillingsatelliterna Grail till Kennedy Space Center i fredags. Rymdsonderna flögs in till USAs rymdkust från tillverkaren Lockheed Martins fabrik i Denver, USA. Transporten skedde med hjälp av ett lastflygplan från det amerikanska flygvapnet.

Efter landningen lastades rymdsonderna av och fördes till den lokal på Kennedy Space Center där dem sista förberedelserna inför uppskjutningen kommer ske. Förutom att själva rymdsonderna ska kontrolleras ska bärraketen förbereddas och rymdsonderna monteras i toppen på den samma. I förberedelserna av rymdsonderna ingår bland annat påfyllning av bränsle. Själva monteringen av den Deltaraket som ska ta Grail ut i rymden slutfördes i april i år och sedan dess har alla väntat på att rymdsonderna ska anlända.

Väl monterade på bärraketen kommer hela stacken att förflyttas ut till startplatta 17B strax före den planerade uppskjutningen den 8 september i år. Planerad uppskjutningstid är satt till klockan 14:37, svensk tid.

2011-01-18

Nasa fortsätter sin strävan efter att kasta ljus över vår närmsta rymdgranne, månen. Nästa steg i denna utforskning är uppsändandet av tvillingsonderna Gravity Recovery and Interior Laboratory (GRAIL). Rymdsonderna går under namnen GRAIL-1 och GRAIL-2 och om allt går som planerat kommer rymdsonderna lyfta ombord på samma raket den 8 september i år. Bärraketen som kommer användas är en Delta II.