2005-07-23

I veckan kom den ryska haverikommissionen som fått i uppdrag att utreda vad som hände med Cosmos-1 med sin slutrapport. Precis som man misstänkt innan berodde haveriet på att det första steget inte brände i 100 sekunder, som det skulle. Istället har det visat sig att det första steget bara brände i 82.86 sekunder. Detta ledde till att raketen inte nådde rätt höjd. Det har även visat sig att separationen mellan det andra och första steget aldrig skedde. Redan strax efter uppskjutningen insåg man att något var fel och därför avbryt man det hela 160 sekunder efter start.

Att uppskjutningen gick som den gick berodde på ett tekniskt fel.

2005-06-26

Cosmos-1 i rymden utan utvecklat segel. Bild: Babakin Space Center, The Planetary Society.

Trots att det är gått fem dagar sen den misslyckade uppskjutningen av Cosmos-1 förekommer det fortfarande motstridiga uppgifter om vad som hände. Ryssarna hävdar fortfarande att första raketsteget aldrig separerade och att både raketen och Cosmos-1 kraschade i havet ihop. Det som gör ryssarnas version av händelseförloppet ifrågasatt är att Planetary Society lyckades ta emot signaler från Cosmos-1. Detta tyder på att rymdsonden lyckades lägga sig i en låg omloppsbana innan gravationen gjorde sitt och Cosmos-1 brann upp i atmosfären.

Planetary Society håller fortfarande på att analysera den data man tog emot. Innan man har analysen klar kan man inte säga med säkerhet vilket status Cosmos-1 befann sig i när rymdsonden sände iväg datan. Det man kan säga är att ryssarnas version av händelseförloppet inte verkar stämma till 100 procent. Dock är alla överens, än så länge, att det var ett fel i raketen som orsakare haveriet.

2005-06-22

Uppgifterna går isär om vad som hänt Cosmos-1. Ryssarna påstår att uppskjutningen misslyckades och raketens motor stannade 83 sekunder efter start, detta skulle i sin tur ha lett till att man förlorat rymdsonden. Samtidigt hävdar Planetary Society att man tagit emot en svag signal från rymdsonden.

I nuläget har man alltså ett stort spann på vad som kan ha hänt. Allt från att Cosmos-1 aldrig nådde omloppsbana till kommunikationen inte fungerar. Dock lutar det åt att rymdsonden aldrig nådde omloppsbana då ingen har sett rymdsonden på radar. Trots alla dystra besked hoppas den projektansvariga på Planetary Society att man fortfarande ska kunna få kontakt med Cosmos-1.

Då man inte hittat några vrakdelar än eller ens vet om Cosmos-1 ligger i omloppsbana kan det ta lång tid innan man kan ta reda på den exakta orsaken till haveriet. Ryssarna har tillsatt en haveriutredning för att ta reda på vad som hänt medan Planetary Society avvaktar än så länge.

2005-06-21 | Uppdaterad 23:45

Bild av Cosmos med utvecklade segel. Foto: Babakin Space Center, The Planetary Society.

Hittills har man inte tagit emot någon signal från markstationerna i Kamchatka eller i Majuro. För en stund sen skulle Cosmos-1 ha passerat Panska Ves i Tjeckien, inte heller i Panska upptäckte man någon signal. Dock råder inte optimala förhållanden för just Panska och Bear Lakes - dessa kommer först på dem femte och sjätte varven, med andra ord om ett antal timmar.

Nästa steg är markstationerna i Panska Ves, Tarusa, och Bear Lakes ska sända kommandon till Cosmos-1 att rymdsonden ska slå på sina system.

Trots att det enda man hör är tystnad har man ännu inte gett upp hoppet om att få kontakt. Istället förbereder man sig på ett långt arbetspass. Anledningen till den totala tystnaden kan både vara onormal eller normal. En orsak kan vara att uppskjutningen på något sätt gjort att man ännu inte fått någon signal. Detta skulle i alla fall betyda att Cosmos-1 fungerar.

2005-06-21 | Uppdaterad 22:45

Uppskjutningen ägde rum som planerat och enligt uppgifter från Ryssland har även det första steget separerat. Uppgifterna om hur det gått går år båda hållen. Ingen stabil signal har ännu upptäcks, dock har man under en kort stund tagit emot Doppler signaler. Med andra ord vet man inte om det hela har gott bra eller ej, detta gör att man väntar med att fira ett tag till.

Senast nytt från Moskva är att Cosmos-1 gick igenom sitt förprogrammerade program precis som den skulle. Att man ännu inte fått någon stabil signal var inte helt oväntat. Nästa markstation som kan komma att ta emot någon signal är Panska och där kommer Cosmos-1 passera klockan 23:21, svensk tid.

2005-06-21 | Uppdaterad 21:55

Cosmos-1 lyfte klockan 21:46, svensk tid, tidigare ikväll.

2005-06-21

Klockan 21:46 på måndagskvällen kommer det att skrivas historia. För då kommer, om allt går som planerat, Cosmos-1 att lyfta. Cosmos-1 är en segelflygare som drivs av fotoner ("ljuspartiklar") från solen. Cosmos-1 kommer ha ett segel på 600 kvadratmeter. Meningen är att fotonerna ska blåsa på segelduken och få farkosten att höja sin bana runt jorden.

Cosmos-1 väger cirka 99 kilo och kommer att skjutas upp från en rysk ubåt i Barents hav. Raketen som kommer att placera rymdsonden i omloppsbana är en rysk Volna-raket, som är byggd för att föra kärnspetsar runt jorden. Segelduken kommer att vecklas ut på cirka 750 kilometers höjd och man räknar med att Cosmos 1 kommer ha en hastighetsökning med 160 kilometer i timmen per dygn.

Till skillnad mot en vanlig rymdfarkost ger solsegel en ökande acceleration ända till solsystemets gräns, utan att det kostar något i drivmedel. Dock måste segeldunken vara betydligt större än den på Cosmos-1 för att det ska gå. Materialet i segelduken är plastmaterialet mylar, täckt med reflekterande aluminium.

Cosmos-1 betalas av privata intressen, bland annat Planetary Society.

Diverse videofilmer (länk till Planetary Society).