[1990]  [1991]  [1992]  [1993]  [1994]  [1995]  [1996]  [1997]  [1998]

År 1990

STS 31 (Discovery) var den 35de flygningen i rymdfärjeprogrammet. Besättningen bestod av:

Loren J. Shriver, Befälhavare
Charles F. Bolden, Jr., pilot
Steven A. Hawley, uppdragsspecialist 1
Bruce McCandless II, uppdragsspecialist 2
Kathryn D. Sullivan, uppdragsspecialist 3.

Den 10 april 1990 var det meningen att Discovery skulle ha lyft, men på grund av diverse fel var NASA tvungen att flytta fram uppskjutningen flera gånger. Men klockan 8:33:51 EST den 24 april bar det av. Höjdpunkten på den här färden var utplacerandet av det nya teleskopet Hubble Space Telescope. Utsättningen gick bra och den 29 april klockan 6:49:57 PDT landade man på Edwards Air Force Base. 1992

Hubble Space Telescope har blivit ett av de mest framgångsrika rymdbaserade teleskop som har skickas upp.

STS 49 (Endeavour) lyfte den 7 maj 1992 klockan 19:40 EDT. Det här var Endeavours första färd. Besättningen bestod av:

DaNeil C. Brandenstein Befälhavare
Kevin P. Chilton, pilot
Pierre J. Thuot, uppdragsspecialist 1
Kathryn C. Thornton, uppdragsspecialist 2
Richard J. Hieb, uppdragsspecialist 3
Thomas D. Akers, uppdragsspecialist 4
Bruce E. Melnick, uppdragsspecialist 5

Det speciella med den här färden var följande:
* Första rymdpromenaden med tre man.
* Den dittills längsta och näst längsta rymdpromenaden (8 timmar, 29 minuter och 7 timmar, 45 minuter)
* Första rymdfärjeuppdraget med fyra promenader.
* Längsta sammanlagda promenadtiden, 25 timmar och 27 minuter.
* Första rymdfärjeuppdraget att docka fyra gånger med farkost i omloppsbana.

Landningen skedde den 16 maj klockan 18:57:38 EDT på Edwards Air Force Base.

År 1991

STS-37 (Atlantis) var det första uppdraget år 1991. Besättningen bestod av:

Steven R. Nagel, Befälhavare
Kenneth D. Cameron, pilot
Jerry L. Ross, uppdragsspecialist 1
Jay Apt, uppdragsspecialist 2
Linda M. Godwin, uppdragsspecialist 3

Starten skedde den 5 april klockan 15:22:44, hela fyra minuter senare än vad som från början var planerat

En av de viktigaste uppdragen man hade under färden var att placera ut Gamma Ray Observatory i omloppsbana. Detta genomfördes på den tredje dagen utan några större problem.

På den fjärde dagen genomfördes en rymdpromenad för att testa olika system för astronauterna att förflytta sig på i rymden.

De följande dagarna utförde astronauterna diverse experiment. Landningen skedde den 11 april klockan 6:55:29 PDT på Edwards AFB. Landningen fick flyttas fram en dag på grund av vatten på både Edwards AFB och Kennedy Space Center.

Sju dagar efter landningen var Atlantis tillbaka på Kennedy Space Center

År 1992

STS-47 (Endeavour) var det 50de rymdfärjeuppdraget.
Med på denna jubileumsfärd var:

Robert L. Gibson, befälhavare
Curtis L. Brown, Jr, pilot
Mark C. Lee, uppdragsspecialist
N. Jan Davis, uppdragsspecialist
Jay Apt, uppdragsspecialist
Mae C. Jemison, uppdragsspecialist
Mamoru Mohri, uppdragsspecialist

Endeavour lyfte klockan 17:23:00.0680 den 12 september. Det har var första gången sen 1985 som en rymdfärja lyfte exakt när den skulle.

Med ombord fanns modulen Spacelab-J som var ett samarbete mellan NASA och NASDA (numera JAXA), som är Japans motsvarighet till NASA.  Man utförde 44 olika experiment, av de var merparten sponsorers av NASDA.

STS-47 var första gången som en japan var med på en amerikansk rymdfärja och även den första afro-amerikanskakvinnan var med.

Landningen skedde den 20 september klockan 15:53:24 på Kennedy Space Center.

År 1993

STS-54 (Endeavour) var Endeavours tredje flygning.
Besättningen bestod av:

John H. Casper, Befälhavare
Donald R. McMonagle, pilot
Mario Runco, Jr., uppdragsspecialist 1
Gregory J. Harbaugh, uppdragsspecialist 2
Susan J. Hemånmodulens, uppdragsspecialist 3

Uppskjutningen skedde klockan 14:59.30 den 13 januari, vilket var en onsdag. Under det sju dagar långa uppdraget var höjdpunkten när man placerade ut den amerikanska satelliten " Data Relay Satellite nr 5".

Efter ett lyckat uppdrag landade Endeavour och besättningen på Kennedy Space Center den 19 januariklockan 14:37.47. Landningen genomfördes utan problem.

År 1994

STS-60 (Discovery) var den 60de flygningen med rymdfärjorna. Det här var också första gången som en rysk medborgare fick vara med på en amerikansk rymdfärja. Ryssens namn var Sergei K. Krikalev. Besättningen såg ut som följer:

Charles F. Bolden Befälhavare
Kenneth S. Reightler Jr pilot
N. Jan Davis uppdragsspecialist 1
Ronald M. Sega uppdragsspecialist 2
Franklin R. Chang-Diaz uppdragsspecialist 3
Sergei K. Krikalev uppdragsspecialist 4

Uppskjutningen ägde rum den 3 februari 1994 klockan 16:05. När Discovery väl var uppe i rymden utfördes diverse vetenskapliga experiment. Det enda som skilde sig från andra liknade uppdrag var att TV-programmet "Good Morning America" gjorde så att besättningen på Discovery kunde tala med besättningen på Mir den 8 februari klockan 13:38.

STS-59 (Endeavour) var det 50de rymdfärjeuppdraget att lyfta från startplatta 39A. Den här gången skulle astronauterna bland annat studera jorden. Den 9 april var det dags för avfärd. Så klockan 14:05, precis i början av startfönstret lyfte Endeavour.

Den här gången var det

Sidney M. Gutierrez, Befälhavare
Kevin P. Chilton, pilot,
Linda M. Godwin, Last befälhavare
Jay Apt, Mission Specialist 1
Michael R. Clifford, Mission Specialist 2 och
ThomasD. Jones, Mission Specialist 4

tur att få känna på tyngdlöshet. Som jag skrev tidigare skulle astronauterna genomföra jordobservationer. Det främsta som astronauterna skulle titta på var jordens ekosystem. Till sin hjälp hade de Space Radar Laboratory (SRL), som skulle samla in data som sedan skulle bearbetas.

Med ombord fanns även instrumentet Spaceborne Imaging Radar-C (SIR-C). SIR-C använde sig av strålar när den tog bilder av jorden. Ett annat instrument ombord var Measurement of Air Pollution from Satellite (MAPS) som samlade in data om atmosfären.

Från början skulle Endeavour ha landat på Kennedy Space Center den 19 april, men på grund av dåligt väder fick landningen flyttas fram en dag. Så den 20 april klockan 12:55 EDT landade besättningen istället på Edwards flygbas.

STS-65 (Columbia) är ett av de längsta rymdfärjeuppdraget. Den här gången bestod besättningen av

Robert D. Cabana, Befälhavare
James D. Halsell, pilot
Richard J. Hieb, Last befälhavare
Carl E. Walz, uppdragsspecialist 1
Leroy Chiao, uppdragsspecialist 2
Donald A. Thomas, uppdragsspecialist 3
Chiaki Naito-Mukai (Japan) Last Specialist 1 och
Jean-Jacques Favier, Alternate Last Specialist 2.

STS-65 var ett Spacelabuppdrag. Spacelabmodulen var monterad i Columbias lastutrymme. Huvuddelen av experimenten gick ut på att studera jorden och tyngdlöshet. Bland annat studerade Chiaki mikrogravitation under det 14 dagar långa uppdraget.

Uppskjutningen ägde rum den 8 juli klockan 19:43:00 och genomfördes utan problem. Efter ett lyckat uppdrag, där astronauterna utförde mer än 80 experiment, landade Columbia och besättningen på Kennedy Space Center den 23 juli. Klockan stod då på 06:38.01, lokal tid.

År 1995

STS-63 (Discovery) var det 67de rymdfärjeuppdraget sen STS-1 1981.

Den här gången skulle en amerikansk rymdfärja för första gången genomföra en rendezvous med den ryska rymdstationen Mir. Man skulle också flyga runt Mir och testa kommunikationerna och sensorerna inför STS 71 dockning. Mir skjuts upp 1986 av Sovjet, men sen sönderfallet har ett privat företag tagit över driften.

STS 63 lyfte den 3:e februari klockan 06:22:03. På den första flygdagen la man sig i en bana nära Mir. På fredagen den 3 februari fick man problem med AFT RCS. Det här gjorde så att en av jetmotorerna kyldes ner. Enligt reglerna måste alla instrument som har med rendezvous att göra fungera innan rymdfärjan kan lägga sig närmare än 3 000 meter. För att lösa problemet vände man sig så att just den motor som felet hade uppstått i vändes mot solen i ett par timmar så att man fick upp värmen.

Med början på måndagen den sjätte gick Discovery i olika banor runt Mir. Avståndet växlade mellan 130 meter och 12 meter. Klockan 18:59 sa kosmonauterna ombord på Mir att man kunde se befälhavare James vinka.

Klockan 20:23 samma dag var avståndet mellan Mir och Discovery bara 10 meter. Runt klockan fem på eftermiddagen sa befälhavare Jim Wetherbee

"as we are bringing our space ships closer together, we are bringing our nations closer together," och när de två farkosterna låg som närmast sa Jim "The next time we approach, we will shake your hand and together we will lead our world into the next millennium."

På tisdagen placerade besättningen ut Spartan 204, som var en satellit som skulle samla in partiklar i rymden. På onsdagen fick befälhavare James D. Wetherbee och Mirs befälhavare Alexander Viktorenko en liten pratstund där de bl.a. pratade om hur roligt och spännande det hade varit på måndagen.

James avslutade pratstunden med att säga "Together our programs will be even better".

Under de sista dagarna utförde man ett par rymdpromenader där man testade en ny rymddräkt. Satelliten Spartan 204 fångades även in med hjälp av rymdfärjans robotarm.

På torsdagen blev Bernard A. Harris, Jr., uppdragsspecialist, den första Afro-Amerikanen att göra en rymdpromenad. Resten av besättningen bestod av:

James D. Wetherbee, befälhavare
Eileen M. Collins, pilot
Michael Foale, uppdragsspecialist
Janice E. Voss, uppdragsspecialist och
Vladimar G. Titov, kosmonaut.

Hela färden hade varit en framgång och den 11 februari klockan 12:51 skedde landningen. Det här var också den första färden med en kvinnlig pilot.

STS-71 (Atlantis) var USA's hundrade bemannade flygning.

Besättningen bestod av två ryssar: Anatoly Solovyev , MIR-19 besättning upp och Nikolai Budarin, MIR-19 besättning upp. Resten av besättningen bestod av :

Robert L. Gibson, befälhavare
Charles J. Precourt, pilot
Ellen S. Baker, uppdragsspecialist
Bonnie J. Dunbar, uppdragsspecialist och
Gregory J. Harbaugh, uppdragsspecialist.

Besättningen på Mir bestod av var Norman E. Thagard, MIR-18 besättning, Vladimir Dezhurov, MIR-18 besättning och Gennadiy Strekalov, MIR-18 besättning.

Som du säkert förstår så var det något väldigt speciellt med STS-71. Men innan vi går in på vad det var tar vi uppskjutningen. Uppskjutningen skedde den 27 juni klockan 15:32:19:044 EDT från startplatta 39A.

Mot slutet av den första dagen befann man sig Atlantis 5400 sjömil från Mir och man närmare sig med en hastighet av 280 sjömil/varje en och ett halvt varv runt jorden.

Den andra dagen, den första som man tillbringade helt i rymden, gick mest åt till att förberedda rymdfärjan inför morgondagens dockning med Mir.

Strax före klockan tre på morgonen den tredje dagen, 29 juni, satte Atlantis igång sina jetmotorer för att komma i en närmare bana.

Motorerna brann i 45 sekunder och placerade Atlantis 8 sjömils bakom Mir. Ett verv senare tände ännu en gång motorerna så att Atlantis hamnade i en bana 80 meter under Mir.

Klockan åtta på morgonen den 29 juni dockade för första gången en amerikansk rymdfärja med den ryska rymdstationen Mir. När Mir och Atlantis satt ihop var det den tyngsta sammanhängande rymdfarkosten någonsin, vikten uppgick till en halv miljon ton. Efter att man kontrollerat så allt stod rätt till öppnade man luckorna mellan Mir och Atlantis. Den amerikanska astronauten Robert L. Gibson och den ryska kosmonauten Vladimir Dezhuro skadade hand. Det här var första gången på tjugo år som en rysk och en amerikansk rymdfarkost var dockade.

När man gick och la sig den kvällen byte man också ut besättningen på Mir, Norm Thagard och de två kosmonauterna Vladimir Dezhurov och Gennady Strekalov, bytas ut mot en ny besättningen bestående av Anatoly Solovyev och Nikolai Budarin.

Den fjärde dagen bestod mest av rutinarbete och framskred utan större problem. Man pumpade även över vatten från Atlantis till Mir.

På lördagen, den femte dagen, fick man problem med samma motor som innan när temperaturen sjönk under gränsvärdet, men det löste man genom att lägga Mir och Atlantis i en bana så att motorn blev träffad av solljuset. Astronauterna gjorde också vissa medicinska tester på de tre personerna som hade bott på Mir i mer än 100 dagar.

På söndagen fortsatte besättningen med att genomföra olika experiment både medicinska och jordobservationer i Spacelab.

Så har fortsatte det ända fram till den åttonde flygdagen. Den åttonde flygdagen började med att Anatoly Solovyev gick in i Soyuz, en rysk farkost, och lossade från Mir för att ta ett kort på när Atlantis och Mir satt ihop.

Senare på dan klockan 6:10 på morgonen CST skildes Mir och Atlantis åt. Det hela gick perfekt och besättningen på Atlantis började förberedda sig för landningen som skulle äga rum den 7 juli medan den nya besättningen på Mir började sin två månader långa vistelse ombord.

På den nionde dagen hände inget speciellt utan att man förberedde sig för morgondagens landning.

Det här var första gången en besättningen på åtta personer skulle landa på jorden samtidigt. De nya besättningsmedlemmarna var Vladimir Dezhurov, Gennady Strekalov och Norm Thagard som hade vistas ombord på Mir i 109 dagar.

På den elfte dagen var det dags för landningen och Atlantis landade klockan 16:55 på Kennedy Space Center.

År 1996

STS-76 (Atlantis) var det tredje uppdraget att docka med Mir. Besättningen bestod av:

Kevin P. Chilton Befälhavare
Richard A. Searfoss pilot
Shannon W. Lucid uppdragsspecialist 1
Linda M. Godwin uppdragsspecialist 2
Michael R. Clifford uppdragsspecialist 3
Ronald M. Sega uppdragsspecialist 4

Shannon W. Lucid stannade kvar på Mir. Huvudmålet var att docka med Mir och utföra en rymdpromenad. Uppskjutningen ägde rum fredagen den 22 Mars klockan 9:13:04 . Den här gången hade man bara 7 minuter på sig att lyfta. Uppskjutningen gick bra och när man var uppe i omloppsbana beräknade man att docka med Mir på söndagen klockan 03:34.

Den andra dan var mest en "vilodag" för astronauterna och innehöll mest rutinarbete. Innan man skulle docka med Mir senare på kvällen hade man en sovperiod på 7 timmar. När man väl vaknade var det dags att börja förberedda för dockningen.

Man dockade som planerat klockan 20:34 CST. Två timmar efter dockningen öppnade man luckan och Shannon Lucid blev officiellt den tredje besättningsmedlemmen på Mirs 21da besättningen. Efter den traditionella välkommetceremonin, där besättningarna gav varandra presenter började arbetet. Direkt började man med att tanka över ett ton vatten till Mir. Man började också förberedda den kommande rymdpromenaden.

Den fjärde och femte dagen innehåll bara rutinarbete så vi hoppar fram till dag sex. Det var nu man skulle göra rymdpromenaden för att kolla så dockningmodulen satt rätt, man skulle också testa diverse verktyg. Det var Godwin and Clifford som skulle utföra rymdpromenaden. Rymdpromenaden utfördes utan problem.

På den sjunde dagen skulle Mir och Atlantis skiljas åt. Detta skedde klockan 19:08 CST. Men under den kommande timmen flög Atlantis runt Mir på ett avstånd av 200 meter. På fredagen, den åttonde flygdagen, förberedde man sig för den planade landningen på Kennedy Space Center nästa dag. De två tiderna man hade till sitt förfogande var 6:57 CST och 8:33 CST.

Men på grund av dåligt väder fick man flytta fram landningen till Söndagen istället. Resten av Lördagen gick åt till att observera jorden, samt ta fotografier av jorden och börja förberedda för landningen på söndagen.

Den 31 mars var det äntligen dags för landning. Man hade hela fem olika tidpunkter att välja på. Två på Kennedy Space Center och tre på Edwards Air Force Base. Till sist blev det Edwards Air Force Base som besättningen landade på. Anledningen var att vädret på Kennedy Space Center var dåligt. Trots lite småproblem landade man klockan 7:29 CST.

År 1997

STS-82 (Discovery) både lyfte och landade på natten. Besättningen bestod av:

Kenneth D. Bowersox Befälhavare
Scott J. Horowitz pilot
Mark C. Lee uppdragsspecialist 1
Steven A. Hawley uppdragsspecialist 2
Gregory J. Harbaugh uppdragsspecialist 3
Steven L. Smith nyttolastspecialist 1
Joseph R. Tanner nyttolastspecialist 2

Uppskjutningen ägde rum den 11 februari klockan 9:55:17.

De två första dagarna ägnade man åt att komma närmare Hubble Space Telescope, som man skulle utföra service på. Man planerade också hur man skulle gå till väga när man väl var framme. På den andra dagen testade man också Discoverys robotarm som man skulle fånga Hubble Space Telescope (HST) med så att man skulle kunna utföra servicen.

Klockan 2:34 på torsdagsmorgonen fångade Steve Hawley med hjälp av robotarmen in HST. Klockan 10:34 CST på fredagen började Mark Lee och Steve Smith den första av fyra rymdpromenader. Den här gången var promenaden på sex timmar och 42 minuter. Under den här första promenaden lagade man bl.a. Goddard High Resolution Spectrograph och Faint Object Spectrograph. Efter att den första promenaden var över hade astronauterna en sovperiod på 8 timmar.

Även lördagen innehöll en rymdpromenad. Den har gången var det Greg Harbaugh och Joe Tanner tur. De två astronauterna började sin 7 timmar och 27 minuter långa rymdpromenad klockan 21:25 CST. Den här gången började man med att laga de skadade Fine Guidance Sensor. Man installerade också lite nya instrument.

På de två följande rymdpromenaderna fortsatte man med att laga gamla instrument och sätta dit nya. Den tredje rymdpromenaden gjordes av Mark Lee och Steve Smith. Den här gången var man ute i 7 timmar och 11 minuter. Den fjärde och näst sista rymdpromenaden gjordes av Greg Harbaugh och Joe Tanner och började på söndagskvällen klockan 21:45 CST. Den här gången lagade man bl.a. motorn som driver solpanelerna. Den här gången var man bara ut i 6 timmar och 34 minuter.

Sent på måndagskvällen var det dags för den sista rymdpromenaden som varade i 5 timmar och 17 minuter. Den här gången var det Mark Lee och Steve Smith som var ute. På onsdagen var det dags att släppa iväg HST. Det hela fick bra och besättningen började förberedda rymdfärjan och sig själva inför landningen.

Den näst sista dagen förberedde man sig på att landa på Kennedy Space Center genom att gå igenom checklistan. Man hade två landningsalternativ på Kennedy Space Center och ett reservalternativ på Edwards Air Force Base. Landningen skedde fredagen den 21 februari klockan 3:32:36 på Kennedy Space Center.

År 1998

STS-88 (Endeavour) var den 93de färden i rymdfärjans historia. Endeavour ST- 88 är en av de historiska viktigaste färderna. Det var nämligen med STS-88 som man skickade upp den andra modulen, Unity, till den nya rymdstationen, International Space Station (ISS). Ryssarna hade skickat upp den första modulen, Zarya, tidigare samma år.

Klockan 3:35:34 EST den 4 december var det dags för uppskjutningen. Från början var det meningen att man skulle ha lyft den 3 december, men på grund av att tiden man hade för att lyfta "gick" ut var man tvungen att vänta 24 timmar till. Besättningen den här gången var:

Robert D. Cabana, befälhavare
Frederick W. Sturckow, pilot
Nancy J. Currie, uppdragsspecialist
Jerry L. Ross, uppdragsspecialist
James H. Newman, uppdragsspecialist och
Sergei K. Krikalev, uppdragsspecialist (Ryssland).

När man väl var upp skickade man sig in på att nå Zarya den sjätte december. Men innan man kunde göra det var man tvungen att ta Unity ur lastrummet med hjälp av robotarmen och sen fästa den på Endeavours dockningsport. Sen skulle man fånga in Zarya med hjälp av robotarmen. När man väl hade fångat in Zarya den sjätte december gick man och la sig för att vara utvilade till måndagens rymdpromenad. Klockan 16:10 CST började Ross och Newman en 7 timmar och 21 minuter lång rymdpromenad.

Vid den här första rymdpromenad skulle man bl.a. se att inga delar var skadade. Man skulle också se till så att de två modulerna satt ihop ordentligt.

Klockan 21:49 på måndagskvällen den sjätte december fick Houston de första signalerna från Unity, vilket betydde att Unitys system hade gått igång utan några som helst problem. Även kommunikationen mellan de två modulerna fungerade perfekt. Man byte också ut några antenner på Zarya som hade gått sönder vid uppskjutningen från Ryssland.

På tisdagen förberedde sig besättningen för morgondagens rymdpromenad. Klockan 14:33 CST på onsdagen började Ross and Newman den andra rymdpromenaden. Under den här promenaden installerade man bl.a. två antenner på Unitymodulen som skulle göra det möjligt att förberedda för de första astronauterna/kosmonauter som ska komma till ISS i början av 2000.

Efter 7 timmar och 2 minuter var Ross och Newman åter inne i Endeavour. I och med den här rymdpromenaden hade Ross gjort sex rymdpromenader på totalt 37 timmar och 10 minuter. Detta är ett amerikanskt rekord.

Klockan 13:54 CST torsdagen den 10 december 1998 blev Bob Cabana och Sergei Krikalev de första människorna att gå in i den nya rymdstationen.

Först kom man in i den amerikanska modulen Unity för att installera ett S-band kommunikationssystem. Ungefär en timme senare öppnade man luckan till den ryska modulen Zarya.

Den sista rymdpromenaden var på lördagen klockan 14:33. Även den här gången var det Jerry Ross och Jim Newman som utförde promenaden. Tack vare detta skrev sig de berömda astronauterna i sig i NASAs historiebok Ross med längst tid ute, hela 44 timmar och 9 minuter. Newman skrev in sig på fyra rymdpromenader på totalt 28 timmar och 27 minuter. Klockan 14:25 CST på söndagen skildes ISS och Endeavour åt. Landningen skedde klockan 21:54 CST den 15 december.

STS 1981 - 1989 >>>